Barry Setterfields teori

En presentation över ämnet: "Barry Setterfields teori"— Presentationens avskrift:

1 Barry Setterfields teori
Målet skall vara att låta data leda till teori Setterfields teori Lars-Erik Molin

2 Översikt Teorin inbegriper och förklarar
Mätningar som visar att ljushastigheten minskat Hur ljus från avlägsna galaxer hunnit hit på under år Att universum kan vara under år men ändå dateras till 13 miljarder år Varför radioaktiva dateringar skenbart visar höga åldrar En observerad kvantisering av rödförskjutningen Att mörk materia inte behövs Att jorden bildades före solen Varför de inre planeterna innehåller tyngre grundämnen och de yttre lättare Setterfields teori

3 Biografi Barry John Setterfield föddes 1942-04-15 i Northam Australien
Han undervisade i astronomi 1979 uppmärksammade han att det fanns dokumenterade mätningar om att ljushastigheten hade minskat Han blev intresserad och har nu forskat i ämnet sedan dess Tillsammans med Trevor Norman presenterade han1987 en första rapport i ämnet "The Atomic Constants, Light and Time" Teorin har sedan utvecklats och resulterat i ett antal rapporter under de senaste åren Den är känd under begreppet 'cDK' (c decay = avtagande ljushastighet) Setterfields teori

4 Fem anomalier eller observationer som strider mot vedertagen praxis
Ljushastigheten har minskat Plancks konstant har ökat Elektronens vilomassa har ökat Atomklockan har saktat ned Rödförskjutningen är kvantiserad Alla dessa fenomen kan visas bero på att ZPE har ökat. ZPE = Zero Point Energy, nollpunktsenergi Setterfields teori

5 Zero-Point Energy ( ZPE)
Vakuum har en gång ansetts vara tomt och innehållslöst. I slutet av 1800-talet började man inse att så inte är fallet. Om man evakuerar en behållare helt och kyler den till absoluta nollpunkten kommer den ändå att innehålla energi som går att påvisa teoretiskt och experimentellt. Denna energi kallar man nollpunktsenergi ZPE ( Zero-Point Energy) . Det handlar om mycket stora mängder energi. Antag att det i vår galax finns mer än 100 miljarder stjärnor och vidare antar att dessa strålar som vår sol. Den mängd energi som då avges under en miljon år är grovt vad som finns i en kubikcentimeter av rymden. Denna vakuumenergitäthet (Vacuum Energi Density) betecknas här U. Vakuum har en gång ansetts vara tomt och innehållslöst. I slutet av 1800-talet började man inse att så inte är fallet. Om man evakuerar en behållare helt och kyler den till absoluta nollpunkten kommer den ändå att innehålla energi som går att påvisa teoretiskt och experimentellt. Denna energi kallar man nollpunktsenergi ZPE ( Zero-Point Energy) . Det handlar om mycket stora mängder energi. Antag att det i vår galax finns mer än 100 miljarder stjärnor och vidare antar att dessa strålar som vår sol. Den mängd energi som då avges under en miljon år är grovt vad som finns i en kubikcentimeter av rymden. Denna vakuumenergitäthet (Vacuum Energi Density) betecknas här U. Setterfields teori

6 Casimireffekten Om man placerar två oladdade metallplattor några mikrometer från varandra i vakuum kan man mäta att de dras mot varandra. Detta kan förklaras med att ZPE minskar mellan plattorna då endast vågor som har multiplar av halva våglängden finns mellan plattorna. Det innebär också att ljushastigheten lokalt blir något större mellan plattorna än utanför. Setterfields teori

7 Hur har ZPE varierat? Vid begynnelsen spändes universum ut till sin storlek. Detta skapade en spänning som alstrade Planck Partikel Pairs (PPP). Denna PPP-'gas' som fyllde kosmos var extremt turbolent. Antalet PPP ökade sedan ytterligare tills all turbolent energi hade omvandlats till PPP. Efter att expansionen och PPP-turbolensen lugnat sig fortsätter PPP att rekombineras och avge sin energi i form av elektromagnetisk strålning som adderas till ZPE. U ~
(1 – T2)1/2 / (1 + T) där T=1 vid start och T=0 vid rödskiftsfunktionens slut. Nu återstår bara en oscillation av ZPEs styrka pga en oscillation av det statiska universums storlek. Setterfields teori

8 Hur c och z varierat Ljushastigheten c Rödförskjutningen z
Setterfields teori

9 ZPE och naturkonstanterna
Inom fysiken talar man om ett tjugotal naturkonstanter, konstanter som är oföränderliga och lika i hela universum. Vissa av dem är dock inte oföränderliga då styrkan av ZPE (U) ingår som faktor i dem: ε0 ~ U Den elektriska konstanten μ0 ~ U Den magnetiska konstanten c ~ 1/U Ljushastigheten h ~ U Planck's konstant e ~ 1/U1/2 Elementarladdningen m ~ U2 Vilomassor G ~ 1/U2 Gravitationskonstanten U-invariant: Ω Impedansen i vakuum α Finstrukturkonstanten R∞ Rydbergskonstanten Setterfields teori

10 Den elektriska konstanten
Permittivitet (ε) är en fysikalisk storhet som beskriver hur ett elektriskt fält påverkar och påverkas av ett elektriskt isolerande material och är bestämd efter ett materials förmåga att polariseras i förhållande till dess fält. Permittivitetstalet (εr) för ett material är den dimensionslösa storheten relativ permittivitet, som även kallas (relativ) dielektrisk konstant. Den elektriska konstanten (ε0) är permittivteten för vakuum med (nu)värdet ε0 = 8,85x10-12 F/m ε = εr ε0 Setterfields teori

11 Den magnetiska konstanten
Permeabilitet (μ) är en fysikalisk storhet som förbinder mekaniska och elektromagnetiska enheter med varandra Permeabilitetstalet (μr) för ett material är den dimensionslösa storheten relativ permeabilitet Den magnetiska konstanten (μ0) är permeabiliteten för vakuum Inom SI-systemet är dess (nu)värde definierat till μ0 = 4π×10−7 H/m μ = μr μ0 Setterfields teori

12 Ljushastigheten Ljushastigheten c bestäms av den elektriska konstanten och den magnetiska konstanten genom c² = 1/(ε0 μ0) Setterfields teori

13 Plancks konstant Setterfields teori

14 Elektronens vilomassa
Setterfields teori

15 Metoder för c-mätningar
Observation av Jupiters månar Årlig aberration Roterande tandhjul Roterande prismor, speglar Setterfields teori

16 Observation av Jupiters månar
Dansken Ole Roemer kom 1676 fram till att c var ändlig. Han studerade hur Jupiters måne Io förmörkades och såg att observationerna försköts när avståndet mellan Jorden och Jupiter ändrades. Man saknade då noggranna uppgifter om jordbanans diameter vilket krävdes för att kunna beräkna c noggrant. Senare har man kunnat utgående från hans mätdata komma fram till ett värde på c = km/s. Dock är Io's bana ostabil och man kan inte med noggrannhet beräkna hur den var när det begav sig. Mätningar med denna metod finns till år 1900. Setterfields teori

17 Årlig aberration James Bradley noterade att riktningen till vissa stjärnor ändrades något beroende på Jordens rörelse i sin bana runt solen. Vinkeln ges av jordens hastighet vinkelrät mot riktningen till stjärnan jämförd med ljusets hastighet. Då man vet att jordens banhastighet är 30 km/sek, är förhållandet 1:10 000 eller 0,005° = 20 bågsekunder. Genom att mäta upp denna aberration kunde man med kännedom om jordens hastighet beräkna c. Mätningar med denna metod finns från 1726 till 1945. Setterfields teori

18 Roterande tandhjul Fizeau använde ett roterande tandhjul för att hacka en ljusstråle som sedan reflekterades i en spegel på avståndet 8633 m. Man såg att det reflekterade ljuset förmörkades för vissa varvtal och kunde därav beräkna c. Mätningar med denna metod finns från 1849 till 1902. Setterfields teori

19 Roterande speglar, prismor
Leon Foucault använde en apparat med roterande speglar. Senare användes också roterande prismor. Mätningar med denna metod finns från 1882 till 1932. Setterfields teori

20 cDK-historia 1676 uppmättes c till 317000 km/s (Roemer).
Till mitten på 1900-talet minskade värdet på c för att plana ut kring 1960. Mätningar finns redovisade i dokumentet 'History of the Speed of Light Experiments'. c definierades 1983 till exakt m/s. Om c ändras ändras också metern... År Minskning av c km/s/år 1776 ± ,31 1838 ± 98 4,83 1861 ± ,79 1887 ± 14 2,17 1903 ± 24 1,85 1934 ± 6 1,03 1953 ± 7 0,19 Setterfields teori

21 E = mc2 E ~ 1 Energin c ~ 1/U Ljushastigheten m ~ U2 Vilomassan
Observationer visar att hur massa uppträder på atomnivå är olikt hur massa uppträder makroskopiskt (storskaligt). Mätningar visar att massa mätt på atomnivå är proportionell mot 1/c2. Massa mätt på en makroskopisk skala är relaterad till total energi och därmed tidsinvariant. Setterfields teori

22 Radioaktivt sönderfall
Alfasönderfall, betasönderfall och elektroninfångning λ* ~ c ~ 1/τ ~ 1/U Där λ* = sönderfallskonstanten τ = halveringstiden Setterfields teori

23 Blev Adam solbränd? Blev inte Adam grillad när det radioaktiva sönderfallet var mycket snabbare än idag? Då energitätheten var motsvarande lägre var strålningens intensitet som idag. Strålningens energitäthet εE2/4π = μH2/4π = ρ ρ ~ 1/c ~ U Strålningens intensitet I = ρc ~ 1 Adam klarade sig alltså med vanlig solkräm Setterfields teori

24 Klockor, dateringar Man använder sig av två typer av klockor. Den dynamiska klockan går i den takt som ges av hur jorden roterar kring solen. Denna klockas hastighet har inte ändrats. Den atomistiska klockan går i en hastighet som är proportionell mot ljushastigheten (c). Har då denna varit högre så har denna klocka gått snabbare. Man kan förena universums dynamiska ålder sedan 5810 BC att svara mot den atomistiska åldern 13 miljarder år. Dateringar som använder radioaktivt sönderfall använder den atomistiska klockan eftersom hastigheten för radioaktivt sönderfall är proportionell mot c. Setterfields teori

25 Omräkning mellan klockorna
Följande formler (Excel) fungerar inom intervallet 5810 BC BC dynamisk tid motsvarande miljoner år atomistisk tid. Begrepp: YBC År F Kr (dynamisk tid) Ta Atomistisk tid i miljoner år Från dynamisk tid till atomistisk tid: T = (YBC-3122)/2688 Ta = 4784,6*(arcsin(T)-rot(1-T*T)+1) Från atomistisk tid till dynamisk tid: Här blir det lite trickigare då man först behöver lösa ekvationen m a p T. YBC = *T Från 3122 BC dynamisk tid till nutid finns några få hållpunkter Setterfields teori

26 Rödförskjutning Spektrum av ljus som kommer från avlägsna galaxer visar sig förskjutet mot rött, ju mer dess avlägsnare källan är. Detta beror dels på den faktiska hastigheten som källan har relativt mottagaren (dopplereffekten) men huvuddelen beror på att ZPE har ökat under ljusets resa. När ZPE ökar blir elektronbanornas radie mindre och avgivet ljus skiftas mot blått. Setterfields teori

27 Kvantiserad rödförskjutning
ZPE-delen av rödförskjutningen är kvantiserad dvs den ändras i steg medan ZPE ändras steglöst. Denna kvantisering kan förklaras med att elektronbanornas radier endast kan ändras i steg. r = r0/N2 där N är rödskiftkvantnumret vars aktuella värde Na är Rödförskjutningen för kvantnummer Nb = (Na2/Nb2 – 1) * km/s Antal hopp Nb Rödförskjutning (km/s) ,667 ,334 ,001 Setterfields teori

28 Kvantiseringens utbredning
Avståndet till det närmaste kvanthoppet är ca 10 miljoner ljusår Setterfields teori

29 Närzonen Avståndet till det sista rödskifthoppet 3122 BC är ca 10 miljoner ljusår. Detta är utanför vår lokala galaxgrupp. Vid detta hopp var ljushastigheten ca 1,78 miljoner gånger dagens värde. Därefter till 2800 BC finns inga mätvärden. Efter ca 2800 BC finns några hållpunkter som kommit fram från egyptisk datering och senare även från jämförelser av C14-mätningar med historiska datum. 2550 BC var c som nu för att gå till ett min BC. Omkring 500 BC var det som nu för att nå ett max omkring 500 – 800 AD för att därefter nå ett min omkring 1970 AD Setterfields teori

30 SN1987A Den 23 februari 1987 sågs stjärnan Sk bli en supernova som fick namnet SN1987A. Efter 240 dagar lystes en gasring upp kring supernovan vilket ger ringens radie = 0,658 ljusår. Ringens radie uppmättes till 0,808 bågsekunder. Med enkel trigonometri kan avståndet jorden - SN1987A beräknas till ljusår. Visar dessa observationer att ljushastigheten varit konstant de senaste åren? Setterfields teori

31 Visar observationer av SN1987A att c
varit konstant de senaste åren? SN1987A JORDEN c = cnow c = f(t) Δt = 6 mån t = t1 t = t2 L-R R = 6 lm R L = ly t = t0 t = t1 Från tiden t0 till tiden t1 har ljuset gått samma sträcka de båda vägarna. Efter ytterligare 6 månader har ljuset som gått via ringen nått jorden. Observationen påverkas bara av ljushastighetens värde de sista 6 månaderna. SN1979A kan alltså inte användas som bevis på att c har varit konstant. Setterfields teori

32 Plasma Materia förekommer i fyra tillstånd
Fast form – Vätska – Gas – Plasma Gas som upphettad så elektronerna lämnar atomkärnorna blir plasma Plasma existerar i tre former beroende av strömstyrkan 1 Mörk 2 Glimmande (lysrör, norrsken) 3 Urladdning (el-svets, åskblixtar) Plasma leder ström bättre än metall och påverkas starkt av elektriska och magnetiska fält Plasma utgör 99% av kosmos Setterfields teori

33 Plasmats struktur Plasmat är inte jämnt fördelat utan bildar trådar och plan. Detta gäller från liten skala i labmiljö till hela kosmos. Setterfields teori

34 Väte som gas /plasma Vätgas övergår till plasma vid ca 5400 ° K
Setterfields teori

35 Hur länge pågick ökningen av ZPE?
Från början fanns inga neutrala atomer utan bara mycket het plasma och ZPE var svagt. Ljus och annan EM-strålning spreds i plasmat som i en dimma. Ljudhastigheten i detta plasma var 0,57 c. När ZPE ökat och temperaturen avtagit till ca 5400 ° K kunde elektronerna hållas kvar i banor runt atomkärnorna och ljus kunde passera. Detta inträffade på morgonen den 1:a dagen dvs efter 12 timmar. Dessa 5400 ° K kan nu ses som CMBR = 2,725 grader K Detta innebär en rödförskjutning z = 5400/2,725 = 1981 Med T = z(z+2)/(z2+2z+2) och z=1981 fås T = 0, när ljuset kunde lysa ut ur plasmat Med årets längd = 365,25 dagar fås det antal år Y som gick till rödskiftfunktionen slutade Y = 0,5/(365,25* (1-T)) = 2688 år Setterfields teori

36 Datering av några händelser
Septuagintatexten daterar skapelsen till 5810 BC. Tre omtalade händelser: 1. Snöbollsjorden 2. Perm–Trias-utdöendet 3. K/T-utdöendet Setterfields teori

37 Snöbollsjorden Snöbollsjorden (kryogenium) dateras till för 840 miljoner år sedan. te = 4,7846*109*[(arcsin(T) – (1/T2)1/2 + 1] +107 Detta ger T = 0,16000 = Y / 2688 Y = 430 år dynamisk tid innan rödskiftfunktionen slutade Händelsen inträffade alltså = 2258 år efter skapelsen vilket sammanfaller väl med Noas flod. Denna inträffade 2256 år efter skapelsen eller år 3554 BC enligt septuagintatexten. Setterfields teori

38 Perm-Trias-utdöendet
Denna dateras till för 300 – 251 miljoner år sedan 299 miljoner atomår motsvarar 2530 AC eller 3280 BC Detta inträffade vid tiden för händelsen med Babels torn Setterfields teori

39 K/T-utdöendet Krita/Tertiär-gränsen inträffade för 65 miljoner år sedan. 65 miljoner atomår motsvarar 2657 AC eller 3153 BC Detta år föddes Peleg och han är känd för att under hans tid delades jorden. Setterfields teori

40 Big Bang-problem Galaxer roterar mycket fortare än den mängd synlig materia de innehåller tillåter. Galaxkluster rör sig inte som de borde om bara synlig materia funnes. För att lösa problemet bör universums totala energi bestå av 5 % vanlig materia 25 % mörk materia 70 % mörk energi Är mörk materia och energi nutidens motsvarighet till medeltidens epicykler? Setterfields teori

41 Plasmauniversum Varje elektrisk ström omges av ett magnetfält.
Detta gäller även plasma. Det är dessa magnetfält som håller ihop plasmat i trådar. Magnetfälten är känsliga för störningar. Det uppstår då ihopklämning av plasmat (pinch-effekt) När den övre typen inträffar komprimeras materialet till en boll och en galax/stjärna uppstår. Setterfields teori

42 Uppkomst av galaxer När plasmatrådar har parallellt löpande strömmar i samma riktning visar experiment att det uppstår en rad bekanta astronomiska objekt. Vad resultatet blir beror på var interaktionen upphör, vilket skede vi ser av det ute i rymden, strömstyrkorna och antalet inblandade trådar. System med upp till 12 trådar har studerats, men normalt handlar det om två eller tre trådar. Setterfields teori

43 Dubbel radiogalax Centaurus A
När två trådar dras mot varandra av sina magnetfält koncentreras plasmat. I första skedet är resultatet en dubbel radiogalax. Setterfields teori

44 Spiralgalax M81 Under bilden av M81 finns en sekvens med bilder av Peretts experiment med galaxformning. Beräkningar visar att M81 bör ha uppkommit på 4,27 dagar under skapelseveckan. Vår sol bör alltså börjat lysa upp under den senare delen av dag 4. Setterfields teori

45 Kvasarer När trådarna fortsätter att närma sig varandra uppstår kvasarer och aktiva galaxkärnor åtföljda av polar jets. Efterhand avtar ljusstyrkan och jetstrålarna dör ut. Det som återstår i kärnan av vår galax är en snurrande röngenstrålande skiva. Setterfields teori

46 Rester av stjärna i Krabbnebulosan
Strukturen på galaxnivå återfinns även på stjärnnivå Setterfields teori

47 Stjärna i plasma Observera stjärnan i mitten på inklämningen
Setterfields teori

48 Skapelsen av solsystemet
Vissa plasmatrådar delar på sig så de liknar en flerpolig kabel. De hålls emellertid ihop av det omgivande magnetfältet. En klämning känns först av de yttre deltrådarna som formar 'bollar' som efterhand påverkas av gravitation och dessa planeter börjar cirkla runt kärnan i magnetfältets riktning. Setterfields teori

49 Skapades jorden före solen?
Vartefter klämningen fortsätter inåt bildas fler planeter tills den centrala, största tråden nås. Den blir inte bara en boll, den lyser också upp under det starka trycket. Solen har tänts. Setterfields teori

50 Varför är planeterna olika?
Det sker en skiktning av ingående ämnen i plasmat efter hur lätt dessa joniseras. De tyngre elementen, inklusive de radioaktiva, joniseras lätt och hamnar i centrum på planeterna. Denna sortering gäller även mellan planeterna där Merkurius har i förhållande till sin storlek en tung kärna. Setterfields teori

51 Slutord Det är aldrig god vetenskap att blunda för avvikande data eller att en grunda en slutsats på förutfattade åsikter. För utförligare information hänvisas till Det finns också länk till en aktuell föreläsning på 1,3 timmar med Barry Setterfield på en sida från Creation outreach: Setterfields teori