SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården

En presentation över ämnet: "SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården"— Presentationens avskrift:

1 SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården
Ett forskarstött utvecklingsarbete i Helsingborgs stad

2 Fakta om SkolFam Fokus på förbättrade utbildningsresultat för familjehemsplacerade barn Startade i projektform 2005 i samverkan mellan socialtjänst och skola Utvärderades av forskare 2008 med positiva resultat Idag en permanent del av familjehemsvården i Helsingborgs stad Lina

3 Utbildningens betydelse för alla barn
Betygen i årskurs nio är avgörande för om barn går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett socioekonomisk bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor som kan innebära försämrade livschanser i vuxen ålder. Frånvaron av ”skolmisslyckande” är den starkast skyddande faktorn.

4 Bakgrunden till SkolFam
Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplacerade barnen i högre utsträckning: Mycket dåliga skolresultat En väsentligt lägre utbildningsnivå Hög risk för suicid Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom En högre andel tonårsgraviditeter Högre risk för arbetslöshet Karin

5 Kort fakta om projektet 2005-2008
25 barn = ”25 projekt” 24 familjehem 22 skolor 2 kartläggningar/barn Karin

6 Arbetsgången i SkolFam
Lärare/ skola Familjehem Psykolog, spec.ped, soc.sekr. Elev Tid: 2 år Lina Kartläggning 1 Plan/insatser/uppföljning Kartläggning 2

7 Fr.o.m. ht 2010 även kartläggning av hälsa
Processen steg för steg Fr.o.m. ht 2010 även kartläggning av hälsa Överföring från socialsekreterare Möte med familjehemmet Möte med skolan Pedagogisk och psykologisk kartläggning 1 Behovsanalys Återkoppling till familjehemmet, skolan och barnet Utbildningsplan Insatser och uppföljning under två år Pedagogisk och psykologisk kartläggning 2 Fortsatt uppföljning

8 Områden som kartläggs Läsning och skrivning Matematik Kognitiv förmåga
Välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga Relation mellan lärare och elev Hälsa (fr. o. m. hösten 2010) Lina

9 Psykologisk kartläggning
Tester: WISC (begåvningskartläggning) ABAS (mätning av anpassningsfärdigheter i olika vardagsmiljöer) Beck (bedömning av emotionell och social problematik) SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt) Kristin

10 Pedagogisk kartläggning
Tester: Vilken bild är rätt? DLS läshastighet med förståelse DLS rättstavning DLS ordförståelse Läskedjor Olof Magnes matematikdiagnoser Observation av barnet i klassrummet Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. Skattning av ”skolkompetenser” Anna

11 Erfarenheter efter kartläggning 1
Barnen är normalbegåvade Barnen är relativt väl emotionellt fungerande Barnen har relativt bra självbild MEN: De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet) Många av lärarna övervärderar barnens prestationer Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn Kristin + Anna

12 Exempel Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik
(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). Lina WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

13 Utvecklingsbehoven styr insatserna
Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (ex: motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl Samtal med barn/ kontakt med BUP Handledning till familjehem Skapa förutsättningar för hemarbete Anna om MG som ex. Kristin om Socialt samspel

14 Erfarenheter efter kartläggning 2
Skolsatsning ger resultat! Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester Läshastigheten har markant ökat bland barnen Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen MEN: Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg. Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning). Kristin + Anna

15 WISC Kristin

16 Ordkedjor Anna

17 Matematik Anna

18 Upplevda framgångsfaktorer i arbetet
Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov ; pedagoger drar nytta av coaching och får nya professionella verktyg Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter Rektorn är med i arbetsprocessen Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan Karin

19 Spridning till fler kommuner
Stor nationell uppmärksamhet Replikering av SkolFam i Norrköping; fler kommuner vill börja Stiftelsen Allmänna Barnhuset stödjer spridningen Kommande manual säkrar kvalitet och långsiktighet i arbetet

20 ? Frågor?