Ingvar Nilsson/SEE & OFUS

En presentation över ämnet: "Ingvar Nilsson/SEE & OFUS"— Presentationens avskrift:

1 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2010-09-10
Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium Coompanion Gävle september 2010 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS

2 Jag har sett ljuset; Nangijala!!!

3 En kaxig start Våra beslutsfattare är normalt sett totalt desinformerade om utanförskapet, dess omfattning och dess ekonomiska konsekvenser Då de fattar vad vi tycker är dåliga beslut beror det inte på illvilja eller dumhet utan dåliga beslutsunderlag Låt oss ge dem bättre beslutsunderlag – det går 3

4 Det socioekonomiska värdet av en årskulls utanförskap HUR MÅNGA BARN FÖDS VARJE ÅR? HUR MÅNGA AV DOM KOMMER ATT HAMNA I MER ELLER MINDRE PERMANENT UTANFÖRSKAP? VAD KOMMER DETTA ATT KOSTA? 4

5 Andelen sannolikt marginaliserade barn och unga i en årskull för riket
5

6 > 6

7 Samhällskostnaderna för en årskull marginaliserade unga i riket
7

8 De sammanlagda livslånga kostnaderna för en årskulls sannolika marginalisering i riket
Samhälls- eller välfärdskostnader 137 Mdr Produktionsförluster Mdr Totalt Mdr 8

9 Men låt oss bli mer konkreta och ta en enskild kommun vilken väljer ni???
9

10 Förebyggande arbete, prevention och rehabilitering är ofta lönsamt, mycket lönsamt - varför är det så svårt att få till det??? 10

11 Förebyggande arbete, prevention och rehabilitering är ofta lönsamt, mycket lönsamt - varför är det så svårt att få till det??? Vad säger ni om: för sent fel åtgärder för splittrade åtgärder fel styr-, ersättnings- och uppföljningssystem fel organisation till och med sviktande/svagt ledarskap 11

12 Det beror i alla fall inte på rersursbrist!!!!
12

13 VÄRDET AV PREVENTION KRING BARN & UNGA
13 13 13

14 Preventionspotentialen
GENERELLA INSATSER ”NORMALITET” SENA INSATSER TIDIGA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID NARK.MISSBRUK UTANFÖRSKAP ALK. MISSBRUK MARGINALISERING PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS 14 14 14

15 UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!
15

16 Utanförskap = Arbetslöshet
Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Depression Skol- misslyckande Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnads- svíkt Missbruk Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Språk Invandring Begåvning 16

17 Olle Vad kommer att hända. Vilka är alternativen
Olle Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna? I 20-årsåldern Misslyckats i skolan – helt eller delvis Eventuellt svag dyslexi Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi Bristande sociala färdigheter Svaga sociala nätverk Ingen som pushar på hemifrån Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd 17

18 Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor
18

19 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor
19

20 Den årliga kostnaden för utanförskap - vuxna
20

21 FÖRSÖRJNINGSKOSTNADER PRODUKTIONSFÖRLUSTER
INVESTERINGSEFFEKTEN ISBERGS- EFFEKTEN DIREKTA VÄLFÄRDSKOSTNADER FÖRSÖRJNINGSKOSTNADER UTEBLIVNA SKATTER INDIREKTA PRODUKTIONSFÖRLUSTER KORT SIKT LÅNG SIKT 21

22 En fråga som oroar mig Vi vet hur vi hanterade den förra krisen
Vi skar ner i ”allt” som inte var lagstadgat Prevention, skolhälsovård, tidiga insatser, föräldrautbildning, långsiktiga åtgärder Vad blev effekterna av detta? Var kommer vi att skära nu? Kommer vi att göra om samma misstag? 22

23 En ömtålig balans!!! Intäkter Offentlig sektor Utgifter Offentlig
Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor En ömtålig balans!!! Försörjda Unga Arbetslösa Sjuka Äldre Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension 23

24 Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder
Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder Utgifter Offentlig Sektor Försörjda Unga Äldre Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension 24

25 Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder
Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder Utgifter Offentlig Sektor Försörjda Unga Äldre Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension 25

26 Hur mår vi i Sverige idag??? BRA, MEN…..
26

27 Läget för de unga LÄGET NÅGRA FRÅGOR Sämre än för vuxna Det blir värre
I all synnerhet för unga flickor Försämringen långsiktig Det är ett strukturellt förlopp NÅGRA FRÅGOR Vad kostar detta? Kan man göra något åt det?

28 Går utanförskaps-mönstret att bryta? Vad kommer det i så fall att kräva?

29 DET BLIR FÖR DYRT

30

31 Patrik 7 år Strulig hela dagistiden
Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, ”skör”

32 Barn/ungdoms psykiatri
Patrik 7 år på glid PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA Insats Kostnad 32

33 33

34 Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott
13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Deltar nu i Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt – tillsammans med 29 andra personer Har nu för första gången i sitt liv läst en bok Vad kostar hans utanförskap

35 35

36 Patrik har ADHD och blir som vuxen kriminell och missbrukare

37 27 Mkr Kanske 0.5 Mkr Säkert 37

38 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

39 Avvikande beteende, trots
snatterier Asocialitet Stölder Outsideridentitet Våldsbrott 39

40 Personer med missbruk & kriminalitet
ÅKLAGARE SJUKSKÖTERSKA KURATOR FÖRVALTARE LÄKARE Kriminal- vård SKULDSANERARE GOD MAN HANDLÄGG FK KURATOR Psykiatrisk vård POLIS Försörjning SKÖTARE VÅRDARE SOCIONOM IFO ADVOKAT PSYKOTERAPEUT ARBETSTERAP ARBETSFÖRMEDLARE PSYKOLOG KRONFOGDE SJUKGYMNAST BOSTADSFÖRETAG DOMARE LÄKARE BISTÅNDSBEDÖM Somatisk vård Personer med missbruk & kriminalitet BOENDESTÖD SJUKSKÖT DISTRSKÖT Boende SKÖT BOENDE SSK AVGIFTNING BEHHEM HEMTJÄNST Beroende- vård HANDLED SYSS OSA-HANDLED RSMH ALKOHOLTERAPEUT Sysselsättning IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk Missbruks- vård ARBETSVÄGLED BEHHEM SYOKONSULENT SOC BARN/UNGA POLIS BOENDESTÖD SOCIONOM BUP PO HEMMA-HOSARE 40

41 ADHD & DESS EFFEKTER KLIENTEN OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD
41

42 INLÄRDA ASOCIALA BETEENDEN OCH MÖNSTER
OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD INLÄRDA ASOCIALA BETEENDEN OCH MÖNSTER OMVÄRLD OMVÄRLD ADHD & DESS EFFEKTER KLIENTEN 42

43 INLÄRDA ASOCIALA BETEENDEN OCH MÖNSTER
OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD INLÄRDA ASOCIALA BETEENDEN OCH MÖNSTER OMVÄRLD OMVÄRLD KLIENTEN 43

44 SAMVERKANSARENAN KRING
ADHD-KLIENTERNA Kriminalvård Frivård Anstalt Socialtjänst Försäkringskassa Arbetsförmedling Sjukvård Psykiatri Beroendevård 44

45 ADHD - projektets kostnader
45

46 Årliga kostnader för målgruppen utan projektet
46

47

48 Långsiktiga socioekonomiska effekter av målgruppens utanförskap
48

49 Projektets långsiktiga socioekonomiska bruttoeffekter vid
10% spontantrehabilitering och 30% framgång i projektet 49

50 50

51 Och om vi inte kan minska utanförskapet
Och om vi inte kan minska utanförskapet??? Vad händer med våldsnivån i samhället?

52 Att analysera de socioekonomiska effekterna av gatuvåld
52

53

54

55

56 AKTÖRSARENAN KRING GATUVÅLD
OFFER VITTNEN FÖRÖVARE ALLMÄNHET ANHÖRIGA 56

57

58 Ofta är dessa patienter till viss del onyktra och adrenalinstinna
Ofta är dessa patienter till viss del onyktra och adrenalinstinna. Antingen får det effekten av att de kan vara aggressiva, rädda eller gråtmilda. Viktigt att man är så få omkring patienten som möjligt för att ha det lugn som de verkligen behöver för att inte överreagera åt någotdera hållet. Efter att de yttre skadorna är åtgärdade om patientens tillstånd så tillåter skall samtliga naturligtvis gå igenom en datatomografi (skiktröntgen) av hjärnan så att man kan konstatera blödning eller ingen blödning i eller omkring hjärnan.

59 Sådana här krosskador kommer av en hemmagjord batong, kraftigt trubbigt våld som hur lätt som helst kan bli livshotande om det inneburit blödningar inuti skallen.

60 Andra sidan ser värre ut vilket den inte behöver vara bara för att det blöder, men i det här fallet så har han en näsfraktur som måste reponeras vilket vi gör nere på akutmottagningen. Ögonbrynet har spruckit, en mkt vanlig skada inte minst i gymnastiksalar, fotbolls- och ishockeyplaner. En klassisk miss som sjukvården gjort under lång tid är att man rakar alla sårskador som har en sårskada. Men rakar man ett ögonbryn så har det en tendens att vända sina hårsäckar och börja växa åt andra hållet alltså mot näsan. Resultatet blir att pat. blir helt vanställd och samtliga killar som råkat ut för detta har opererat bort sina ögonbryn (ofta med elektricitet) och tatuerat in nya. Det blir inte bra men bättre än om de har ett ögonbryn växande åt fel håll. Ibland kan man faktiskt se killar t om med blåa ögonbryn innan andra färger kom till och detta är en effekt av sjukvårdens okunskap om våldsskador.

61 Personer berörda av gatuvåld
ÅKLAGARE SJUKSKÖTERSKA KURATOR FÖRVALTARE LÄKARE Kriminal- vård SKULDSANERARE GOD MAN HANDLÄGG FK KURATOR Psykiatrisk vård POLIS Försörjning SKÖTARE VÅRDARE SOCIONOM IFO ADVOKAT PSYKOTERAPEUT ARBETSTERAP ARBETSFÖRMEDLARE PSYKOLOG KRONFOGDE SJUKGYMNAST BOSTADSFÖRETAG DOMARE LÄKARE BISTÅNDSBEDÖM Somatisk vård Personer berörda av gatuvåld BOENDESTÖD SJUKSKÖT DISTRSKÖT Boende SKÖT BOENDE SSK AVGIFTNING BEHHEM HEMTJÄNST Beroende- vård HANDLED SYSS OSA-HANDLED RSMH ALKOHOLTERAPEUT Sysselsättning IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk Missbruks- vård ARBETSVÄGLED BEHHEM SYOKONSULENT SOC BARN/UNGA POLIS BOENDESTÖD SOCIONOM BUP PO HEMMA-HOSARE 61

62 Hur duktig måste man vara i ett förebyggande projekt kring ungas våld mot huvudet som kostar 10 Mkr för att det ska vara socioekonomiskt lönsamt? 62

63

64 OFFER VITTNE FÖRÖVARE

65 OCH DET ÖKAR 150 KVINNOR + 800 MÄN 16-24 ÅR DVS TOTALT 950 PERSONER
Folkhälsorapport 2009 – Ungdom OCH DET ÖKAR

66 Några tydliga problem Stuprörstänkande Kortsiktighet Kedjebrevsekonomi
66 66 66

67 67 67

68 68

69 69

70 70

71 Klientens och socialsekreterarens vardag
Social och arbetsmarknadskontoret Reception 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 3. Aktiveringsgruppen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 8. Sociala boendeteamet 12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) 14. Försäkrings-kassan 9. Medborgarservice 10. Budget o skuldrådgivning 15. Mottagning Unga 7. Introduktionsgruppen 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 2. Bedömningsgruppen Klienten ringer eller kommer via luckan 4. Motivation o Förändring 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 17.Socialjouren 27.Arbets-förmedlingen 19 Barn o ungdom 20. Com ,Star- projektet m.m. 16. Vuxna Psyk/missbruk 25. Basta kooperativet 24. Frigård 23. Mini-maria 22. Psyk. gårdarna 23. Familjecentra 7a.Validerings-projektet 16 a Socialpsykiatrin 26. VC Fastighets 71 71

72 Men åt vilket håll är framåt?
Med skygglappar är det ingen konst att springa fort Men åt vilket håll är framåt?

73 73 73 73

74 74 74

75 Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se)
75 75 75

76 ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???
HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

77

78 DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA
VÅRT SAMHÄLLSBYGGE TIDIGA GENERELLA FÖREBYGGANDE INSATSER BOSTÄDER, KULTUR SOCIALA NÄTVERK INTEGRATION FÖRSKOLANS & SKOLANS VIKTIGA ROLL I DEN SOCIALA FOSTRAN FRITIDSVERKSAMHET SOCIALTJÄNSTEN & PSYKIATRIN BÄRARNA AV TIDIGARE MISSLYCKANDEN STÄDPATRULLERNA & DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA POLIS +KRIMINALVÅRD KRONOFOGDE MISSBRUKSVÅRD BOSTADSFÖRETAG MARGINALISERINGENS KEDJEBREVSEKONOMI 78

79 LÅNGA DYRA KORTA BILLIGA
Mödrahälsovård Barnhälsovård Föräldrastöd LÅNGA DYRA skola BUP förskola Fritidsverksamhet Kyrkan Föreningsliv Missbruksvård Polis Försäkringskassa Ungdomsmottagning Kriminalvård KORTA BILLIGA Socialtjänst Psykiatri 79

80 Utanförskap = Arbetslöshet
Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Depression Skol- misslyckande Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnads- svíkt Missbruk Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Språk Invandring Begåvning 80

81

82

83 83

84

85

86 Skillnaderna Omfördelningen

87 ETT INVESTERINGS- PERSPEKTIV

88 ADHD 88

89 värdet av sociala kooperativ BRIGGEN ett kooperativa för personer med psykiska funktionshinder

90 Tabell 10.2 Briggens resultaträkning 2005 –starkt förenklad
Intäkts/kostnadsslag Intäkter Kostnader Legofyll (43 %) Mat (17%) Övrig försäljning (36%) Totala intäkter Råvaror och förnödenheter Övriga kostnader Totala kostnader Vinst före avskrivning -4000

91

92

93

94 Klienteffekter av sociala kooperativ
Arbetstiden ökar med 50% Funktionsnivån stiger med 18% (GAF) Behovsbilden sjunker med 30% (CAN) Psykiskt + socialt välbefinnande stiger liksom livskvalitet (signifikanta förändringar) Slutenvårdskonsumtionen faller dramatiskt (från 30 till 7 dagar per år)

95

96

97

98 Skillnad mellan externa intäkter och kostnader
– den årliga kostnadsförändringen per typperson och aktör

99 Tabell 11.3 Socioekonomisk bokslut för Briggen 2006, resultaträkning

100 Socek bokslut Briggen – per person

101

102 Värdet av att fånga upp unga på glid fallet Lugna Gatan
102

103

104 Lugna Gatan – grundidé Bryta ungas utanförskap genom att
Ge arbete för unga marginaliserade förortsungdomar Därmed skapa en öppning in mot samhället Minska vandalisering, slagsmål, bråk, social oro Vara rollmodeller för yngre ungdomar ”på glid” – visa att mönster går att bryta 104

105 Lugna Gatan – en kort intro
Start 1995 Minska stök och våld på stan 150 värdar i Stockholm ett 20-tal i Malmö Kollektivtrafik, skolor, bostadsområden Värdarna Juniorerna 105

106 Något om värdarna – en enkät med 125 värdar Tiden före LG
75% män 80% ej etniska svenskar 30 länder representerade 60% arbetslösa eller ströjobb innan LG 40% hade aldrig nånsin haft en anställning 25% kontakter med soc Cirka hälften dömda för brott innan LG Cirka 30% missbrukar droger innan LG 106

107 Vår studie Rosengård i Malmö Kollektivtrafiken i Stockholm
Ganska nystartat 5 värdar Kommunen uppdragsgivare Kollektivtrafiken i Stockholm Tämligen lång historia 30 värdar Kollektivtrafiken uppdragsgivare Förstå och kunna beskriva verksamheten Sätta ett socioekonomiskt värde på verksamheten 107

108 LUGNA GATANS VERKSAMHETSIDÉ!!!
Ögon & öron Påverkansfaktorer Vidga räckvidden För att påverka människor måste man ha en relation Närhet, långvarighet, tillit LUGNA GATANS VERKSAMHETSIDÉ!!! Nätverk Information Kunskap Påverkan Effekter Direkta/indirekta Kort/lång sikt Sociala/ekonomiska Relationer Händelser Akuta Långsiktiga förlopp Rekrytering Egen erfarenhet Risktagning Identifikation (rollmodell) Avsikt Bryta utanförskap Ge en andra chans Förändra den sociala miljön 108

109 OCH INGENTING HÄNDE.... ”Det var en brottningstävling. Hela Rosengård var där. Så fick vi höra av en junior att det var ett bråk på gång mellan en kille och en tjej. Värsta bråket under uppsegling. Killens bröder och kusiner var på G. Tjejens släkt också. Men jag kände hennes brorsor, så jag började snacka med dom och min kompis pratade med killens kompisar. Så vi lyckades avstyra det hela – det blev inget” 109

110 Det är ni som är dom konstiga och jag som är normal
Vad ska vi kalla er i rapporten? Kan vi kalla er marginaliserade förortsungdomar med invandrarbakgrund. Nej. Det fattar ingen vad det är! Vad ska vi kalla er då? Blattar eller svartskallar, det säger vi själva. Det kan vi ju inte skriva! Men kalla oss förortsungar då, för det är vad vi är” 110

111 111

112 112

113 Rekrytering av värdar ett medvetet risktagande
”Vi har en sorts risktagandets filosofi då vi rekryterar. Skulle vi göra det enkelt för oss då vi rekryterar och inte ta några risker skulle detta kanske innebära färre misslyckanden, men samtidigt att vi inte skulle fullgöra vårt uppdrag” Mitt under höstens uppgörelser mellan Asir och Bandidos, arbetade en av gängmedlemmarna inom organisationen Lugna Gatan i Bergsjön. Han skulle fungera som ett föredöme bland ungdomar i förorten. Den 23-årige mannen från Hisings Backa har ett mycket brokigt förflutet. Han dömdes så sent som i mars till åtta månaders fängelse för grovt vapenbrott och är tidigare fälld för bland annat misshandel, häleri, stölder, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel och rattfylleri. 113

114 Hur skulle det gått för dig utan Lugna Gatan – hur ser det ut i ditt gamla gäng?
”Ungefär 20% är kriminella, ordentligt kriminella och missbrukar dessutom ganska ordentligt. Ungefär 60% drar omkring, får pengar från soc eller försäkringskassan, röker på. Ungefär 20% har fått ordning på sitt liv och fått jobb och skaffat egen lägenhet.” Om inte Lugna Gatan hade funnit hade jag idag med säkerhet varit arbetslös – 70% av min gamla klass är det. Jag hade sannolikt missbrukat, säkerligen varit kriminell suttit i fängelse. Kanske död. Två av mina gamla klasskamrater har dött till följd av brott, missbruk eller våld” 114

115 115

116 116

117 RESULTATRÄKNING STOCKHOLM
117

118 De långsiktiga effekterna av 30 Lugna Gatan värdar
i form av mindre samhällskostnader 118

119 Den ackumulerade effekten av 30 värdar i Lugna Gatan i Stockholm
Minskade välfärdskostnader 282 Mkr Ökade produktionsvärden 100 Mkr Summa Mkr 119

120 120

121 Årlig kostnad - unga 18-21 år 16-18 år 121 121

122 Den årliga kostnaden för utanförskap - vuxna
122

123 Man kan alltså beskriva och beräkna utanförskapets kostnader Detta a) leder till en del viktiga insikter b) tvingar oss att ställa en del svåra frågor

124 Rätt synsätt och begrepp? NEJ Rätt organisation? NEJ Rätt styr- och
uppföljnings- system? NEJ Rätt resurs- användning? NEJ HELHETSSYN LÅNGSIKTIGHET SOCIAL INVESTERING 124

125 Insikt utan handling är patetiskt, eller
Insikt utan handling är patetiskt, eller??? Vilka handlingsvägar öppnar denna kunskap???

126 Tre saker att göra Skapa ett socialt investeringsutrymme
Det finns pengar Slå sönder stuprören Det finns dom som börjat Förändra och/eller använd styrsystemen på ett nytt sätt Sociala investeringar och en ny kommunrevision är möjilg 126

127 TRE VÄGAR ATT GÅ & NÅGRA SPJUTSPETSAR
Långsiktighet & ett socialt investeringsperspektiv Södertälje Nynäshamn Norrköping Helhetssyn Upplands-Väsby Härryda Leksand Nya styr- och uppföljningssystem Örebro Karlstad 127

128

129 Nynäshamn avsatte 30 Mkr 2006-08 till förebyggande folkhälsoarbete
Övervikt och fetma, COPE föräldrastödsprogram, hälsosammare skolluncher, sommarjobb för skolungdomar, utveckling av resursskolan, Mentorsprojekt, ungdomsboende, minska kostnaderna för institutionsplaceringar ,ungdomscafé, mobilt skolteam, ”Skolteamet består av personal med familjeterapeutisk inriktning och åker runt till barn och ungdomar som inte förmår att gå i skolan. Det handlar om att kartlägga tidigare problem och att finna samverkansformer med familj, skola och skolteamet. Syftet är att dessa elever så småningom ska kunna gå i skolan. Skolteamet finns hos socialtjänstens öppenvårdsenhet för barn och ungdomar och samarbete sker med skolan. Arbetsrutiner för möten med elev, familj och skola har skapats och övergripande projektplanering pågår”. 129

130

131 Det mobila skolteamet 131

132

133 Fotbollslaget i Härryda – resultat år 1
133

134 Fotbollslaget i Härryda – resultat år 10
134

135 Fotbollslaget i Härryda – resultat år 50 år (hela vuxenlivet)
135

136 Strukturer Var brister det? Metoder Synsätt

137 Strukturer Metoder Synsätt Organisation Styrsystem Resurser
Uppföljning Ersättningssystem Ledarskap Värdegrund Kunskaps- baserat Metoder Synsätt Salutogent/patogent Forskning Uppföljning Människosyn

138 INDIVID METOD SYSTEM LEDARSKAP

139 Defensiv eller offensiv resursanvändning ONDA KOSTNADER GODA KOSTNADER
Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad 139

140 Defensiv eller offensiv resursanvändning
Proaktiva/ reaktiva Insatser Passiviserande/ aktiverande Insatser Kortsiktiga/ Långsiktiga Insatser Empowerment- baserade insatser eller ej Fragmenterade/ Samordnade Insatser Kunskaps- baserade Insatser eller ej Defensiv eller offensiv resursanvändning 140 140 140 140

141 INDIVID METOD SYSTEM Fel organisation Fel styr- och uppföljningsystem
Fel ersättningsmodeller Brist på socialt investeringskapital 141 141

142

143 SOCIALT INVESTERINGS-
RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL ERSÄTTNINGSSYSTEM STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR STRUKTURER HELHETSSYN SAMVERKAN SAMVERKANS- LEDNING LEDARSKAP

144 Några viktiga frågor!!! Organisation
Har vi en organisations- och styrmodell som möjliggör helhetssyn Styr- och uppföljningssystem Har vi styr och uppföljningssystem som medger långsiktighet Ersättningssystem Gynnar regelverk och ersättningsmodeller samverkan, relationsbygge och långsiktighet Socialt investeringskapital Förfogar vi över ett socialt investeringskapitel som medger en effektiv resurshushållning

145 FUNGERA PÅ INDIVIDNIVÅ
ATT FÅ DET ATT FUNGERA PÅ INDIVIDNIVÅ

146 MULTIKOMPETENT TEAM KURATOR BARNPSYKIATER PSYKOLOG SOCIAL SEKRETERARE
BUP SKOLA MULTIKOMPETENT TEAM KURATOR BARNPSYKIATER PSYKOLOG SOCIAL SEKRETERARE SPECIAL PEDAGOG SOC TJ PRIMÄR- VÅRD INTRESSE- ORG VUX PSYK

147 Det onödiga utanförskapet är
en gökunge som äter av våra gemensamma resurser

148 Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder
Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder Utgifter Offentlig Sektor Försörjda Unga Äldre Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension 148

149 SLUTSATSER Vi har stora resurser i våra offentliga system
Vi använder betydande delar av dessa ineffektivt Människor far illa & samhället misshushållar med resurser Det är onödigt 149

150 Att börja i det lilla Omfördela resurser i preventiv riktning
Genomför preventiva och/eller samverkande projekt/aktiviteter Gör soc ek analyser av detta – lär metoden Sprid kunskap om metoder och synsätt

151 Ett råd till lokala beslutsfattare
Det går börja med något litet, se till att lyckas Det finns förebilder - det finns kunskap Ta kontakt, bygg nätverk, lär av varandra Ta risker, agera långsiktigt - var uthållig Sätt Ior i karantän Släpp loss Tigger JUST DO IT Från prat till verkstad 151

152 Bonusmaterial

153 Ungas utanförskap 12% kvalificerar sig inte till de nationella programmen (ökande)
153

154 154

155 Olle Vad kommer att hända. Vilka är alternativen
Olle Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna? I 20-årsåldern Misslyckats i skolan – helt eller delvis Eventuellt svag dyslexi Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi Bristande sociala färdigheter Svaga sociala nätverk Ingen som pushar på hemifrån Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd 155

156 Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor
156

157 Procentuell fördelning mellan olika aktörer av de årliga kostnaderna för Olles utanförskap.
157

158 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor
158

159 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor
159

160 Kostnaden för del av Navigatorscentrums verksamheti svenska kronor
Per person 160

161 verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering
Årliga socioekonomiska effekteri svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering och 30 procenst framgång i projektet 161

162 verksamhet vid antaganden om 10 procent spontantrehabilitering
Långsiktiga socioekonomiska effekter i svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procent spontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet 162

163 Långsiktiga socioekonomiska effekter i svenska kronor på individnivå
av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procents s pontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet 163

164 UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER
EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER 164

165 UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER
FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA ”VÄLFÄRDSMYNDIGHETER” BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD ÖVRIG SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER ADM EK BIST FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER 165

166 ÄR:270 TROR:80 166

167 167