Erfarenheter från EN Certifieringar

En presentation över ämnet: "Erfarenheter från EN Certifieringar"— Presentationens avskrift:

1 Erfarenheter från EN 1090-1 Certifieringar
AAA Certification AB

2 AAA Certification AB www.a3cert.com
Vi tar lite bakgrund varför obligatoriska krav på certifiering EN , CE-märkning och Prestandadeklarationer. Direktiv o förordningar CPD/CPR Harmoniserade standarder. Utförande Standarder Certifiering CE-märkning Prestandadeklarationer Marknadskontroll AAA Certification AB

3 CE Europaparlamentet o Rådet CPR Ackr organ Anmälda organ
EU- kommissionen 1,1+,2+,3 Mandat, -krav, -kontrollform BYGGNAD Eurocode TILLVERKARE Importör Distributör CEN/CENELEC Produkt ETA hEN -bil ZA -- krav --kontrollform, 1,1+,2+,3,4 CE Prestanda- deklaration Medlemsstat Nationella val

4 Direktiv o förordningar
Det finns ca 38 Direktiv /Förordningar som man ska CE-märka mot Några exempel: Tryckkärlsdirektivet, Leksaksdirektivet, Lågspänningsdirektivet, EMC- direktivet osv. CPR (Byggproduktförordning) är en av dessa 38.

5 Från CPD till CPR. Från CPD till CPR
Construction Products Directive (Council Directive 89/106/EEC) från 1988 Byggproduktdirektiv, upp till medlemsländer att implementera Istället: Construction Products Regulation (Regulation No 305/2011) Byggproduktförordning, gäller direkt som lagstiftning . Alltså inget som ska införlivas i nationell lagstiftning.

6 Harmoniserade standarder.
Inom byggområdet finns det ca 420 Harmoniserade standarder. Några exempel inom stål: EN , EN , En , EN Betong har ca harmoniserade standarder. EN torde vara den mest omfattande.

7 Utförande Standarder. EN (Utförande av Lastbärande komponenter i Stål). En (Utförande av Lastbärande komponenter i Aluminium). Några hundra svetsrelaterade standarder. Standarder för VFZ och målning. EN Samprovade icke förspända skruvar EN Samprovade förspända skruvar

8 Certifiering utförd av Notified Body
I de harmoniserade standarden framgår mod vilken metod som Certifieringen ska ske. En anger 2+ som är certifiering av Tillverkarens FPC-system (produktionsstyrningssystem). Certifieringsorganen ska vara anmälda organ kan kontrolleras mot Nando.eu Swedac är utsedd av regeringen att utföra detta i Sverige. Boverket har ingen roll i granskning av Anmälda organ.

9 Marknadskontrollen. Regeringen har givit Boverket att sköta marknadskontrollen. SWEDAC och Certifieringsorganen har ingen roll i detta. I Sverige ska sanktionsavgifter användas om CPR inte följs. Boverket tillsammans med Byggnadsnämnderna.

10 Läget just nu. 125 certifierade bolag i Sverige. 50 till kanske…..
Hur många borde det var? vi vet inte.

11 Vad händer efter 1 juli 2014. Obligatoriskt krav på CE-märkning.
Olagligt att sätta en produkt på marknaden utan att CE-märka om den omfattas av en harmoniserad standard. CE-märks byggprodukten ska det även finnas en Prestandadeklaration. Kommer det att följas? Vem riskerar mest Boverket och Byggnadsnämnder har stort ansvar. Allra störst risk tar nog ändå de Kontrollansvariga.

12 Största problemen: Kort tid till 1 juli
Problem att få CE-märkt material in i Produktionen Svetsansvarig Svetsmetoder Bedömning Konstruktörer Förvärmning Elektrodhantering Tillsatsmaterial Ytbehandling Svetsklasser, Utförandeklasser, koppling till ISO 3834 Varmförzinkning Certifierade Underleverantörer WPQR/WPS Mottagningskontroll Svetsarprövningar 15612 jmf 15614 Nästning, häftsvetsar Utförandeklasser Svetsplan Skruvar Kalibrering svetsmaskiner

13 EN ISO 3834-serien, EN EN Bedömning av överenstämmelse med ställda krav. EN Utförande av stålkonstruktioner Kriterier för val av tillämplig nivå för kvalitetskrav. ISO Omfattande krav ISO Normala krav ISO Enkla krav EN Tåg relaterad svetsstandard

14 Till CE-märkning ”Typgodkännande får bara utfärdas om produkten inte omfattas av en harmoniserad standard eller av ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) (europisk teknisk bedömning från 1 juli 2013).” - Boverket

15 Underleverantörer CE-märkt material in till fabrikerna.
Certifierade underleverantörer Plåt EN , Profiler (VKR) EN , Profiler VKR EN Målare Varmförzinkare

16 Mottagningskontroll CE-märkt material in.
Mottagningskontroll enligt ISO 9001 är oftast lämpligt 2.1 intyg 3.1 intyg för S 355 J2 material Spårbarhet för EXC 3 o 4

17 Koppling mellan EN 1090 och ISO 3834
EXC 1: ISO EN EXC 2: ISO EN EXC 3: ISO EN EXC 4: ISO EN

18 Beständighet Målning, varmförzinkning, sprutmetallisering.
Målas ISO serien VFZ ISO 1461 Förbehandling ISO

19 Varmförzinkning Enligt ISO 1461 Saker att kolla på:
Finns ett dokumenterat FPC-system ( ISO 9001), Finns en första Typprovning? Rutiner för att sköta baden. Sköts det? Finns rutiner för avrinning håltagning etc. Finns utrustning för tjockleksmätning? Är den kalibrerad? Första typprovning vid serieproduktion. Förstår dom CE-märkning Prestandadeklaration.

20 Målning Saker att kolla på:
Finns ett dokumenterat FPC-system ( ISO 9001) Rutiner för blästring. Finns likare för Sa 2,5 Finns rutiner för temp och RF Finns utrustning för tjockleksmätning? Är den kalibrerad? Första typprovning vid serieproduktion. Förstår dom CE-märkning Prestandadeklaration.

21 Sprutmetalliceras Saker att kolla på:
Finns ett dokumenterat FPC-system ( ISO 9001) Rutiner för påläggningen. Sköts det? Ska metoderna var tredjepartsgodkännda? Finns utrustning för tjockleksmätning? Är den kalibrerad? Första typprovning vid serieproduktion. Förstår dom CE-märkning Prestandadeklaration.

22 Svetsgas MIG vs. MAG I= Metall inert gas (aluminium, rostfritt)
A=metall aktiv gas (svart) Skall vara CE-märkt. Kolla rutiner för gasmätare, att de följer WPS, att de vet hur man testar gas (olika gas ger olika flöden!)

23 Svetsmetoder 111 MMA (manual metal arc) Pinne
121 UP/SAW (under pulver/submerged arc welding 131 MIG (Metal inert gas) 135 MAG (Metal active gas) homogentråd 136 MAG Slaggande rörtråd 138 MAG Rörtråd, ej slaggande 141 TIG 311 GAS 783 Bultsvetsning

24 Förvärmning Styrs av EN 1011
Fråga svetsansvarig när de krävs förvärmning (Rätt svar 25-30mm i S355)

25 Kompetenskrav svetsansvarig
Hänvisar till standarden ISO 14731 Utförandeklass Stålsort (grupp) Tjocklek t≤25₁ 25≤t≤50₂ t>50 EXC2 S235 –S355 IWS IWT IWE₃ S420-S700 IWE₄ IWE EXC3 EXC4 Alla ₁ Fotplåtar och ändplåtar ≤50 ₂ Fotplåtar och ändplåtar ≤75 ₃ För stål upp till och med S275 räcker N ₄ För stål N, NL, M och Ml räcker NL IWS: ca 227 h IWT: internationell 340 h, i Sverige 450 h IWE: 450 h

26 Koppling mellan svetsklass och utförandeklass
Svetsklasserna B, C, D definieras i ISO 5817 EXC 1: Svetsklass D EXC 2: Svetsklass C, dock accepteras kvalitetsnivå D för ”smältdike” (5011, 5012), ”överlappning” (506), ”svetssträng utanför fog, tändmärke” (601) och ”ändkrater” (2025); EXC 3: Svetsklass B EXC 4: Svetsklass B+ (definieras i EN )

27 CE-märkning Gemensamma regler i hela EU
Producenten går i god för att produkten uppfyller ställda krav Beroende på vilken typ av byggprodukt det är så kan man klara sig med självdeklaration (som t.ex. stålreglar för icke bärande innerväggar) Eller så krävs godkännande från ett Anmält organ (Vilket gäller EN 1090) då är det 2+

28 Anmält organ (Notified body)
Godkänns av EU-kommisionen I Sverige utförs granskning och godkännande av SWEDAC Anmälda organ får verka världen över (ex. Tyskt anmält organ godkänner fabrik i Kina som säljer produkter i Polen) Krav ställs på opartiskhet, kompetens, rutiner etc. AAA Certification AB var först, och är störst, i Norden.

29 När börjar det gälla? EU förordningar går över svensk lag så:
1 juli 2014 är deadline. Sen blir det olagligt att sälja icke-CE märkta produkter. MEN! Boverkets EKS 8 som gäller säger att eurocoder skall gälla för dimensionering. Och i Eurocode så är EN 1090 en normativ referens för utförandet. (Inte rådgivande eller informativ) Konsekvensen: inget krav på att CE-märka än, men kraven i EN 1090 skall uppfyllas idag! (Om det inte är ett gammalt bygglov, innan ca mars 2010)

30 EN 1090 European Norm 1090, nuvarande version heter SS-EN :2009+A1:2011 EN : Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav Kravstandard, den anmälda organ godkänner emot EN : Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 2: Stålkonstruktioner Utförandestandard för stål EN : Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 3: Aluminiumkonstruktioner Utförandestandard för aluminium

31 Samma regler i hela Europa?
Som princip, ja. Kommissionen är tydliga med att konkurrerande märken/standarder är förbjudna. MEN! Olika länder har olika nationella val (125 stycken…) Sverige har valt t.ex. S 355 J2 som slagseghetskrav. Olika länder har olika partialkoefficenter vilket ger olika ekvationer. Livsfarligt att använda samma datorprogram för Sverige, Danmark, Polen med andra ord!

32 Vad omfattas av EN 1090? Mandat 120 anger följande. 01/33 : TRAFFICKED AREAS 02/33 : FOUNDATIONS AND RETAINING WALLS 03/33 : PILE FOUNDATIONS 04/33 : EXTERNAL WALLS (INCLUDING CLADDING), INTERNAL WALLS AND PARTITIONS 05/33 : FLOORS , GALLERIES, CEILINGS 06/33 : PREFABRICATED SYSTEMS FOR FLOORS AND GALLERIES, STAIRS, RAMPS, RAISED ACCESS FLOORS, BALUSTRADES AND HAND RAILS, INCLUDING EXTERNAL WORKS 07/33 : ROOFS 08/33 : FRAME ( INCLUDING CHIMNEYS AND SHAFTS) 13/33 : FLOORS AND STAIR FINISHES 24/33 : SUPPLY OF ELECTRICITY 25/33 : LIGHTING 26/33 : COMMUNICATION 27/33 : TRANSPORT-LIFTS, HOISTS, ESCALATORS, CONVEYORS 30/33 : CIRCULATION FIXTURES 33/33 : STORAGE FIXTURES Tumregel: är det lastbärande och man använder eurokoder för att beräkna är det EN 1090.

33 Vilka omfattas av EN 1090? Stålbyggare Smeder Målningsutförare
Grossister Ytbehandlare t.ex. Varmförzinkning Konstruktörer

34 Utförandeklass, Execution class
Beror på tre faktorer: konsekvensklass, driftsklass och tillverkningskategori

35 Utförandeklass, forts. Olika detaljer på en del av ett lastbärande komponent kan ha olika utförandeklass Det är konstruktören som väljer utförandeklass, enligt vad eurokod föreskriver . Sedan är det upp till svetsansvarig att avgöra hur man uppnår utförandeklass (EXC), dvs. konstruktören väljer INTE elektroder, elektrodklasser, svetsmetod eller liknade!

36 Utförandeklasser (Execution Class)
EXC 1: Skärmtak, räcken, djurstallar, carport EXC 2: Lager, kontor, hus EXC 3: Dynamiskt påkända konstruktioner, broar, riktigt stora hus, EXC 4 : Kärnkraft, stora arenor

37 Krav på företagen EXC 1: Kontroll på material in, rutiner för tillsatsmaterial, godkända svetsarprövningar. Inga krav på svetsansvarig, inga krav på WPS/WPQR (Svetsdatablad, kvalificerad svetsmetod) Krav på godkännande av anmält organ, precis som alla EXC nivåer

38 Krav på företagen EXC 2: Krav på WPS/WPQR (Svetsdatablad, kvalificerad svetsmetod). I vanliga fall WPQR enligt ISO , gäller bara på det företaget. Om endast upp till S 355, då kan man använda ISO 15612, går att ”låna” från kollegor eller köpa från någon. Inga krav på spårbarhet på chargenivå på materialet, mer än att t.ex. S 355, S 235 och S 275 måste särskiljas Kan dock vara en poäng att ha spårbarhet till charge för att kunna hålla nere förvärmningsbehovet. Oförstörande provning på 0-10 % beroende på fogtyp och utnyttjandegrad

39 Krav på företagen EXC 3 och EXC 4
Spårbarhet till charge på alla projekt Oförstörande provning på 5-100% beroende på EXC och svetsutforming

40 Nio punkter som skall deklareras i EN 1090
Dessa nio punkter skall prestandadeklareras 4.1 Ingående produkter 4.1.1 Allmänt 4.1.2 Ingående produkter för stålkomponenter 4.1.3 Ingående produkter för aluminiumkomponenter 4.2 Toleranser för mått och form 4.3 Svetsbarhet 4.4 Brottseghet 4.5 Bärförmågeegenskaper 4.5.1 Allmänt 4.5.2 Bärförmåga 4.5.3 Utmattningshållfasthet 4.5.4 Brandmotstånd 4.5.5 Deformation i bruksgränstillstånd 4.6 Reaktion vid brandpåverkan 4.7 Farliga ämnen 4.8 Slaghållfasthet 4.9 Beständighet

41 CE-märkt in, CE-märkt ut
Som huvudprincip skall allt material in vara CE-märkt Inkluderat tillsatsmaterial, svetsgas, grundmaterial etc. Antingen CE-märker underleverantörer delkonstruktioner, eller så jobbar de under företagets FPC-system med rutiner för mottagningskontroll, etc. Köps t.ex. svetsarbetet in så räcker det att underleverantören är ISO 3834 certifierade och företaget behöver inte direkt kontrollera/styra underleverantörernas produktion Sedan kan det EN 1090-certifierade företaget CE-märka

42 Exempel på CE-märkning

43 Exempel på CE-märkning

44 Godkännanden ZA 3.2 Geometriska data och materialegenskaper (Ex. stålgrossist som kapar balk) ZA 3.3 Deklaration av komponenters bärförmåga (Ex. företag med egen konstruktion och totalentreprenad) ZA 3.4 Deklaration mot komponentspecifikation(Ex. Smed som arbetar mot ritning) ZA 3.5 Deklaration av komponentens hållfasthetsvärde(n) från köparens beställning

45