RÄTTEN TILL HÄLSA -EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

En presentation över ämnet: "RÄTTEN TILL HÄLSA -EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET"— Presentationens avskrift:

1 RÄTTEN TILL HÄLSA -EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

2 Vad är det första du tänker på när jag säger mänskliga rättigheter?
Alla människors lika värde Snack men ingen verkstad Juridik Annat alternativ

3 Vem har ansvar för att främja mänskliga rättigheter och rätten till hälsa?
1) Enskilda länder 2) FN och andra internat. organisationer 3) Det civila samhället – Du och jag 4) Eget alternativ

4 Vad innebär rätten till hälsa för dig?
1)Att alla har rätt till att vara friska 2)Att alla har rätt till hälsoundersökningar 3)Att alla har rätt till gratis sjukvård 4)Annat

5 Vad är den viktigaste orsaken att man bör genomföra hälsoundersökningar för asylsökande?
Att de ska få möjligheter till lika god vård som svenska medborgare Det viktigaste är samhällsperspektivet, att undvika smittskydd Jag tycker dessa undersökningar är onödiga Annat

6 Varför tror du bara 42% av asylsökande genomgår en hälsoundersökning?
De får inte rätt information Rädsla för myndigheter De orkar inte komma Annat

7 Mänskliga rättigheter är maktbegränsning
Mänskliga rättigheter reglerar relationen mellan staten & individ (skyldighets- (rättighets- bärare) bärare) Mänskliga rättigheter är maktbegränsning Mänskliga rättigheter är internationellt bindande lagregler Den 18 december 2010 satte den arbetslösa akademikern Mohammed Bouazizi eld på sig själv efter att poliser beslagtagit hans grönsaksvagn Detta blev startskottet för den arabiska våren – en folklig revolt mot auktoritärt förtryck och mot regimer som inte respekterat människors grundläggande mänskliga rättigheterEgypten, Tunisien, Yemen och Syrien – 2010 svepte den arabiska våren genom världen. Varför tar jag upp detta när jag skall ge er en kort beskrivning av vad mänskliga rättigheter är? Jo för dessa angelägna bilder tycker jag ger en bra grund för vad de internationella rättsystemet innebär i praktiken – det är ett regelsystem som reglerar förhållande mellan den enskilda individen och staten och i praktiken definierar vad staten kan och inte kan göra mot oss ( I regel mot egna medborgare men även mot andra stats medborgare – asylrätten är en sådan men det känner ni ju väl till). Redan på 1600-talet definierade filosofen John Locke att statens uppgift är att skydda oss och vår egendom. Han ansåg även att människorna hade rätt att revoltera och ersätta makten om de styrande misslyckades eller underlät att försvara sitt folks rättigheter och om med grund i hans teori är dylika uppror som den arabiska våren alltså legitima.Locks ideer spreds sedan vida omkring och inspirerade till de senare rättighetsförklaringar som slog fast individens rättigheter och som bestämde att man inte kunde lämna individen till statens godtycke. Definierar: Vad staten inte kan göra emot oss Vad staten måste göra för oss

8 Vilka är de mänskliga rättigheterna?
Liv Söka och åtnjuta skydd mot förföljelse Frihet från slaveri Inte diskrimineras (kön, etnicitet, funktionshinder, mm) Frihet från tortyr Likhet inför lagen Nationalitet Rättvis rättegång Bilda familj Tankefrihet Äga egendom Religionsfrihet Arbete Åsiktsfrihet Försörjning Yttrandefrihet Vila, fritid och semester Mötesfrihet Bostad Föreningsfrihet Hälsa Rösträtt Undervisning Förflytta sig fritt inom en stat Ta del av kultur Lämna varje land Ta del av vetenskapliga framsteg Återvända till sitt land Universiella, odelbara och ömsesidigt beroende

9 Vad innebär då rätten till hälsa?
”Sverige har ratificerat flera internationella deklarationer och konventioner Ändå är sannolikt merparten av personal och chefer inom vården liksom beslutsfattare omedvetna om innehållet i dessa” – Henry Ascher, docent och överläkare Rätten till hälsa vad är då de – vad tänker ni på? När man frågar vad innebär då rätten till hälsa så möts man ofta av – ja just det ett enda stort frågetecken. Eller som docent Henry Ascher uttryckt det i Läkartidningen.

10 Vad innebär rätten till hälsa
ARTIKEL 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. ARTIKEL 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp ARTIKEL 17 Skydd för den personliga integriteten ARTIKEL 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap. ARTIKEL 19 Att leva självständigt och att delta i samhället ARTIKEL 20 Personlig rörlighet ARTIKEL 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information ARTIKEL 22 Respekt för privatlivet ARTIKEL 23 Respekt för hem och familj ARTIKEL 24 Utbildning Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. ARTIKEL 25 Hälsa ARTIKEL 26 Habilitering och rehabilitering ARTIKEL 27 Arbete och sysselsättning ARTIKEL 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet ARTIKEL 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet ARTIKEL 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Vad innebär rätten till hälsa Rätten till hälsa är inte = rätten att vara frisk Rätten till hälsa definieras juridiskt som allas rätt till högsta möjliga fysiska och mentala hälsa. Men vad innebär det? Vilka förutsättningar behövs för god hälsa tror ni? Diskutera gärna två och två. Basia historien Ej samma som rätten att vara frisk ––dvs kan inte garanteras trots förutsättningar. Rätten till hälsa innebär allas rätt till högsta möjliga fysiska och mentala hälsa. Men vad innebär det? Vilka förutsättningar behövs för god hälsa tror ni? Diskutera gärna två och två. Ej endast sjukvård, otroligt viktigt även med determinanter –om ingen utbildning kanske man itne förstår tex HIV-virusets smittovägar och då aknske man inte använder preventivmedel.

11 Rätten till hälsa är något utöver enbart frånvaro av sjukdom utan innefattar:
rätten till sjukvård rätten till underliggande förutsättningar för god hälsa som rent vatten, sanitet, bostad och utbildning (determinanter)

12 Vad innebär rätten till hälsa
ARTIKEL 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. ARTIKEL 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp ARTIKEL 17 Skydd för den personliga integriteten ARTIKEL 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap. ARTIKEL 19 Att leva självständigt och att delta i samhället ARTIKEL 20 Personlig rörlighet ARTIKEL 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information ARTIKEL 22 Respekt för privatlivet ARTIKEL 23 Respekt för hem och familj ARTIKEL 24 Utbildning Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. ARTIKEL 25 Hälsa ARTIKEL 26 Habilitering och rehabilitering ARTIKEL 27 Arbete och sysselsättning ARTIKEL 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet ARTIKEL 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet ARTIKEL 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Vad innebär rätten till hälsa 1) Rätten till hälsa är en del av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Varje stat skall till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att se till att rätten till hälsa gradvis förverkligas i sin helhet. 2) Skyldighet oavsett resurser = ickediskriminering 3) Stater kan kränka rätten till hälsa både genom att agera och inte agera. 4) Även respektera rätten till hälsa i andra länder Tyngpunkt (se general komment 12) på till fullo och i sin helhet – gradvis innebär en kontinuerlig strävan och itne en hastighet. Stater måste på allvar kunna visa att de använder alla tillgängliga resurser och att de har en klar målsättning att förverkliga rättigheterna. Vissa skyldigheter har man omedelbart oavsett resurser – skyldigheten till icke-diskriminering som jag kommer berätta mer oms trax och att konkreta steg mot ett förverkligande. Skyddet mot tredje part kan tex vara att påverka och vid behov åtala multinationella bolag med hemvist i det egna landet som påverkar rätten till hälsa och människors rättigheter i andra länder Läkemedel och annan medicinsk utrustning får aldrig ingå i sanktioner eller embargon mot länder Att tex underlåta att informera om spridningen av HIV-smitta Sovjetunionen försökte först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat.[ Det tog lång tid innan man ens på plats insåg hur allvarlig situationen var. Man antog att själva reaktorn var hel. Skalan på mätarna som fanns tillgängliga räckte inte för att visa nivån på strålningen, varför den missbedömdes. Av de som deltog i arbetet med att kyla ner reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka. Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon.

13 Vad innebär vårt MR-ansvar kopplat till rätten till hälsa?
Stater har förbundit sig att: Respektera rättigheter Skydda rättigheter Främja rättigheter Bild 10: Respektera… inte själv kränka rätten till hälsa, t ex genom att hindra människor lika tillgång till vård – inkl. asylsökande, Sverige har rätt nyligen som ett led i att respektera rätten till hälsa och efter den massiva internationella kritik som kom från bl.a. Paul Hunt – specialrapportör kring rätten till hälsa- bestämt att erbjuda vård till papperslös- hur exakt denna skall se ut och vad som skall omfattas är ännu inte klart Både handling och icke-handling - Tjernobyl Skydda… att skydda individer från att deras RtH kränks av tredje part, dvs ett privat subjekt. Alltså: staten har en skyldighet att agera där kränkningen begås av en icke-statlig aktör, och kan hållas ansvarig om en privat kränkning får fortgå utan att personen skyddas och förövaren ställs inför rätta. Typexempel våld i hemmet, med stora konsekvenser för RtH. Men även att vidta lämplig lagstiftning i fråga om vård som tillhandahålls av privata aktörer, övervaka dessa aktörers verksamhet så att alla kriterier i konventionen efterlevs tex inte tillåta kvinnlig könsstympning Uppfylla… t ex att upprätta en nationell hälsoplan i enlighet med konventionens principer, skapa infrastruktur, utbildning, aktivt verka för att hinder undanröjs för människors rätt till hälsa. Detta kan innebära vaccinationsprogram, primärhälsovård, reproduktiv hälsovård som mödravård etc.

14 Rätten till hälsa – hur vet vi om den uppfylls? AAAQ - analys
ARTIKEL 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. ARTIKEL 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp ARTIKEL 17 Skydd för den personliga integriteten ARTIKEL 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap. ARTIKEL 19 Att leva självständigt och att delta i samhället ARTIKEL 20 Personlig rörlighet ARTIKEL 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information ARTIKEL 22 Respekt för privatlivet ARTIKEL 23 Respekt för hem och familj ARTIKEL 24 Utbildning Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. ARTIKEL 25 Hälsa ARTIKEL 26 Habilitering och rehabilitering ARTIKEL 27 Arbete och sysselsättning ARTIKEL 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet ARTIKEL 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet ARTIKEL 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Availability (tillgänglighet) Finns det tillräckligt antal hälso - och sjukvård i hela landet, med, utbildad personal? Accessibility (åtkomlighet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar tillgängliga för alla i hela landet, utan diskriminering? Icke-diskriminering: lika åtkomlighet för alla oavsett grupptillhörighet Fysisk åtkomlighet, på rimligt avstånd för alla (inkluderar också underliggande determinanter till hälsa: vatten, mat, bostäder etc) Ekonomisk tillgänglighet/affordability Informationsåtkomlighet – rätten att söka, ta emot och sprida nödvändig information för att RtH ska kunna uppfyllas Acceptability (godtagbarhet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar kulturellt, etiskt och genusmässigt godtagbara? Quality (kvalitet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar av god kvalitet och är de medicinskt lämpliga? Rätten till hälsa – hur vet vi om den uppfylls? AAAQ - analys Availability (tillgänglighet) Accessibility (åtkomlighet) Acceptability (godtagbarhet) Quality (kvalitet) Ja vi kan ju börja med att konstatera med att det kan vi ju inte veta men ESK-komitten har gett vissa riktlinjer som kan hjälpa oss i tankearbetet när det gäller huruvida rätten till hälsa är garanterad: Availability (tillgänglighet) Finns det tillräckligt antal hälso - och sjukvård i hela landet, med, utbildad personal? Det farlig är att det är ju främst baserat på detta som dagens bedömning gällande särskilt ömmande skäl görs – som ni mycket väl känner till har Sverige en mycket restriktiv hållning när det gäller medicinska skäl. Bedömningen av om adekvat vård kan ges i hemlandet utgår ju alltså från om det finns tillgång till antivirala medel och hälsotjänster men tar ej hänsyn till åtkomligheten fysisk eller ekonomiskt. Här har man i förarbetena ansett att de samantagna ekonomiska konsekvenserna för Sverige måste beaktas. Rätten till hälsa sträcker sig dock som mänsklig rättighet betydligt längre, man talar även om åtkomlighet, godtagbarhet och kvalite: Accessibility (åtkomlighet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar tillgängliga för alla i hela landet, utan diskriminering? Icke-diskriminering: lika åtkomlighet för alla oavsett grupptillhörighet Fysisk åtkomlighet, på rimligt avstånd för alla (inkluderar också underliggande determinanter till hälsa: vatten, mat, bostäder etc) Ekonomisk tillgänglighet/affordability Vet att denna del är extremt komplex att hantera pga svensk rättspraxis från Migrationsdomstolen – det är dock värt att känna till att 95 % av de människor som lever med hiv har inte tillgång till bromsmediciner för att det är för dyra. 90% av de hivdrabbade finns i utvecklingsländer och månadskostnaden för bromsmedicin om den inte subventioneras av state är i genomsnitt trettio gånger den genomsnittliga lönen. Informationsåtkomlighet – rätten att söka, ta emot och sprida nödvändig information för att RtH ska kunna uppfyllas Acceptability (godtagbarhet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar kulturellt, etiskt och genusmässigt godtagbara? Quality (kvalitet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar av god kvalitet och är de medicinskt lämpliga?

15 Availability (tillgänglighet)
Finns det sjukvårdsinrättningar och utbildad personal? Accessibility (åtkomlighet) - Fysisk åtkomlighet - Ekonomisk tillgänglighet - Ickediskriminering Acceptability (godtagbarhet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar kulturellt, etiskt och genusmässigt godtagbara? Quality (kvalitet) Är hälsotjänster och hälsoartiklar av god kvalitet och är de medicinskt lämpliga? HUR SER DET UT I SVERIGE TYCKER DU?

16 ”Jag vet att dom finns och jag tror att Sverige är bra på dom”

17 Kritik mot Sverige “Some might be driven to the conclusion that, at the domestic level, Sweden does not practice what it preaches.” ”Returning an individual with a life- threatening condition to a country where life-saving treatment is inaccessible to the individual in question is prima facie inconsistent with the individual´s right to the highest attainable standard of health” - Paul Hunt, FN:s specialrapportör gällande rätten till hälsa Svidande kritik från FN:s specialrapportör Paul Haunt Paul Hunt diskuterar också avvisningar av asylsökande med livshotande tillstånd. Frågan har flera gånger aktualiserats, bla nyligen då en dialysberoende asylsökande avvisades till Syrien [4]. Sveriges praxis innebär att en person kan avvisas om behandling för sjukdomen finns i mottagarlandet. Men Migrationsverket och migrationsdomstolarna tar inte hänsyn till om behandlingen är sämre och i praktiken inte tillgänglig beroende på den avvisades religion, etnicitet, kön, politiska uppfattning etc, eller om vården är alltför kostsam för att i praktiken vara tillgänglig. I FN-rapporten konstateras att »returning an individual with a life-threatening condition to a country where life-saving treatment is inaccessible to the individual in question is prima facie inconsistent with the individual´s right to the highest attainable standard of health«. FNs rapportör uppmanar migrationsdomstolarna att i framtiden ta hänsyn till huruvida individen i fråga i praktiken och inte bara i teorin har tillgång till livräddande behandling eller inte.

18 Kritik mot Sverige utifrån ett rättighetsperspektiv på HIV
Svenska smittskyddslagen har fått kraftig kritik av UNAIDS och i alternativrapporten till CRPD - kommitten Smittskyddslagens regler leder till att personer med HIV kan tvångsisoleras om det bryter mot förhållningsregler kring informationsplikt, skydd osv och man tillämpat i Sverige som ett av de få länderna i Europa straffrättsliga åtgärder mot personer med HIV. Detta har UNAIDS kraftigt kritiserat Sverige för och detta anses även enligt pararellrapporten vara i strid med artikel 14 i CRPD d.v.s. att personer med funktionsnedsättning har rätt till samma frihet och personlig säkerhet som andra – tvångsisolering av HIV-personer istället för vård rehabilitering och stöd leder till stigmatisering av en redan mycket utsatt grupp.

19 TACK FÖR IDAG!