Att leda skolans digitala utveckling

En presentation över ämnet: "Att leda skolans digitala utveckling"— Presentationens avskrift:

1 Att leda skolans digitala utveckling

2 Agenda Att förändra skolan med teknik, Åke Grönlund Örebro Universitet
LIKA – it tempen för skolan, Johanna Karlén SKL Samtal Bitte Henriksson, Västerås Lars Ekelöw, Nacka Åsa Sundelin, ifous Åke Grönlund, Örebro Universitet

3 Att förändra skolan med teknik: bortom “en dator per elev”
Åke Grönlund Örebro universitet

4 Att förändra skolan med teknik
IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett teknikprojekt Effektiv teknikanvändning förutsätter förändrade arbetsprocesser – mer teknik men oförändrade processer leder bara till högre kostnader Förändrade processer kräver god ledning och kollegial utveckling Det krävs också målinriktning och uthållighet för det tar lång tid innan resultat kan visas

5 Projektet UnosUno - 11 huvudmän: Nacka, Köping, Västerås, Falkenberg, Sollentuna, Helsingborg, Malmö, Lysekil, Täby, Botkyrka, Pysslingen “Vilka effekter har genomförandet av en dator en elev på elevers lärande och utveckling & pedagogers roll och arbetssätt?” Aktiviteter: Årliga enkäter – lärare, elever, ledare Intervjuer – lärare, elever, ledare Lärarforskarprogrammet Klassrumsstudier – observationer Pedagogiska seminarier

6 “Bättre” undervisning?
Man blir mer effektiv i sin informationshantering, vilket leder till bättre kunskap eftersom man spar arbetstid? Det är roligare att lära sig med dator? Bättre betyg/provresultat? Elevernas förmåga att uppnå kvalitativa mål som samarbete och kreativt tänkande ökar? Effektivisering av skolans arbete, t.ex. genom ökad tillgång till lärresurser på nätet? ”Utvecklad” lärarroll, från föreläsning till handledning? Eleverna arbetar mer självständigt och individualiserat och lärarens arbete därmed blir mer anpassat till eleven, d.v.s. det blir mer… …fokus på den enskilde eleven?

7 Bra blir bättre Spridningen i resultat mellan skolor är mycket stor
Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna är stora – 1,5 steg på en 5-gradig skala Skillnaderna beror inte på tillgången till teknik utan hur man utvecklat pedagogik och lärmiljö 2/3 av eleverna och lärarna upplever sig nöjda eller mycket nöjda med resultaten, men hur positiv man är beror mer på skolans kvalitet än på datorn Andelen nöjda elever varierar stort, från 31 % till 82 % (SKL 2012: från 55 % till 91 %) Andelen enskilt arbete ökar – i de framgångsrika skolorna är det välorganiserat, lärarlett enskilt arbete/samarbete, i de andra ofokuserat ensamarbete. De skolor som presterar sämst har mer katederundervisning

8 Skillnader mellan skolor - för elever ”I vilken utsträckning har 1:1 lett till….” Lärarnas uppskattningar, genomsnitt för bästa och sämsta skola. Bästa skola Sämsta skola Skillnad i normaliserade skalsteg 1. Bättre kunskaper 4.23 2.74 1.49 2. Bättre färdigheter 4.31 2.93 1.38 3. Effektivare arbetssätt 4.46 3.07 1.39 4. Ökat samarbete mellan elever 4.08 2.49 1.59 5. Bättre kontakt lärare- föräldrar 3.93 2.3 1.63 6. Ökade störningar i klassrummet 2 3.98 1.98 7. Roligare arbetssätt 4.62 3.43 1.19

9 Skillnader mellan skolor - för lärare ”I vilken utsträckning har 1:1 lett till….” Lärarnas uppskattningar, genomsnitt för bästa och sämsta skola. Bästa skola Sämsta skola Skillnad i normaliserade skalsteg 1. Effektivare arbetsmetoder 4.38 3.12 1.26 2. Mer arbete 2.5 4.17 1.67 3. Bättre kunskaper 4.12 3 1.12 4. Ökade färdigheter 4.33 3.07 5. Roligare arbetssätt 4.6 3.35 1.25

10 Lärarnas uppfattning om förbättringar
Bästa skola Sämsta skola Skillnad i normaliserade skalsteg (10-gradig skala) Administrativ modell 8.7 4.9 3.8 Ny arbetsmetod: 9.1 4.2 Nya uppgifter: 9.2 5.5 3.7 Ny bedömningsmodell: 8.3 5 3.3

11 Elevernas bild (gymnasiet)

12 Tydliga skillnader mellan skolorna – varför?
Skola nr Total rank Placering i genomsnitt 1 32 3 2 38 5 (gy) 70 6 77 7 81 10 133 11 11 (gy) 136 12 141 13 (gy) 154 13 14 (gy) 172 14 15 (gy) 173 16 (gy) 17 (gy) Tydliga skillnader mellan skolorna – varför? -Sociala faktorer (“SALSA-faktorer”)? - Arbetsmetoder?

13 “SALSA”-faktorer Skola Total rank (12 frågor) Flickor
Utländsk bakgrund Föräldrar med efter-gymn. utb. Lärare med ped. examen Elever per lärare 1 32 49% 6% 91% 81% 13.9 2 38 46% 8% 85% 80% 15.7 5 (gy) 70 57% 28% 58% 79% 13.5 6 77 44% 10% 27% 87% 7 81 42% 26% 53% 75% 16.2 10 133 54% 15% 47% 73% 12.5 11 (gy) 136 71% 17% 98% 9.4 12 141 48% 64% 36% 93% 11.5 13 (gy) 154 69% 0% 52% 84% 9.8 14 (gy) 172 60% 31% 50% 15 15 (gy) 173 40% 16% 67% 83% 11.8 16 (gy) 22% 8.2 17 (gy) 77% 8

14 Arbetsmetoder Typ av arbete Andel av tiden grundskolan gymnasiet Enskilt elevarbete där datorn får användas vid behov 21.4% 19.8% Enskilt elevarbete där datorn inte får användas 8.9% 7.9% Enskilt elevarbete där datorn ska användas 24.6% 22.6% Grupparbete där datorn används 17.0% 18.0% Grupparbete utan datoranvändning 12.0% 10.9% Lärarledda genomgångar och föreläsningar 16.1% 20.8% De framgångsrika skolorna har mer datoranvändning, mindre lärarföreläsningar och mer grupparbete med datoranvändning

15 Vinster – för den som gör rätt
Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga. Pedagogerna arbetar annorlunda och utnyttjar teknikens möjligheter. Ökad digital kompetens ökar elevernas förmågor och självförtroende. Kontakten mellan lärare och elever; ökad och högre kvalitet. Välorganiserat lärarlett arbete leder till fler kontakter där elevernas arbete tas ytterligare ett steg framåt. 34 % av gymnasieeleverna och 17 % av högstadieeleverna kontaktar lärare minst en gång per vecka utanför skoltid för att diskutera skolarbete. Lärarna är mer tillgängliga för eleverna med teknikens hjälp. I vissa fall mätbart förbättrade prestationer.

16

17 Tillgänglighet/synlighet
Den enskilde eleven blir mer synlig för lärarna lärarna blir mer tillgängliga för eleverna. (figur: gymnasiet) Eleverna anser också att tillgängligheten ökat.

18 Mätbara förbättringar - exempel
iWTR: “Integrated Write to Read”; tangentbord, talsyntes, websajt för publicering och interaktion. Nationella prov åk 3 – andel som klarat 15 av 15 delprov i MA (7) och SV (8) Metod Andel 15/15 “iWTR” 78 % “Traditionell” 59 % “spontan it-användning”: it används men ingen särskild metod 50 % Antal elever: 502 Antal skolor: 17

19 Svenska (8 delprov)

20 Matte (7 delprov)

21 Svenska och matte (15 delprov)

22 Minskad spridning NP åk 3 SV & MA Medel Min Max iWTR 14.6 9 15
Traditionell 14.1 7 “ICT”-metoden 13.6 5

23 Vad beror skillnaderna på?
Lättare skriva med tangentbord * Social interaktion – texterna skrivs på riktigt, för verkliga läsare, diskuteras och förbättras Formativ bedömning Metoden teoretiskt underbyggd Metoden systematiskt testad, först i liten skala (2+2 klasser, ) Uthållig kommunal satsning på lärarutbildning i metoden ( ) * Inte avgörande eftersom även den “spontana” metoden använder samma teknik

24 Kostnader – för alla, i olika grad
Ökat arbete för lärarna. Förnyelse innebär merarbete. 1:1 betyder merarbete; fler informationskällor, ökad individualisering. Stress, fysiska besvär. 50 % av lärarna och drygt ¼ av av eleverna. Uppdrivet tempo i undervisningen, distraktion från sociala medier och ergonomiska faktorer. Ökade kostnader. Tekniken är en stor kostnad – den totala ägandekostnaden är 3-5 ggr datorns inköpspris – som medför minskade personalresurser om inte kommunen kompenserar.

25 1:1-projektet Innovation Produktion Kvalitetssäkrad produktion År 1
Skaffa datorer Teknisk lärarutbildning typ PIM IT-pedagoger Prövande undervisning Organiserad pedagogisk utveckling Etablerade och testade metoder Kunskapsbank Enhetlig ”digital lärmiljö” Innovation Produktion Kvalitetssäkrad produktion

26 Utvecklingsområden, lokalt
Lärarnas ”ditigala literacy”; kollegial utveckling kräver förändrade arbetssätt i skolan Lärresurser; Definiera ansvar för produktion av lärresurser; vad man måste eller bör göra lokalt och hur man ska arbeta med att identifiera, kvalitetsgranska och ta in externa resurser av olika slag. Teknisk miljö; Se till att skolans behov tas tillvara genom hela processen av kravspecifikation, upphandling, drift, och reglering. Ekonomi; inte datorer mot lärare Lokala innovationssystem kvalitetssäkra nya metoder så tekniken används på bästa möjliga sätt, sprida innovationer,

27 Framgångsfaktorn: Ledarskap
IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte ett IT-projekt. Det är inte IT-avdelningen som ska styra utan skolan. Spridning av innovationer så de kommer alla elever i alla skolor tillgodo kräver god ledning på kommunnivå (huvudmannanivå). Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av IT i skolan förutsätter kloka politiska beslut angående ekonomi, infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal.. Kommunerna, i praktiken, har bollen. Många måste se över sina processer. Nationellt ledarskap; “digital kompetens” i stället för “it” eller “digitalisering”, modernisera prov, ansvar för att fylla luckor avseende lärresurser.