Vägen till entreprenörskap!

En presentation över ämnet: "Vägen till entreprenörskap!"— Presentationens avskrift:

1 Vägen till entreprenörskap!

2 processledare Drivkraft Söderhamn
Bibbi Lodmark processledare Drivkraft Söderhamn .

3 Drivkraft Söderhamn gästar ENTRIS 2.0 den 11 sept. 2012
Kontext 2006 ….. till Vision 2012 Kommunens målfokuserade arbete - projektets styrning Framgångskriterier på verksamhetsnivå Nuläge

4 Söderhamn 2006 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra , till lärande och till livet .Det är inte ett ämne, det ska in överallt i undervisningen. Eleverna skall från förskolan och genom alla skolstadier vara entreprenör i sitt eget lärande och i sitt eget liv.

5 Styrgrupp Politiker Kommunalråd,
skolnämndsordförande LA och BUN Tjänstemän Barn och utbildning, Lärande och arbete, Näringslivsenheten företagarna Söderhamn Region Gävleborg Forsknings och Utvecklingscentrum Söderhamn

6 Framgångskriterier styrgrupp = visions- och målfokuserat arbete!
satsning samsyn samverkan tydlig och synlig ledning legitimitet våga följa processen samtliga nivåer ska ”äga” målet hålla i och hålla ut!

7 Mål Barn och ungdomar i Söderhamns förskolor och skolor skall vid projektets slut möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta skall ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt.

8 ..från förskola till eftergymnasial utbildning……

9 Syfte Att barn och elever ska uppmuntras till
att utvecklas till entreprenöriella individer innebär inte alla ska bli företagare. Entreprenöriellt tänkande och nya lösningar behövs överallt både för att vi själva och samhället ska kunna utvecklas.

10 Från inre till yttre entreprenörskap
…inget nytt ämne ….det är en ny skolkultur ( till framtida kommunkultur) som snarare handlar om ökat elevinflytande gällande innehåll och arbetsformer för att stimulera och utveckla elevers olika entreprenöriella kompetenser….. Rusta barn för framtiden genom att göra en demokratisk utveckling i skolan.

11 Indelning ”e- resan” 2006-2012 entreprenöriellt
förhållningssätt/lärande arbetslivs/omvärldslärande entreprenörskapsträning Vi har utvecklat inom med dessa områden av entreprenörskap. Entreprenöriellt lärande är ingen metod Det är en teori om lärande och förhållningssätt och skolkultur. I den man ser sig själv och elever som medarbetare i lärande och där man utvecklar både lärarrollens profession och elevrollens profession Arbetslivet och omvärlden i stort kan betraktas som mottagare för elevernas arbeten, lika väl som skolan kan vara en resurs för arbetslivet och omvärlden. Eleverna får riktiga eller autentiska uppgifter.dvs frågor som har betydelse utanför skolans väggar Entreprenörskapsträning är mer spcifika kunskaper och färdigheter som att etablera och driva en verksamhet, ha insikt om produktionsmetoder samt kunskap om ekonomi och lagar

12 Skolverket 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan, Skola 2011 betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling. Gymnasiereformen Gy 2011 lyfter fram entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan. Entreprenörskap föreslås bli ett nytt ämne, som ska vara obligatoriskt inom vissa program Ett flertal examens mål betonar att eleverna ska få möjlighet att utveckla entreprenöriella förmågor.

13 Framgångskriterier på verksamhetsnivå:
Skolplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Lönekriterium Utbildningssatsningar Arenor för goda exempel = fira framgångar på alla nivåer! Indelning i tre e- spår E- stipendier Följeforskning + återkoppling Hålla i och hålla ut!

14 Hålla i och hålla ut! //..Det svåraste som finns är att förändra sitt invanda sätt att tänka. Det tar tid och det tar längre tid för en del än för andra. Entreprenöriellt förhållningssätt och lärande förutsätter en förändring av andra graden där man ifrågasätter sig själv och sina utgångspunkter både personligt och professionellt..//

15 På väg mot entreprenöriellt lärande Lotta Svensson
Följeforskning Har just börjat fundera Har tänkt lite, vill pröva Har kommit längre Har börjat se det entreprenöriella lärandet som ett sammanhang Behöver tid, enskilt och i grupp, för reflektion och samtal Behöver idéer och inspiration Behöver material, verbalisering, konfliktlösningar (föräldrar, andra pedagoger Behöver organisatoriska förändringar På väg mot entreprenöriellt lärande Lotta Svensson

16 Konkreta delmål och kriterier
Uppgifter, material & lärmiljöer Konkreta delmål och kriterier Entreprenörskap som en pedagogik Dokumentationbetyg & bedömning Entreprenöriellt förhållningssätt /lärande Temapedagogik Nya organisations former ”Traditionell” undervisning läsa, lyssna och komma ihåg Den träningen kompletteras med att formulera, diskutera och analysera 3 det krävs ytterligare ett steg nämligen att elever tränar på att tänka nytt initiera och handla Vara medlärande utöva medarbetarskap Aktivitet Entreprenörskap som en aktivitet Entreprenörskap & skolan Carina Holmgren

17 Välja utvecklings område = lagets idé Analysera uppdraget
Helhetsförståelse Drift & utveckling Våga hoppa – våga göra! Litteratur & reflektion Från lärarroll till professionell….att man reflekterar och involverar eleverna såväl i planering som utvärdering och från att vara överförande och genomförande viktigt att ledare lärare bejakar sin egen experimentslusta Bryta mönster och våga täka och göra nytt Uppgiftskonstruktion och bedömning Av givna uppgifter till att utveckla olkika kompetenser parallellt med kunskaper hos eleverna i konkret handling Möjlighets lärande öppnar Carlgren /Marton Lärare av i morgon s. 104 Utvärdering / ”paper” Mål Process Ny kompetens

18 Vilken grundsyn har jag? Vilken grundsyn har styrdokumenten?
Människosyn: Hur ser vi på varandra? Citat nedan från Malaguzzi Kunskapssyn: Hur ser vi på kunskap? Citat nedan från Wyndham, m.fl. 2000 Lärande syn: Hur ser vi på lärande? Citat nedan från Wyndham, m.fl. 2000 Det sovande och fattiga barnet - som en tom container …något som väl definierat och kvantifierat.. …en process där innehållet portioneras ut och blir föremål för elevernas övning… Det vakna men fattiga barnet - som styrs utifrån … olika nivåer i elevs begreppsvärld… … en strategi för att ändra elevens kognitiva struktur.. Det rika barnet - med både kraft och resurser …en av individen själv uppbyggd, meningsfull tankevärld…. … anordnande av en inlärningsmiljö med varierat utbud av resurser… Synvända för att nå till en ny skolkultur för lärande Det aktiva och kompetenta barnet

19 Lärarnas förståelse av hur eleven fungerar och insikten om vad som krävs för att elever ska utvecklas till kunniga människor som är till glädje för sig själv och andra kommer enligt vår åsikt att fortsätta vara läraryrkets mest centrala fråga Lärare av i morgon (Carlgren & Marton 2000).

20 Vem ska vara stjärnan? Elevroll
Barn och ungdomar ska vara aktiva och deltagande och känna att de har makten över sitt eget lärande och upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet – då bibehålls lusten att lära! Genom ett entreprenöriellt förhållningssätt försöker vi praktiker komma bort från att begränsa elevers tanke- och handlingsutrymme… man öppanar sig för det oförutsägbara….men för den skull talar vi inte om en skola utan normer, regler och mål. Vi pratar om en ny skolkultur. BETYGEN SÄTTS INTE LÄNGRE I RELATION TILL ANDRA UTAN I RELATION TILL MÅL. KOMKURRENSEN ERSÄTTS FÖLJAKTLIGEN AV ETT SAMARBETSSYSTEM OCH DETTA VSKAPER MÖJLIGHETEN ATT UTVECKLA

21 Fånga kunnandet om lärandet = MÖTA
Ledarskap/lärarroll Undervisa Fånga kunnandet om lärandet = MÖTA Coacha Utmana PARADIGMSKIFTET ÖKAR ELEVENS AKTÖRSROLL OCH OMFÖRDELAR ANSVAR OCH MAKT MELLAN ELEV OCH LÄRARE Ledarskapet blir mer entreprenöriellt både när det gäller att leda lärande processer i och utanför klassrummet och när det gäller utvecklingen av retorik, processer,arbetssätt och bedömning. Maktförskjutning ger professionellare lärarroll. En lärarroll där man givetvis också undervisar …men man växlar och försöker hitta en bättre balans. Meningskapare lyfta till sammanhang och utmana

22 Vilka generella kompetenser ska tränas?
kreativitet nyfikenhet samarbetsförmåga självförtroende initiativkraft riskvilja ansvar förmåga till problemlösning/idéutveckling

23 Gemensamt språk //..alla talar om kreativitet och hur viktigt det är men vad det specifikt innebär, hur man ska arbeta framgår inte..// Eva Leffler: Kampen om den företagsamma eleven. Vi ska inte bara ändra retoriken vi ska göra

24 Konkretisering av Söderhamns mål
Söderhamns barn och ungdomar får: • utveckla initiativ och idéer, odla drömmar och fantasi • medvetet göra egna val samt tar ansvar för egna val • allt högre grad av delaktighet och reellt inflytande • träna och utveckla sin reflektions- och analys förmåga • vara medskapare i sitt lärande = företagare för sitt eget liv • träna samverkan När barn blir betrodda att få göra val får de självkänsla och tillit. För att kunna göra egna val krävs egna tankar och att man vågar stå för sin tanke.För att kunna göra val måste man omsätta information till medveten kunskap. Sortera-reflektera-värdera- ta ställning- ta ansvar etc. Målet är att bygga varje ”elevs värde” så att han/hon har god självtillit och omvärldskunskaå som grund för att påverka och styra sin livssituation. Konkretisering av Söderhamns mål

25 Uppdrag balans….. Fokus på brister och svagheter genom träning och kontroll (extern motivation) Fokus på intressen, idéer och styrkor genom frigörelse (intern motivation)

26 Idéutveckling… //..Det kan förhoppningsvis leda till att en mer snäv ämnesorientering byts ut mot en vidare helhetssyn där reproduktion och resultat har ersatts av nyskapande och processer. Om man ser pedagogiskt entreprenörskap på det sättet, så harmonierar det både med skolan i övrigt och med tanken på det livslånga lärandet – det passar helt enkelt in i den existerande värdegrunden..// PH. Dr Bettina Backström - Widjeskog Hon säger också att det handlar om att få en kreativ och innovativ vardag i skolan. Hon pratar om att byta reproduktion och resultat mot nyskapande och processer…. Lärandet i relation till de sammanhang och situationer individen befinner sig i .Olika metoder eller processer för olika situationer.

27 Nya arenor för dialog ökar lärandet

28 Entreprenöriellt förhållningssätt = demokratiutveckling i lärande och samspel

29 Utmaning vuxna! på riktigt vara viktigt ge resultat 29

30 Utmaning barn och unga! Medvetandegöra processen hos barn och unga
Varför skulle vi göra det här? Vem/vilka hade idéerna? Vad har vi bestämt? Vem/vilka bestämde hur vi skulle jobba? Hur skulle vi jobba? Etc.

31 Arbetet med entreprenörskap 2012 – 2014 delas upp i följande fem utvecklingsområden:
Teknik och idéutveckling genom bl.a. Teknik college i gymnasieskolan och * KomTek. * KomTek samarbetar med både skolan och näringslivet. Kreativitet, skapande och idéutveckling (Kulturskola och *Drömverkstán) Drömverkstan är ett kreativt skapandecentrum för barns och ungas fritid. * Drömverkstan samarbetar med både skolan och näringslivet. Entreprenöriellt lärande (från förskola till vuxenutbildning) Omvärldslärande/arbetslivslärande ( från förskola till vuxenutbildning) Entreprenörskap ( Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer på gymnasiet, socialt entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning)

32 Söderhamns Vision Inriktningsmål 2014:
Entreprenörskap och flexibelt/ entreprenöriellt lärande

33 I kategorin främjande av entreprenörsanda vinner Drivkraft Söderhamn - Söderhamns kommun Sveriges uttagning och är i finalen i European Enterprise Promotion Awards 2012 Motivering: Söderhamns kommun har skapat en entreprenöriell kultur i hela kommunen genom sitt utvecklingsarbete och sina nyskapande insatser för att långsiktigt främja entreprenörskap och företagsamhet från barn och ungdomar till vuxna i regionen. Genom att införa entreprenöriell pedagogik på alla nivåer i skolan och övriga samhället samt att skapa arenor för att utveckla skolans samverkan med näringslivet har Drivkraft Söderhamn bidragit till att Söderhamns kommun har gått från en bottenplacering vad gäller ungdomars inställning till entreprenörskap och företagande till en ledande position. Kommunens genomgripande satsning har också skapat en positiv attitydförändring och framtidstro i hela samhället och stoppat utflyttningen.