Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet"— Presentationens avskrift:

1 Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet
Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet

2 Länsstyrelsernas uppdrag
Lst ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. I samband med detta, även: särskilt analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, samt ge kommunerna råd och stöd i planeringen av arbetet med att motverka hemlöshet, i synnerhet när det gäller barnfamiljer som drabbas av vräkning.

3 Regeringens hemlöshetssamordnare 2012–2013:
”…ge kommunerna stöd i deras arbete med att skapa en långsiktig hållbar struktur och fungerande rutiner i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden…” ”…särskilt uppmärksamma det vräkningsförebyggande arbetet…” ”…ska utifrån en nationell dialog förankra hur lokala handlingsplaner och strategier kan föreslås…”

4 Syfte och mål Syftet är att hemlösheten på sikt ska minska genom att främja att kommuner utvecklar uthålliga strukturer i arbetet, tillsammans med berörda parter Målet är att tillsammans med respektive kommun komma fram till hur arbetet för att motverka hemlöshet ska samordnas bättre för att förebygga hemlöshet och undvika vräkningar

5 Bostaden som mål – eller medel?
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden – ett komplext samhällsproblem Bostaden som mål – eller medel? Inte bara en social fråga, delat ansvarstagande krävs  större fokus på bostaden som grundläggande behov för individen: omvänd filosofi Heterogen grupp av människor med olika typer av problem  olika behov av insatser Bostadsmarknaden: brist på bostäder, högre krav på hyresgäster

6 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden – hur ser situationen ut i Sverige?
Nationell kartläggning v 18, 2011: hemlösa personer/ufb Män, 64 %, kvinnor, 36 % - andelen kvinnor ökar Utrikes födda, 34 % - andelen ökar Föräldrar till barn under 18 år, 36 % Missbruk, 40 % - Psykisk ohälsa, 36 % Ekonomiskt utsatt grupp – endast 5 % med lönearbete, 50 % ekon. bistånd, 20 % sjukersättn.

7 Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Akut hemlöshet (sit. 1) Institutionsvistelse och kategoriboende (sit. 2) Långsiktiga boendelösningar (sit. 3) Eget ordnat kortsiktigt boende (sit. 4)

8 Akut hemlöshet – situation 1
En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen.

9 Institutionsvistelse och kategoriboende – situation 2
En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB-hem eller SiS-institution, och planen är att hon eller han ska skrivas ut inom tre månader, men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.

10 Långsiktiga boendelösningar – situation 3
En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t ex försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler.

11 Eget ordnat kortsiktigt boende – situation 4
En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl.

12 Hemlöshet i olika situationer

13 Regeringens hemlöshetsstrategi 2007–2009…
Fyra mål: Alla ska vara garanterade tak över huvudet Boende ska underlättas för dem som lämnar kriminalvård och institution Inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för dem i olika former av försöks- och stödboenden Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas

14 … ledde till ökat kunskapsunderlag
Socialstyrelsen i samverkan med KFM, Boverket, Kriminalvården och SKL Vägledningar, rapporter och ”webbverktyg” till stöd för kommunerna Förbättrad och förtydligad statistik Kunskapsspridning – Dialog med kommuner (förankra resultaten på lokal och regional nivå)

15 Vad gör hemlöshetssamordnaren?
Uppsökande arbete i främst kommuner, men dialog även med myndigheter och andra aktörer (t ex friv.org.) Föra ut kunskap genererad inom strategin – inhämta lärande exempel Systematiska, återkommande besök i ett urval av kommuner – bred målgrupp av relevanta aktörer Överenskommelser om mål för fortsatt arbete (”letter of intent”) Samarbete med länsstyrelserna: vid varje kommunbesök, utbildningsseminarier, kommunkonferenser m m 10 okt: hemsida, blogg, samt informationsbroschyr med konkreta tips och frågeställningar till kommuner

16 Exempel på frågor att ställa sig i varje kommun 1. Överblick
Hur definieras ”hemlöshet” i kommunen? SoS definition – eller en egen? Vilken kunskap finns om de som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden i kommunen? Görs egna och kontinuerliga kartläggningar? Hur många personer i kommunen är aktuella för ekonomiskt bistånd? Accepterar hyresvärdarna försörjningsstöd som inkomst? Hur ser bostadsmarknaden ut i kommunen? Hur använder kommunen ägardirektiv gentemot det/de kommunala bostadsbolaget/-bolagen?

17 Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
Ny lag sedan 1 januari 2011 Viktigaste förändringen: att bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Vinsterna kan överföras från bolaget till kommunen om det görs för att finansiera åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar – t.ex. för att främja integration och social sammanhållning, eller för att tillgodose behovet av bostäder för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. (Källa: Boverket)

18 forts ”frågor att ställa sig…” 2. Planer
Finns det i kommunen någon skriftlig, på ledningsnivå beslutad handlingsplan/strategi för arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (ufb)? Tas hänsyn till hemlöshet och ufb i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning? Hur använder kommunen planmonopolets olika verktyg för att förebygga hemlöshet?

19 forts ”frågor att ställa sig…” 3. Samverkan
Hur ska samverkan bedrivas mellan kommunen och bostadsföretag/hyresvärdar? Finns någon överenskommelse/plan för detta? Hur fungerar den interna samverkan? Förekommer samverkan med externa aktörer, t.ex. frivilligorganisationer, som erbjuder insatser för personer som är hemlösa eller ufb? Styrning, struktur, samsyn!

20 forts ”frågor att ställa sig…” 4. Rutiner och metoder
Hur dokumenteras insatser riktade till personer som är hemlösa eller ufb? Följs insatserna upp? Utvärderas de? Bedrivs uppsökande verksamhet för hemlösa personer? Finns skriftliga och beslutade rutiner för ett vräkningsförebyggande arbete? Finns rutiner för att förhindra att särskilda målgrupper, t.ex. barnfamiljer, blir vräkta?

21 Kort om vräkningar Ca ansökningar/år till KFM om verkställighet  ca verkställda avhysningar Utebliven hyresinbetalning främsta orsaken (ofta små skulder) 85 % ensamstående, ca 70 % män Ca 600–700 barn/år berörda av vräkning – oklart hur många faktiskt vräkta Uppsägningar till hyrestidens utgång  ca 400 hyresgäster/år måste flytta genom beslut i hyresnämnd (antal berörda barn okänt)

22 Ett aktivt vräkningsförebyggande arbete – fasta rutiner
Agera på tidiga signaler! – hyresvärd & socialtjänst Personlig kontakt med hyresgästen: ihärdighet! Är barn berörda? Ta hänsyn till barnets bästa! Medling och förhandlingshjälp Betala hyran/hyresskulden? Överta hyreskontraktet för en begränsad tid? Dokumentera och följ upp! Meddela Kronofogden om överenskommelse – för att undvika ”automatisk” avhysning!

23 forts ”frågor att ställa sig…” 5. Utformning av insatser
Vilka typer av boendelösningar kan erbjudas i kommunen – trappstegsboende, ”Bostad först”, kategoribostäder, integrerade bostäder? Vilka ytterligare insatser kan erbjudas – boendestöd, personligt ombud, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, ekonomiskt bistånd, missbruksbehandling, god man/förvaltare osv? Insatser för personer utan permanent uppehållstillstånd? I vilken utsträckning kan insatser utformas efter individernas behov?

24 forts ”frågor att ställa sig…” 6. Analysera styrkor och svagheter
Vad fungerar bra i kommunens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Vad fungerar sämre? Framtida utvecklingsområden och utmaningar i kommunen (länet/regionen)? Hur ska kommunen arbeta vidare med frågan under det närmaste året/åren?  Letter of Intent

25 Länsstyrelsernas uppdrag
?

26 Länktips: http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet

27 Kontakta hemlöshetssamordnaren:


Ladda ner ppt "Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet"

Liknande presentationer


Google-annonser