Systematiskt kvalitetsarbete med vetenskaplig grund - Utmaningar och möjligheter (styrdokumentens flertydiga vetenskapliga grund och dokumentation) christian.eidevald@buv.su.se.

En presentation över ämnet: "Systematiskt kvalitetsarbete med vetenskaplig grund - Utmaningar och möjligheter (styrdokumentens flertydiga vetenskapliga grund och dokumentation) christian.eidevald@buv.su.se."— Presentationens avskrift:

1 Systematiskt kvalitetsarbete med vetenskaplig grund - Utmaningar och möjligheter (styrdokumentens flertydiga vetenskapliga grund och dokumentation)

2

3 Skolinspektionen (2008): ”Att ge betygsliknande omdömen i förskoleklassen utifrån de ämnen som eleverna i grundskolan undervisas i är inte förenligt med läroplanen som den är utformad för förskoleklassen”. Länsrätten (2009): Omdömena strider INTE mot ”skollagen eller andra tillämpliga bestämmelser”.

4 Nyliberal politisk inriktning
lägre skatter färre statliga regleringar större valfrihet för individer …men också starkare kontrollsystem

5 Förskolan ska inte vara skola - men den ska vara lärorik
Förskolan ska inte vara skola - men den ska vara lärorik. Att tidigt delta i en pedagogisk verksamhet bidrar till att barnen utvecklas och lägger grunden för framtida skolgång. Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Vår politik handlar ytterst om att möjliggöra för var och en att forma sitt eget liv – att få ett arbete, att kunna bilda familj, att kanske läsa den där utbildningen som man drömt om – att kunna förverkliga sitt livs äventyr.

6 Aftonbladet : ”Skolan har seglat upp som en av de absolut viktigaste politiska frågorna och utspelen duggar tätt. I går meddelade Jan Björklund att regeringen bytt fot och nu vill förändra skollagen så att kommuner måste ge mer pengar till skolor i socialt utsatta områden. När Socialdemokraterna föreslog samma sak i höstas var man emot.”

7 Dokumentation och bedömning

8 Exempel på ”program”: PISA: TIMSS: PIRLS: ICCS: ESLC

9 Jämförelser och bedömningar
Standardiserad och likvärdig utbildning Hög kvalitet Regelbundna kunskapsmätningar

10 DOKUMENTATION – utifrån:
STÄRKT LOKALT LEDARSKAP DECENTRALICERING MÅLSTYRNING UTVÄRDERING

11 Förskolan: Ska erbjuda och arbeta för att barnen ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Det är inte BARNEN eller deras lärande som ska: följas upp utvärderas utvecklas … utan VERKSAMHETEN.

12 De ämnen som lyfts fram i förskolans läroplan är:
Språk Matematik Natur Teknik

13 Ny skollag och reviderad läroplan
Vad största utmaningarna : Tydligare ämnesmål – utmaning att få ihop ökade ämnesrelaterade mål till förskolans uppdrag Kravet på en systematisering av dokumentationen – att följa barns utveckling och behov, och analysera dessa samtidigt som barnens kunskaper INTE ska bedömas: Det är verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som ska analyseras och utvecklas … att förstå hur detta hänger ihop = utmaning!! Vad händer nu när 16 mål har blivit 27? Vad innebär det i förskolans verksamhet? Ska fortfarande arbeta med HELA läroplanen … inte enbart fokusera på ”ämnen”!

14 Skollagens kap 1 §5: Verksamheten ska vila på VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET

15 Vetenskapligt förhållningssätt
kunna skilja på sina egna upplevelser och på vad som är vetenskaplig kunskap kunna analysera sin verksamhet utifrån kunskap som kommer från forskning … vilket förutsätter en hög kompetens och kunskap om både forskning och den egna verksamheten …

16 Utvärdering barns erfarenheter och tillvaratagandet av flödet av barns tankar är UTGÅNGSPUNKTER, inte FOKUS. Syftet är att få kunskap om verksamhetens organisation, innehåll och genomförande, hur dessa kan stödja barns lärande och erbjuda villkor för utveckling Det är inte barnen eller barnens enskilda kunskaper som ska mätas, bedömas och utvärderas, utan verksamhetens systematiska kvalitetsarbete med de mål som finns för verksamheten

17 det behövs kunskap om vad barn kan, men det är inte barns kunskaper
som ska bedömas.

18 Förarbetet till revideringen av läroplanstexten:
Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande

19 SKOLVERKET: ”Att utvärdera barns prestationer i relation till uppnåendemål strider mot läroplanens och reformens intentioner”.

20 Nya innebörder Uppföljning Utvärdering Utveckling Bedömning
Dokumentation

21 Metoder som kategoriserar och jämför barn strider mot läroplanens intentioner
TRAS (Tidig Registrering av Språkutveckling) LUS (Läs-Utvecklings-Schema) RUS (Relations-Utvecklings-Schema) SUS (Skriv-Utvecklings-schema) MUS (Matematik-utvecklings-schema) DUS (Datorkompetens-Utvecklings-schema) MPU (Motorisk-Perceptuell Utveckling)

22 Förskolepedagogik – teoretiska influenser
Postmoderna (/socialkonstruktivistiska) inriktningar (exempelvis Reggio Emilia och pedagogisk dokumentation) Utvecklingspedagogik (ECERS och ”lite trevande” Learning Study)

23 Kompetens Dokumentation

24 Kvalitetsrapporter/Stödmaterial

25 Exempel på olikheter? Skolinspektionen
Dokumentation och bedömning antaskunna fånga ”vad som faktiskt sker med barnens utveckling och lärande utifrån den verksamhet som erbjuds på förskolan” (Skolinspektionen, 2012:7 s. 57 Min kursivering) Är det samma sak som när Skolverket skriver: Det är ”svårt att avgöra var gränsen går mellan det som barnet gör och tänker och det som pågår i verksamheten”. (Skolverket 2012, s. 9f )

26 Verksamhetens kvalitet
ska dokumenteras, följas upp och utvärderas innebär att analysera hur den pedagogiska verksamheten: svarar mot målen … och hur verksamheten bidrar till barns delaktighet, lärande å utveckling.

27 ”Det är bara att sätta igång” ???

28 ”Snabba analyser” Genus Spaltdokumentation Videoobservation Samtalsanalys Pedagogisk dokumentation

29 Vad är en analys? Söka mönster Se utifrån andra teoretiska förståelser
Söka efter ”förgivettaganden” och ifrågasätta dessa

30 Samtal 1 Öppna frågor: 9 Slutna frågor: 13 Samtal 2 Slutna frågor: 6 Samtal 3 Öppna frågor:14 Slutna frågor: 5

31

32 Pojke 1 Vad var det för experiment ni gjorde? Vad hände då? Ska jag hjälpa dig knäppa knapparna så den inte åker ner? Så tokigt det blev, kände du? Pojke 2 Om det var rött på pappret då, vad hände då? Vilken färg tog du då? Pojke 3 Och vad hände när man stoppade det i vattnet då? Var har du hittat den? Bor han i din garderob, eller? Vad hette han eller hon då? Men om man ska ropa på den då, vad säger den då? Behöver du inte ropa på den då? Kan jag se den här osynliga fröken? [Har du] några? Flicka 1 Har du varit i Ullared nu? Flicka 2 Tappar du byxorna? Vad blev det när du doppade ner ditt då? Varför tycker du jag ska hämta vatten då? Du var inte så törstig, eller? Du kanske vill ha den på dig? Flicka 3 Flickan ber om hjälp med kroppsspråket. Förskolläraren följer med.