Forskarhandledarutbildning (FLUS) hösten 2014

En presentation över ämnet: "Forskarhandledarutbildning (FLUS) hösten 2014"— Presentationens avskrift:

1 Forskarhandledarutbildning (FLUS) hösten 2014
C:a Presentationer, a) universitet, b) institution, c) ämne, d) erfarenhet av handledning, e) förväntningar Paus Kort praktisk info schema, gruppindelning, litteratur, examinationskrav, frånvaro. Diskussion kring: Underkända avhandlingar + Kriterier för avhandlingar + ev ”Ledning för kvalitet i forskarutbildningen”. Lunch Universitetslektor Charlotte Silander/UPE och Seniorprofessor Leif Lindberg. Presentation och diskussion kring: Nuvarande forskarutbildning och förändringar. MST började 1994 vid Högskolan i Växjö, 12 feb 1999 Vxu, sedan LnU 2010. Disputerade 2002, docent 2009 i pedagogik. Två år på Lunds Universitet, vid Medfak:s pedagogiska enhet. Huvudhandledare för Raymond Mwemezi+ för Ibrahimu Nzima. Bihandledare: i) Biträdande handledare för doktorand Tor Ahlbäck vid Institutionen för pedagogik, Växjö universitet, mars 2009-fn. ii) Biträdande handledare för Claudia Gillberg, disputation iii) Biträdande handledare för doktorand Hannes Johansson vid Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. sedan (studieuppehåll ). Deltar i handledarutbildningar för specialistläkare samt för mentorer/handledare i psykologutbildningen. Förväntningar: att vi gör kursen tillsammans, dvs vi lärare/föreläsare bidrar med våra erfarenheter och ni kursdeltagare med era. ”För varje doktorand ska det utses en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren ska vara minst docentkompetent och anställd vid Linnéuniversitetet (om inte särskilda skäl föreligger), samt ha genomgått handledarutbildning eller motsvarande. ” sid 4 i Lokala regler för utbildning på forskarnivå

2

3

4 OBS! Ny lokal!

5

6

7 Om kriterier för avhandlingar - form, struktur, innehåll och socialisation Thomas Sandstedt & Martin Stigmar Resultatet sammanfattas i underrubriken, dvs avhandlingar bedöms med avseende på struktur, innehåll och indirekt socialisation. Kriterier finns inte i ngn större utsträckning-men är inte heller efterfrågade av lärare eller studenter. B) Syfte, att diskutera för-och nackdelar med bedömningskriterier för avhandlingar - inte att presentera en normativ manual. Idén till denna bok föddes i samband med att bubbel och snittar skulle förtäras efter en av de många disputationsakter vi beskådat. Tonen under akten var bitvis kärv men välformulerad och disputationsakten följde den vanliga mallen, tyckte vi, men några oroliga anhöriga till disputanden kom fram till oss efteråt och frågade: ”Hur tror ni det gick, har någon underkänts i samband med disputationsakten förut”? Bakgrund Syfte Metod Resultat: Form, innehåll och socialisation Studierektorernas, forskarstuderandes och handledares svar Diskussion och vad vi upptäckt.

8 Bakgrund Vårt arbete består av två delar:
Del 1, som redovisas i Didaktisk Tidskrift- finns det öht några underkända ah? I vilka ämnen, vid vilka lärosäten. Detta väckte vårt intresse och vi fick en artikel publicerad i Didaktisk Tidskrift 2006:1 på temat underkända avhandlingar. Vi hade fått svar på huruvida det fanns underkända avhandlingar i samband med disputationsakten under tiden 1984–2003 (svaret på denna forskningsfråga återfinns i bokens inledande kapitel). Det innehållsliga i artikeln hade då granskats av högre seminariet på Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet och vid årskonferensen för Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NFPF) i Oslo, mars 2005. Del 2 en fördjupad granskning av för- och nackdelar med kriterier, dvs vad lär vi oss av våra misstag, hur kan vi blicka framåt för att undvika/ffa begränsa risken att få ah-manus underkända av betygsnämnden? Intresset för att tränga längre ner i den akademiska myllan ökade och vi såg en möjlighet att öka kunskapen om avhandlingars tillkomst genom att försöka hitta kriterier för hur avhandlingar bedöms och diskutera dessa. Arbetet löpte på och våra nya tankar granskades ånyo vid högre seminariet på Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet och föreliggande text granskades vid NFPF:s konferens i Turkku, mars 2007.

9 Avhandlingsarbetet från start till betygsnämndens utlåtande
A) Forskarkurser och avhandlingsarbete Del 1 fokuserar del ”D” och del 2 ”Om kriterier för avhandlingar” fokuserar del ”A”. Jag tänkte börja kring del ”D” för att sedan gå in på del ”A”. Jag har sex stycken avhandlingsmanus från del ”B”-dvs indragna under spikningsperioden (från olika ämnen och fakulteter). B) Spikningsperiod C) Disputationsakt D) Betygsnämnden meddelar betyget i form av godkänd eller underkänd avhandling FOKUS

10 Tre avgränsningar (för att få ett hanterligt underlag), dvs ingen totalundersökning:
1 tre fakultetsområden, det humanistiska, samt rätts- och samhällsvetenskapliga området, (monografier kontra sammanläggningsah, otrygghet kontra trygghet, individuellt projekt kontra i grupp). 2 tidsperioden , HF: ny text: ”flertalet av ledamöterna skall komma från en annan institution än den studerande, minst en från annan fakultet eller annat universitet. 3 sex etablerade universitet (1984) Gbg, Linköping, Lund, Sthlm, Umeå, Uppsala. Sex av de underkända avhandlingarna inrapporterades från Stockholms universitet, samma antal från Lund och två från Uppsala universitet. Totalt 14 stycken. I tio av de inrapporterade fallen har betygsnämnden varit enig och vid fyra tillfällen har meningsskiljaktigheter förekommit. Fem av avhandlingarna är författade inom juridik och tre inom konst-, teater och filmvetenskap. Utöver informationen i Tabell 1 så kan nämnas att tio av författarna är män och fyra kvinnor, att tio av avhandlingarna är författade på svenska och fyra på engelska, samt att genomsnittsåldern vid disputationstillfället för de fjorton författarna var inte fullt 45 år, med en variationsvidd från 32 till 59 år.

11 Av figuren framgår att fyra av de underkända avhandlingarna granskades år 1984,
att sedan 1989 har ingen avhandling blivit underkänd vid Stockholms universitet (med de avgränsningar som angetts för denna undersökning), samt att de senast fyra anmälda ärendena, är från Lunds universitet. Läs sidan ur Didaktisk Tidskrift, ”Kommentarer till betygsnämndsprotokollen”: struktur/form –lyfts fram i dessa BN-utlåtanden, svår balans mellan vetenskapligt accepterad praxis kontra nytänkande/innovation/kunskapsbidrag/-tillskott, Enligt prof emeritus Vernon Trafford, Anglia Ruskin university, UK, så förklarar inte 50% av ah-författarna varför området öht valdes. Vi tänkte ursprungligen intervjua BN-ledamöter, samt opponent och respondent/författaren- men efter ett besök i Linköpings kommitté för forskningsetiska frågor, framhölls risken för endast ”more of the same” skulle framkomma, dvs att de olika inblandade enbart skulle upprepa sina åsikter samt att en intervjuundersökning skulle riva upp en massa gamla sår. Vi tog kontakt med en underkänd författare-för att undersöka om det kanske ändå kunde gå att göra en intervjustudie-efter ett initialt ”ja” grep sedan frun in och sade ”nej” av hälsoskäl.

12 Frågor som väcktes På basis av del 1 väcktes ett antal frågor som vi ville gå vidare med (i del 2). Kanhända ger vi inte direkt svar på alla dessa frågor i boken Om kriterier för avhandlingar, men vi berör dem på olika sätt. Reflektionsuppgift: Har du som forskarstuderande eller handledare ställt dig frågan vilka kriterier som ska uppfyllas för att en avhandling ska bli godkänd? Varför/varför inte?

13 Reflektionsuppgift: Har du som handledare ställt dig frågan vilka kriterier som ska uppfyllas för att en avhandling ska bli godkänd i ditt ämne? Varför/varför inte?

14 Syfte, delstudie 2, Kriterier för ah
kritiskt diskutera för- och nackdelar med bedömningskriterier, undersöka huruvida det finns dokumenterade kriterier för bedömning, belysa upptagningsprocessen till vetenskapssamhället. Boken skall ses som ett diskussionsunderlag – inte en normativ manual.

15 Metod Tre avgränsningar:
1) det humanistiska- och samhällsvetenskapliga området, 2) sex etablerade universitet Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt 3) fyra ämnen engelska, företagsekonomi, historia och pedagogik. Den första avgränsningen till de vetenskapliga områdena humaniora- och samhällsvetenskap kan motiveras utifrån några olika ställningstaganden. Traditionellt arbetar forskarstuderande inom det humanistiska- och samhällsvetenskapliga området individuellt med monografiavhandlingar. Forskarstuderande inom det tekniskt- naturvetenskapliga området däremot, arbetar vanligen tillsammans med seniora forskare i forskarlag och den enskilde forskarstuderandes möjlighet att välja avhandlingsämne är därför mer begränsat. Att antas till forskarutbildningen inom dessa fakulteter (till laborativa och kliniska discipliner) innebär ofta att man erbjuds att bli medlem i ett redan pågående forskningsprojekt, där man tilldelas en mindre forskningsuppgift. Inom denna typ av discipliner måste man alltså vara villig att anpassa avhandlingsämnet till de projekt som pågår vid institutionen (se t ex Lindberg, 2005). Forskarstuderande inom humsamområdet ingår däremot endast undantagsvis i forskarlag och åtnjuter därför inte den trygghet och stabilitet som ett tillträde till ett forskarlag kan utgöra. 2) Den andra avgränsningen blev av naturliga skäl till lärosäten som 1984 hade egna fakulteter inom humaniora och samhällsvetenskap, nämligen de sex etablerade universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Dessa etablerade universitet bör även ha haft tid och möjlighet att utarbeta rutiner för avhandlingsarbetet. 3) Vi har vidare avgränsat våra studier till fyra ämnen av olika karaktär inom nämnda fakultetsområden nämligen engelska, företagsekonomi, historia och pedagogik.

16 Datainsamling Internet- och litteratursökningar
1.De sökbegrepp som användes i Google, var kriterier för bedömning av avhandling, kriterier för vetenskapliga artiklar, kriterier för bedömning av magisteruppsatser, godkända avhandlingar, godkända magisteruppsatser samt betygsnämnd. En mer specificerad Internetsökning gjordes därefter med inriktning på de nämnda sex universiteten. Först besöktes de för vårt projekt relevanta fakulteternas hemsidor och därefter respektive ämnes hemsida. Sökningen resulterade i ett antal anvisningar, föreskrifter, policys, regler, riktlinjer och styrdokument kring t.ex. antagning, avhandlingsplan, studieplanering, finansiering, examen samt rutiner för publicering, spikning, tryckning, promovering, lathund och disputationsakt. 2. Angående studierektorernas svar, se nästa bild. 3. Forskarstuderande samt handledare besvarade ett antal frågor (sex frågor via enkät): Bedömning Hur ser du på vårt påstående om att avhandlingar bedöms utifrån form/struktur, innehåll och socialisation? Vad anser du vara det viktigaste vid bedömning av en avhandling? Varför? Hur bedöms avhandlingsprocessen (dvs. processen, inte slutprodukten)? Kriterier Känner du till om det finns kriterier för avhandlingar i det ämne där du bedriver din forskarutbildning? Om det finns kriterier, hur är de formulerade? Har du behov av kriterier för avhandlingar? Varför/Varför inte? Vad i övrigt har bidragit till att du vet vilka kriterierna är för en avhandling? Internet- och litteratursökningar Enkäter till studierektorer, 24 stycken Enkäter till forskarstuderande (14 svar av 48) och handledare (15 svar av 48).

17 24 studierektorer för forskarutbildningen tillskrevs och 19 svarade.
Metodologiska alternativ I denna undersökning valde vi att fokusera sex etablerade universitet och resultatet baseras bland annat på enkätsvar från dessa. Kanhända hade resultatet sett annorlunda ut om vi undersökt de nyetablerade universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mittuniversitetet. Förvisso gjordes initiala oförbehållsamma sökningar i Google som även inkluderade de nyetablerade universiteten, men resultatet var magert. Vidare har i undersökningen ingått ämnen som kan betraktas som etablerade forskningsämnen och som kanske därför inte ansett sig behöva kriterier. Möjligen skulle en undersökning av mer oprövade ämnen (tex social arbete) ha medfört ett annat resultat.

18 Högskoleförordningen (Hf)
Lokala regler för utbildning på forskarnivå Allmän studieplan (ASP, för varje forskarämne) Individuell studieplan (ISP)

19 Ur Högskoleförordningen
Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och – visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden – visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Ur Högskoleförordningen Mål, dvs inte kriterier Se nästa PPT, ”Lokala regler…”

20

21

22

23 ”För att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande
har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen” (Högskoleförordningen, 1993:100, 9 Kap., 2 §). Önskvärda karaktärsdrag/egenskaper/förmågor hos forskarstuderande: nyfikenhet, uthållighet, självdisciplin, målinriktning och god kommunikativ förmåga, intellektuell kapacitet men även arbetsdisciplin, noggrannhet och envishet (Erasmie, 1983). a) att kunna se vad man inte vet, dvs. att inse sin egen begränsning samt ha förmåga till självkritik, b) att kunna se vad som går att ta reda på, dvs. att ha kunskap om metoder och tekniker samt ha förmåga att prioritera, c) att kunna se vad som är värt att veta, dvs. att kunna relatera forskningsproblem till samhällsbehov, d) att kunna bygga upp en strategi för kunskapssökande, dvs. förmåga att hämta relevant information. Vår bok är inriktad på bedömningskriterier för avhandlingar samt upptagningsprocessen (socialisationen) till vetenskapssamhället, snarare än de förmågor som forskarstudenter kan önskas inneha. Kriterier och förmågor/socialisation/process är likafullt förenade och därför skall här även kort diskuteras betydelsen av att ha vissa personliga egenskaper. Sammanfattningsvis kan sägas att kriterier för att bedöma avhandlingar och förmågor hos den enskilde forskarstudenten är två sidor av samma mynt, de hänger ihop och är beroende av varandra. Genom att delta i och problematisera diskussionen om kriterier och kvalitetskrav på avhandlingar är vår föresats att ge ökade förutsättningar för kritiska reflektioner på temat. a) självkritik-dvs inte avfärda all kritik som obefogad, dvs ”Ni har inte förstått vad jag menar…” b) Vad som går att ta reda på? i) i forskningsansökningar-vad vill man eg undersöka? ii) min egen erfarenhet kring relationen information-kunskap-inte lätt att reda ut, c) I forskningsstiftelser/råd så är man som bidragsgivare ofta intresserade av nyttoaspekten, jfr signaler i Bolognaprocessen om anställningsbarhet (dvs ett slags samhällsbehov). d) Att man som forskarstuderande kan genomföra ett utdraget projekt, dvs inte bara säga vad andra skall göra. Reflektionsuppgift: I texten ovan diskuteras ett antal önskvärda karaktärsdrag/förmågor för forskarstuderande. Vilka av dessa anser du som forskarstuderande eller handledare vara väsentliga? Varför?

24 ”För att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande
har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen” (Högskoleförordningen, 1993:100, 9 Kap., 2 §). Önskvärda karaktärsdrag/egenskaper/förmågor hos forskarstuderande: nyfikenhet, uthållighet, självdisciplin, målinriktning och god kommunikativ förmåga, intellektuell kapacitet men även arbetsdisciplin, noggrannhet och envishet (Erasmie, 1983). a) att kunna se vad man inte vet, dvs. att inse sin egen begränsning samt ha förmåga till självkritik, b) att kunna se vad som går att ta reda på, dvs. att ha kunskap om metoder och tekniker samt ha förmåga att prioritera, c) att kunna se vad som är värt att veta, dvs. att kunna relatera forskningsproblem till samhällsbehov, d) att kunna bygga upp en strategi för kunskapssökande, dvs. förmåga att hämta relevant information. Vår bok är inriktad på bedömningskriterier för avhandlingar samt upptagningsprocessen (socialisationen) till vetenskapssamhället, snarare än de förmågor som forskarstudenter kan önskas inneha. Kriterier och förmågor/socialisation/process är likafullt förenade och därför skall här även kort diskuteras betydelsen av att ha vissa personliga egenskaper. Även Appel och Bergenheim (2005) diskuterar önskvärda karaktärsdrag hos forskarstuderande och nämner egenskaper som nyfikenhet, uthållighet, självdisciplin, målinriktning och god kommunikativ förmåga. Erasmie (1983) presenterar en lista med preciseringar av vad som krävs av en forskare och konstaterar att det inte enbart handlar om intellektuell kapacitet utan även om arbetsdisciplin, noggrannhet och envishet. Sammanfattningsvis kan sägas att kriterier för att bedöma avhandlingar och förmågor hos den enskilde forskarstudenten är två sidor av samma mynt, de hänger ihop och är beroende av varandra. Genom att delta i och problematisera diskussionen om kriterier och kvalitetskrav på avhandlingar är vår föresats att ge ökade förutsättningar för kritiska reflektioner på temat. a) självkritik-dvs inte avfärda all kritik som obefogad, dvs ”Ni har inte förstått vad jag menar…” b) Vad som går att ta reda på? i) i forskningsansökningar-vad vill man eg undersöka? ii) min egen erfarenhet kring relationen information-kunskap-inte lätt att reda ut, c) I forskningsstiftelser/råd så är man som bidragsgivare ofta intresserade av nyttoaspekten, jfr signaler i Bolognaprocessen om anställningsbarhet (dvs ett slags samhällsbehov). d) Att man som forskarstuderande kan genomföra ett utdraget projekt, dvs inte bara säga vad andra skall göra.

25 Resultat: Form, innehåll och socialisation
- Abstract - Titel - Syfte/Relevans - Problemställning - Täckning/Koppling - Originalitet och egna bidrag - Metod och empiri - Teori och forskningsläge - Analys - Argumentation - Resultat/Diskussion På basis av litteraturundersökningarna är vår utgångspunkt att avhandlingar och forskarstuderande bedöms utifrån tre aspekter form och struktur, innehåll och socialisation. Vid en jämförelse är samstämmigheten stor mellan rubrikerna ovan och det material vi hittade i våra sökningar på Internet och inom forskning på området. Förvisso använder olika discipliner skilda begrepp och formuleringar men det finns trots allt skäl att utifrån kartläggningen förutsätta att dessa rubriker med tillhörande innehåll är representativa för vad som bedöms i en avhandling. Akribi kan betraktas som ett minimikrav, dvs regler för vetenskapligt skrivande. Sammanfattningsvis kan konstateras att den skriftliga framställningen är central i avhandlingsarbetet och innehåller normativa element som relativt lätt kan dokumenteras i form av kriterier. Strukturen kan utifrån olika ämnestraditioner se lite olika ut men de olika momenten (se ovan) bör på ett eller annat sätt kunna spåras i avhandlingen. Sandstedt och Stigmar (2006) fann att bland de avhandlingsförfattare som blivit underkända av betygsnämnden under perioden 1984–2003, påträffades exempel på en författare som på egen hand inrättat ett unikt och därmed icke vedertaget referenssystem. Även Torstendahl ger sin syn på detta: ”Om man är missnöjd med reglerna får man kämpa för att de skall förändras, men det är något som normalt tar mycket lång tid. Tills det har skett får man foga sig - eller bli utdefinierad som ovetenskaplig” (Torstendahl, 2005, s 216). - Abstract: En sammanfattning som redovisar avhandlingens innehåll, dvs. syfte, metod och resultat, vanligtvis på engelska. - Titel: Avhandlingens titel skall vara koncis, representativ för ämnet, täcka in arbetsområdet och fånga läsarens intresse. - Syfte/Relevans: Författaren skall redovisa, motivera och argumentera för studiens vetenskapliga betydelse och sammanhang (se Erasmie, 1983, vetenskapsrelevans). - Problemställning: Det är angeläget att frågeställningen/-arna tar sin/-a utgångspunkter i ett formulerat syfte som är klart och tydligt, avgränsat och motiverat (se Eriksson, 1983 och Larsson, 1994). - Täckning/Koppling: Det skall finnas en röd tråd och en balans i avhandlingen mellan problem, syfte, metod, empiri och slutsatser. Inga väsentliga luckor får finnas i framställningen och författaren skall visa medvetenhet om hur problemet avgränsats med beaktande av teori, empiri och materialval. - Originalitet och egna bidrag: Avhandlingen måste innehålla egna bidrag, t.ex. data från egen undersökning eller egna tolkningar av tidigare resultat. Bidragen skall tydliggöras och motiveras. Nyckelord är kreativitet och reflektion. Nyhetsvärdet och nyttan för den framtida forskningen skall vara klarlagt (se Erasmie, 1983, på temat originalitet och något nytt). - Metod och empiri: Författaren skall redovisa, diskutera, motivera och argumentera för den valda metoden och visa förståelse för kopplingen mellan problemställning och metod. Tillvägagångssätt för datainsamlig skall redovisas och validitet och reliabilitet kommenteras. - Teori och forskningsläge: Teoribildningar inom det för avhandlingen avgränsade området skall redovisas och diskuteras, även det som uteslutits bör motiveras. Kopplingen till den egna undersökningen är viktig. Begreppsbildning tillhör detta avsnitt. Det är viktigt att författaren under något avsnitt visat god förtrogenhet med relevant litteratur för de avgränsade problemställningarna och dess aktualitet (se Erasmie, 1983, angående vetenskapsrelevans). - Analys: En klar, saklig och trovärdig analys med koppling till det empiriska materialet och de gjorda frågeställningarna skall göras, helst i ett särskilt avsnitt. Egna tolkningar skall tydliggöras. - Argumentation: Under denna punkt bedöms hur väl avhandlingens slutsatser är underbyggda, läsaren skall kunna se hur dessa följer teori och empiri. - Resultat/Diskussion: Författaren skall i ett särskilt avsnitt föra en logisk och systematisk redovisning av sina resultat och därefter diskutera dessa. Det ska finnas djup, bredd och trovärdighet i resonemanget där läsaren kan följa den röda tråden från problemställning, via teori (egen teori och generaliseringar), metod och empiri till resultat och diskussion (se Eriksson, 1983 och Larsson, 1994).

26 Innehåll Fyra kriterier: Samhällsrelevans Vetenskapsrelevans
Kommunicerbarhet Typografi och formalia Innehåll För innehållet och hur de olika avsnitten skall utformas och länkas samman finns normer och regler som utvecklats över tid men dessa kan vara diffusa att identifiera. Det är i det innehållsliga som bedömningen blir mer komplicerad, då bedöms det som formen innehåller. Här kan meningsmotsättningar och tolkningar uppstå om vad som är godkänt eller inte. Vilket innehåll är det som granskas (vad) och vilka kvalitetskrav ställs på detta (hur)? Originalitet är exempelvis ett kvalitetskrav som kan ställas på flera områden, syfte, teoriavsnitt, metod osv. Balansen mellan data, fynd, analys och tolkning, hur tidigare forskning används, hur arbetet hänger ihop samt hur texten fungerar rent språkligt och stilmässigt. Avhandlingens omfattning, relationen mellan djup och bredd samt mellan deskription och analys kan också diskuteras som övergripande kriterier för acceptans. Med samhällsrelevans, som också enligt Erasmie (1983) är det viktigaste vid bedömningar av avhandlingar, avser han att avhandlingar skall ha: 1) synbar anknytning till nutida eller framtida problem i samhället. 2) Vetenskapsrelevans innebär att avhandlingen skall vara systematisk och ha en tydlig vetenskaplig metod och teknik samt beskriva forskningen inom det fält som granskas. 3) Avhandlingen skall dessutom tillföra något som är nytt. I kriteriet kommunicerbarhet ligger att en avhandling skall presenteras på ett sätt som gör att budskapet når så många som möjligt (a.a.). Eriksson (1983) menar att vetenskapliga tankar skall vara publika och inte privata, de skall därför vara förståeliga och kommunicerbara. 4) Jfr form och struktur.

27 Reflektion Vi framför tesen att avhandlingar och forskarstuderande bedöms utifrån tre olika aspekter, form och struktur, innehåll samt socialisation. Hur ser du på detta som handledare? (”Om kriterier för avhandlingar”, s 38). Diskutera två och två/i grupper, gärna mellan handledare och forskarstuderande.

28 Studierektorernas enkätsvar
19 av 24 svarade, tre (3) redovisade skriftliga kriterier, Kriterierna inryms under form, struktur och innehåll, Istället för kriterier: ”…godkännandet är progressivt” (studierektor 10, s 42) Flera av studierektorerna framhåller istället för kriterier, värdet av den kontinuerliga granskningsprocessen av till exempel forskningsplan och avhandlingskapitel. Själva processen förväntas fungera som kvalitetskriterium, närmare bestämt den kontinuerliga kritiska diskussionen och granskningen. Utsållningen av svaga avhandlingsmanus sker efter ett seminarium där argumentationsförmågan varit svag. Texten granskas mao kontinuerligt, inte vid ett givet tillfälle mot ett antal på förhand fastställd kriterier-därför kan bedömningen också variera mellan ämnen. Reflektion: det saknas alltså oftast explicita bedömningskriterier, hur påverkar det avhandlingsarbetet?

29 Forskarstuderandes och handledares svar
”Men fasta kriterielistor måste nog utformas med försiktighet så de inte låser mer än de underlättar. Innovativitet och kreativitet kan hämmas av alltför strikta regelverk” (handledare). ”I nästan alla bedömningssammanhang råder en konsensus om vad som är godkänt eller inte, vad som är bra och vad som är dåligt. Form och struktur ligger till grund för frågan om godkänd eller inte, innehåll om det anses vara en bra eller dålig avhandling” (handledare). ”Att läsa gamla avhandlingar och gå på disputationer, men framförallt de slutsatser man drar genom att lyssna på handledares och andra seniorforskares kommentarer. Ofta vet de inte själva vad de har för kriterier, men de ser när det bryts mot dem” (forskarstuderande). Svaren från forskarstuderande samt handledare bekräftar i stor utsträckning det som framkommit tidigare i vår undersökning (genom Internet samt studierektorernas svar). Det viktigaste resultatet är att forskarstuderande samt handledare anser att det är innehållet och styrkan i argumentationen, såväl skriftligt som muntligt, som bedöms vid disputationen snarare än form och struktur. Socialisationsprocessen är en biprodukt som inte bedöms vid disputationen, men det handlar om mognadsutveckling. 1 Som motbild kan ges tennisplan med staket i Dubai kontra inte stängsel runt taket, dvs våga pröva ytterkanterna, 2 dvs form och struktur måste vara OK för att avhandlingen skall bedömas som godkänd, 3 ”..vet inte själva…” –dvs tyst kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap-svår/omöjlig att artikulera. Uppfattningar som uttrycks: a) Risk att en ev kriterielista blir allt för allmänt hållen och därmed till intet förpliktigande, b) Det är helheten som bedöms vid en disputation, därför inte möjligt att ha en kontextfri kriterielista.

30 Spela tennis utan staket?
Burj Al Arab – Dubai 7-stjärnor Burj Al Arab – Dubai 7-stjärnor

31 Diskussion Kriterier anses inte nödvändiga men bedömningsgrunder behöver diskuteras, ”I avsaknad av (erkänd) regelbok och domare blir ’vetenskapsspelet’ mycket beroende av kommunikationen mellan vetenskapsmännen” (Torstendahl, 1994, s. 51, se även Salzer-Mörling, 2003) (s 54). 2) Avhandlingen som process och/eller produkt? 3) Minimikrav (enligt Torstendahl, 2005) logisk konsistens empirisk prövbarhet beaktande av allt relevant material inre sammanhang (koherens) i framställning av resultaten nya resultat (inte bara upprepning av vad som redan är känt) (Torstendahl, 2005, s. 214). Inget behov av kriterier enligt studierektorer, forskarstuderande eller handledare. 2) En omedelbar invändning mot resonemanget att en avhandling kan bedömas utan kriterier under en process är naturligtvis att även för bedömning av en process är kriterier nödvändiga. Går det att fälla ett omdöme om en process och en forskarstuderandes utveckling om det inte finns kriterier för hur bedömningen ska genomföras? Att försöka undvika kriteriediskussionen genom att hänvisa till värdet av processen kan sålunda betraktas som en förevändning för att undgå det mödosamma arbetet att upprätta kriterier. Det är slutprodukten som bedöms vid disputationen -varken opponent eller betygsnämndsledmöter har (mer än indirket genom handledaren) tillgång till den faktiska processen.

32 Diskussion (fortsättning)
Olika ämnestraditioner, Kriterier riskerar hämma nytänkande, Sambedömning är viktigare än uppfyllandet av kriterier-dock risk för group-think. Bedömningsgrunderna varierar mellan olika ämnen. Kriterier kan hindra originalitet, eller mönsterbrytande avhandlingar, kriterier kan fungera som en ”tvångströja”. En risk med sambedömning, dvs att flera olika bedömare är överens, är group-think, dvs en ofördelaktig konsensus kring vad som kan avses vara kvalitet i en avhandling, komplex stupiditet istället för konstruktiv konfrontation. Reflektion: a) hur ser du på spänningen process-produkt? b) På vilket sätt påverkar ditt ämnes särart avhandlingsarbetet? c) Förekommer ”group-think” inom ditt ämne?

33 Vad vi upptäckt Tyst, erfarenhetsbaserad kunskap,
enighet om vad som är en färdig dissertation, svårt att enas om eller beskriva kriterier, flexibilitet i bedömningar av experter. Bedömningar av ah-manus görs på basis av erfarenhet, av såväl process som produkt. Processen bedöms formativt av de seniora forskarna som är närvarande i miljön inom ämnet. En avhandling (bör) aldrig släppas fram om den är ofärdig, häri ligger de senioras ansvar. Den summativa bedömningen görs vid disputationen av produkten, själva avhandlingen. Flexibilitet= är utmärkande för en expert, Benner (Dreyfus och Dreyfus) (från novis till expert, om professionsutveckling, dvs tyst kunskap, att utvecklas i ett yrke tex av bedömning av avhandlingar). Experter följer inte på förhand givna regler (typ kriterielistor), istället är de flexibla och öppna för flera olika tolkningar av en situation. Experter har alltså ett slags ”flytande kunskapstillstånd” och motsätter sig ett fastlagt regelverk.

34

35 Fokusera gärna:sid 6, 10, 17, 39, 42

36 Att handleda ”I undervisning står läraren och ämnet i centrum.
I handledning står den lärandes egna professionella och personliga utveckling i centrum”. (Vägar till specialist, s 89). Citatet sammanfattar skillnaden mellan att undervisa och handleda-och kursboken ”Vägar till specialist”, Men- vilka slutsatser drar ni som handledare av citatet? Diskutera. (ev tona ner fokus på den egna (undervisande) rollen och fokusera mer på den lärandes frågor och behov).

37 /handledare 1 Vilken roll vill jag ha? 2 Vad förväntas av min roll?
3 Vilken roll tillskrivs mig? 4 Vad är en fruktbar mentor/handledarroll? 5 Vilken roll vill jag inte ha? Mathisen, s 76 Kommunikation och handledning handlar om att göra ngt gemensamt-dvs skapa en läroallians- snarare än att överföra kunskap från en person till en annan. Handledaren/mentorn måste identifiera och uppfylla flera roller och det är många frågor som inställer sig: 1-5. Jag visar ett par bilder och ställer frågor- sedan skall ni få diskutera . /handledare Fritt efter, Mathisen, s 82

38 Läroallians-vem lär sig vad?
/handledaren 1 Angående ”läroalliansen” i mitten på föregående bild- det handlar alltså om att mer än den handledde lär sig ngt även handledare och organisation får ut ngt av att handleda. 2 Läs igenom de tre olika spalterna- vilka tankar väcker begreppen? Mathisen, s 69