Ladok3 <presentatör> <sammanhang> <datum>.

En presentation över ämnet: "Ladok3 <presentatör> <sammanhang> <datum>."— Presentationens avskrift:

1 Ladok3 <presentatör> <sammanhang> <datum>

2 Innehåll Det här är Ladok! Ladok3-projektet Utveckling i Ladok3
Frågor?

3 Vad är Ladok? Lärosätets produktionssystem!
Ett studieadministrativt system Ett arkiv över resultat och examina Används av 38 lärosäten och CSN Kopplingar mot många andra system, inom lärosäten såväl som mot andra parter Lokalt ADB-baserat (studie-)DOKumentationssystem Ett produktionssystem håller rätt på aktiviteterna i en organisation, det är det Ladok gör. Ladok används för att administrera utbildningsverksamheten och för att hålla rätt på studenternas resultat. De lärosäten som använder systemet är också ägare av det via Ladokkonsortiet. Ladok var ursprungligen helt isolerat system som bara hanterades via terminaler. Numera är det integrerat i lärosätet och med externa system såsom NyA.

4 Historik Ladok Classic Ladok Nouveau Ladok på webb 70-tal 1996 2004
Ladok har sin grund i 70-talet med expansion på 80-talet infördes Ladok Nouveau, ett Unifacebaserat användargränssnitt som skulle ersätta det gamla terminalbaserade gränssnittet. Avsikten var att föra över all funktionalitet till Nouveau men av ekonomiska skäl fortlevde terminalgränsnittet som ”Ladok Classic”. 2004 togs Ladoks webbtjänster i drift, dessa skulle stödja lokala portaler och därför tog man aldrig fram ett gemensamt användargränssnitt för dem. Dvs inte utöver de gränssnitt som finns för en handfull uppföljningstjänster.

5 Organisationen bakom Ladok
38 lärosäten samt CSN Ladokkonsortiets stämma Styrelse Förvaltningsledning Ladokförvaltningen Projekt Projekt

6 Ladok i den studieadministrativa miljön
Andra lärosäten – alla har var sin installation av Ladok Ladok Lokala system Nationella system Studentportal NyA Antagning.se Ladok på lärosätet Katalog m.fl. Ladok har en central plats som lärosätets produktionssystem. Systemet kommunicerar inte bara med andra lokala system utan även med andra lärosätens Ladokinstallationer och med det nationella antagningssystemet NyA. Dessutom har CSN tillgång till informationen i systemet. Utbildningsdatabas Egen DB

7 Projektet Ladok3

8 Varför Ladok3? Åldrande teknisk plattform (Uniface) Dubblerad logik
Ökande underhållskostnader Höga kostnader för förändringar Bristande stöd för integration Åldrande teknisk plattform (Uniface) Dubblerad logik Java Uniface Ur projektdirektivet: Ladok har under lång tid successivt vidareutvecklats för att möta tillkommande krav. Inriktningen har gått från att vara enbart en bankbok för studenternas resultat till att också ligga till grund för medelstilldelning. Det har också blivit ett allt starkare, och nödvändigt, verktyg för uppföljning, utvärdering och planering. Systemet har undan för undan byggts på med ny funktionalitet och med tiden blivit något av ett lappverk där det blir allt svårare och framförallt mer kostsamt att hantera förändringar. Kostnaden för att anpassa och hålla dagens system i drift tar i anspråk en allt större andel av tillgängliga resurser. Samtidigt har förutsättningar och kravbild genomgått grundläggande förändringar sedan dagens Ladok formades. Flera närliggande system har utvecklats som ställer högre krav på samspel och effektivt informationsutbyte. Studenternas användarmönster och förväntningar har också förändrats. Ladok3 har även en internationell dimension och ska vara en del av ett europeiskt utbildningssystem. Av en rad samverkande skäl på teman som ekonomi, framtidssäkring, kvalitet och tillförlitlighet, bättre integrationsmöjligheter, upplösning av komplexitet, utnyttjande av nya tekniska möjligheter och moderna gränssnitt har Konsortiet dragit slutsatsen att en systemförnyelse avsevärt kan minska driftskostnaderna, inte bara för Konsortiet utan också för den lokala högskolan, samtidigt som servicen till nyttjarna kan anpassas och utökas.

9 Konsortiets stämma och styrelse
Projektet Ladok3 Konsortiets stämma och styrelse Ramar och direktiv Utveckling Införande

10 Ladoks3-projektets beställarorganisation
38 lärosäten samt CSN Ladokkonsortiet stämma Styrelse Bilden visar hur Ladok3-projektet formellt är ett projekt som andra inom ramen för förvaltningen men att man har en egen styrgrupp som arbetar på direkt uppdrag av Ladokstyrelsen. Förvaltningsledning Ladok3:s styrgrupp Ladokförvaltningen Projekt Projekt Ladok3-projektet

11 Ladok3 Projektorganisation 2013-01-01
Huvudprojektledare Johan Sjödin Strategi Huvudproduktägare Catherine Zetterqvist Ambassadör Mauritz Danielsson Lösning Projektledare Bo Sehlberg Införandestöd Projektledare Lars Cronfalk Styrgrupp Staffan Sarbäck Kravframtagning Projektledare Anna Åhnberg Stödfunktioner QA/Controller Lars Jackalin Kommunikation Sophia Hansson Ridman Projektadministration Åsa Lindberg Expertgrupp Huvudproduktägare Områdesproduktägare Domänexperter Kravstöd Verksamhetstestare Arkitekter Utvecklingsteam Tekniskt stöd Support och stöd Registervård, Projektledarnätverk

12 Ny förvaltningsorganisation
Leveranser Q1-2016—Q1-2017 Projektet Ladok 3 Ny förvaltningsorganisation Aktiviteter vid levernas Tiden från första leveransen från utvecklingen till den första leveransen till lärosätena innefattar, efter leverans till förvaltningen, många olika aktiviteter för att bland annat  konvertera och säkerställa konverterat data med den levererade versionen testa och säkerställa de integrationer som ska anpassas mot Ladok3 anpassa dokumentation till lokala behov hantera utbildning av slutanvändare hantera behörigheter sätta upp/konfigurera och testa infrastruktur mellan de olika miljöerna (testmiljöer, utbildning, produktion) på driftställe och lärosäten prestandatesta i produktionslik miljö acceptanstesta leveransen produktionssätta leveransen. Vissa aktiviteter kan påbörjas tidigare för att minimera kalendertiden mellan leveranserna, men kan inte slutföras förrän efter leveransen, medan andra måste utföras helt och hållet efter leveransen från utvecklingen. En för liten marginal mellan leverans från utveckling och leverans till lärosätena riskerar att vid en sent upptäckt försening i leveransen från utvecklingen att i sin tur skjuta på lärosätenas egen produktionssättning 6 månader till nästa möjliga period. Enligt tidplanen är leverans 1 av Ladok3 klar för leverans till förvaltningen i november Nästa teoretiska tid för produktionssättning för lärosätena är mars-april 2015, det skulle i praktiken betyda cirka 3 månader att hantera ovanstående aktiviteter. Ett sent upptäckt problem som skulle kunna försena leveransen från utvecklingen skulle då med stor sannolikhet orsaka en sent upptäckt försening för lärosätena med 6 månader med motsvarande palneringsproblem för dessa. Lärosäte Migrerings- och testmiljö Ca 1 version/kvartal Första version Produktionssättning del 1, årsredovisning Produktionssättning del 4, startar 2017

13 Mer information om projektet
Ladokwebben Ladok3 projektwiki Nyhetsbrev Öppna frågestunder Demonstrationer Informationsdagar

14 Projektets sju effektmål
2. Ökad tillgänglighet och förbättrad identitetshantering 1.En gemensam plattform som är lättare att integrera med 3. Ökad kostnadseffektivitet för utveckling och underhåll 7. Ökad användbarhet och minimerad pappershantering 4. Förbättrade möjligheter att rationalisera den lokala studie-administrationen 7 effektmål Förkortade effektmål, fullständig version: 1 Högskolorna får en gemensam plattform som snabbt och allsidigt kommunicerar med alla omgivande informationssystem av intresse och vid behov kan dela data med dessa, samt med andra högskolor både nationellt och internationellt 2 Högskolorna har tillgång till Ladokuppgifter 24/7 genom smidig och säker identitetshantering som underlättar studentmobilitet och möjliggör egenrapportering 3 Konsortiet får ökad kostnadseffektivitet för såväl systemutveckling som systemunderhåll, jämfört med 2010 4 Högskolorna har tillgång till ett systemstöd som ger möjlighet till rationalisering och lägre totala systemkostnader för hela den lokala studieadministrationen, jämfört med 2010 5 Högskolorna får, jämfört med 2010, högre tillförlitlighet i applikation och data, minimerat antal fel, möjlighet att dela särskiljbara data mellan högskolor i ett systemstöd som uppfyller högskolans ökande krav på IT-säkerhet 6 Högskolorna får ett hållbart och flexibelt systemstöd, med en struktur som är generellt användbar med avseende på t ex utbildningsnivåer, valutor, periodbegrepp och ursprungsländer, och som byggs i en långsiktigt hållbar teknik med lång återstående livslängd vilket gör att investeringen kan nyttjas under längre tid än den ekonomiska avskrivningstiden 7 Högskolorna får ett systemstöd som upplevs som användbart, lättarbetat, tilltalande och hjälpsamt samt möjliggör minimerad pappershantering; och som är stabilt genom att det utgår från grundläggande processer i kärnverksamheten och är enkelt och väldokumenterat 6. Hållbart och flexibelt systemstöd med en generaliserad struktur för utbildningar etc. 5. Högre tillförlitlighet i applikation och data och möta lärosätenas ökande krav på IT-säkerhet

15 Lösningar för Ladok3

16 Vi behöver ett modernt system Vidareutveckla en befintlig lösning
Möjliga lösningar Nuvarande Ladok Vi behöver ett modernt system Helt ny lösning Vidareutveckla en befintlig lösning Samverkan Köp Egen utveckling Baserat på NyA Baserat på LpW Vi studerade alternativa lösningar under 2011 och såg egenutveckling som enda sättet att möta effektmålen. Köpa och anpassa ett standardsystem Inga nyckelfärdiga lösningar på marknaden, innebär en stor investering i en proprietär miljö Inga moderna tekniska plattformar, existerande system är i princip inte bättre än dagens Ladok Samarbete i en open/shared source-miljö Kuali (amerikanskt universitetssamarbete) hade en tidsplan som inte stämde med vår HISinOne lovande men bedömdes sammantaget innebära en för stor risk Generellt ett stort beroende av andra projekt eller leverantörer tidsmässigt eller kompetensmässigt Existerande teknik eller plattform Studerade LpW eller NyA som grund för en lösning Genomförbart men svårt att möta direktiven och effektmålen, särskilt så fort som beställaren önskade se leverans NyA har en gammal datamodell och är organisatoriskt skilt från Ladokkonsortiet Rapporter finns på Ladokwebben, dessutom pågår en utredning av vägvalen. Rapport i början av april. Ladok3? Ladok3? Ladok3! Ladok3? Ladok3?

17 Processer som stöds Definiera utbildning Studieplanering Uppföljning
Studiedeltagande Anmälningar Registrera resultat I stort sett samma som dagens Ladok men antagning förs helt över till NyA, studieplanering tillkommer. Examen Antagning

18 Nationellt Ladoksystem Ladoksystem på ett lärosäte
Den övergripande visionen del 1: Nyckelfärdigt, men med möjlighet att skapa lokala ersättningar Nationellt Ladoksystem Ladoksystem på ett lärosäte Del 3 Del 2 Del 1 Del 1 Del 2 Den övergripande visionen för Ladok3 lösning är att: skapa ett nationellt studieadministrativt system som är komplett och nyckelfärdigt i sitt utförande men med möjligheten att skapa lokala ersättningar till vissa delar. Egenutvecklad del

19 Den övergripande visionen del 2: Webbaserad självservice
Drift i molnet möjlig Drift Ladok på internet Systemet skall vara webbaserat och fokuserat på självservice och möjliggöra drift i molntjänst. Lärare ser deltagarlista Student registerar sig på kurstillfälle Student skriver ut intyg Examinerande lärare skriver in betyg

20 Större funktionella förändringar
Generalisering av utbildningsformer Enhetligt stöd för all form av utbildning oavsett regelverk Utökat stöd för utbildningsinformation Grundläggande stöd som kan ersättas av lokala lösningar Generellt periodbegrepp ersätter terminsbegreppet Ny programadministration med individuella studieplaner Studiedeltagande Förbättrar förutsättningarna för uppföljning Verifiering och signering av studieresultat i systemet Enhetlig examenshantering

21 Utveckling i Ladok3-projektet

22 Utvecklingsmodell Är det rätt bild? Funktionalitet och krav
Förberedande backlogarbete Förberedande GUI-arbete Initialt temaarbete Utrednings-arbete Sprint-förberedelser Sprint (utveckling) Utforskande tester Större demonstration Icke-funktionella tekniska tester Är det rätt bild? Funktionalitet och krav Processbeskrivningar i botten Förberedande utredningar User stories – beskriver den funktionalitet användaren behöver Användbarhet Processbaserat, prototyper, användartestat Utvecklingsprinciper Domändriven design, DDD, med flera domäner Testdriven utveckling, TDD Objektorientering Continous delivery Agil utveckling enligt SCRUM

23 Oberoende tjänster ökar tillförlitligheten och flexibiliteten.
Designprinciper Möjliggör lättföränderlig verksamhet. Verksamhetslogik och regler för ett område finns på ett ställe. Tjänsteorienterad arkitektur Oberoende tjänster ökar tillförlitligheten och flexibiliteten. Autonoma tjänster Eventuellt hitta illustration. Ger ett flexibelt sätt att hantera förändringar av information i system. Meddelandebaserat och händelsestyrt, (Event Driven Architecture, EDA)

24 Vad är en tjänst i Ladok3? Lagring Har REST-baserat tjänstegränssnitt
Autonom, inte beroende av andra tjänster Registrera Åtgärd Prenumererar på händelser från andra tjänster Publicerar händelser som meddelanden Studiedeltagande-tjänst Lagring Antagning från NyA Händelse Registrerad Händelse Förtydliga bild ännu mer? Är distribuerad, lagrar sitt eget data

25 Tjänstearkitektur Alla tjänster har inte ett användargränssnitt.

26 Systemlösning Är den rätt?

27 Användbarhet Vägledning för webbutveckling Lätt att lära
Tillgängligheten ska följa ”Vägledning för webbutveckling” från e-delegationen: ( Lätt att lära En van användare ska kunna använda de grundläggande funktionerna i systemet utan att gå kurs. Språkstöd i användar- och tjänstegränssnitt Svenska och engelska Enkelt att byta språk Tekniskt enkelt att lägga till ytterligare språk Egna benämningar på fält i användar- och tjänstegränssnittet Stöd för olika webbläsare Vägledning för webbutveckling Tillgängligheten ska för webbutveckling” från e-delegationen: ( Lätt att lära En van användare ska kunna använda de grundläggande funktionerna i systemet utan att gå en kurs. Språkstöd användargränssnitt Det skall vara tekniskt enkelt att byta språk i användargränssnittet. Användargränssnittet skall stödja i första hand både svenska och engelska. Språkstöd tjänstegränssnitt Tjänstegränssnittet skall stödja i första hand både svenska och engelska. Det skall vara tekniskt enkelt att lägga till ytterligare språkstöd. Olika verksamhetstjänster skall kunna stödja olika språk. Egenanpassade benämningar i användargränssnittet Det skall vara möjligt att anpassa benämningar på fält som används i användargränssnittet till egna definitioner på fälten. Egenanpassade benämningar i tjänstegränssnittet Det skall vara möjligt att anpassa begrepp i tjänstesvaren så att egna begrepp kan användas. Stöd för olika webbläsare Systemet bör stödja desktop webbläsare med en marknadsandel på 5 % eller mer, men skall stödja följande browsers i rimligt sen version: Internet Explorer, Firefox, Chrome, Safari

28 Frågor? ?