Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utmaningar i en digital tid

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utmaningar i en digital tid"— Presentationens avskrift:

1 Utmaningar i en digital tid
Hantering av handkassa, KoF Utmaningar i en digital tid Tack för inbjudan att få komma hit till ett land med en så fantastisk litterär tradition. Om inte författare skriver några böcker har vi ju inget att göra på biblioteket, eller hur? Mycket glad att få träffas och se hur ni arbetar med bibliotek i Ryssland och vilka frågor ni arbetar med. Vad är lika och vad skiljer åt? Vad utmanar biblioteken i världen? Tror att vi delar många av de dilemman som utmanar bibliotekssamhället nu i för framtiden. De frågor jag är mest intresserad av är de olika metoder vi utvecklar för att möta och kommunicera med våra biblioteksbesökarna, med användarna. Och, hur når vi dem som behöver oss bäst? Bibliotekspersonalens kompetens och förhållningssätt är den absolut viktigaste faktorn för bibliotekens utveckling och överlevnad. Medier och information finns idag alltmer tillgängligt. Det är vår professionella hållning och användandet av vår kompetens som avgör hur viktiga vi kommer att vara i den fortsatta utvecklingen. Därför är kontinuerlig kompetensutveckling och forskningsanknytning avgörande för vilken roll bibliotek kommer att ha i framtiden. Vi kan utveckla bibliotekssystem, kataloger för samsökning, integrerade opacs, databrunnar, bibliometri, osv, men om vi inte når ut och tillgängliggör systemen, förklara hur de kan användas och varför, så kommer vi att tappa legitimitet i framtiden. Det är svårt att tävla med Google… Mitt nuvarande arbete som bibliotekschef i Mölndal är mycket spännande då staden planerar att bygga ett nytt stadsbibliotek i centrum. Anette Eliasson, Bibliotekschef Biblioteken i Mölndal Ryssland

2 Hantering av handkassa, KoF
Bibliotekens uppdrag Allas jämlika och fria tillgång till litteratur och information oavsett vem man är, vilket land man bor i, vilken familj man lever i, vilken ålder man har, vilken utbildning eller yrke man har… Informationen ska ha den form och format som var och en behöver/önskar Vi lever i ett alltmer globalt och digitalt samhälle, vilket skapar utmaningar för både biblioteksstruktur och arbetssätt. Hur arbetar man bibliotekariskt digitalt, inte bara härma de fysiska lokalerna på nätet? Hur arbetar vi med partnerskap för att längre med bibliotekariekompetens? Vi kan läsfrämjande, informationskompetens, informationsstrukturer… Vi behöver träna mer på att använda vår kompetens strategiskt i samhället. Hur arbetar vi för jämlik tillgång till fri information, litteratur och kultur i ett samhälle som: Samtidigt som fler får tillgång till information via internet, är det många som inte har/får tillgång. Arbetslösa, lågutbildade, ensamstående, äldre etc. Samtidigt som läsandet inte minskar totalt i samhället i Sverige, minskar läsförmågan t ex hos svenska pojkar. Samtidigt som alltmer information görs tillgänglig, blir viktig information dyr och mer osynlig. Vad betyder det för oss som arbetar med bibliotek? Arbetar vi reaktivt eller proaktivt? Är vi med och påverkar samhällsutvecklingen?

3 Hantering av handkassa, KoF
Nya former och format…

4 Hantering av handkassa, KoF
Svensk bibliotekslag 2014 Verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. (Ny Bibliotekslag, Prop. 2012/13:147) Sverige fick en ny bibliotekslag 2014, den förra fick vi Här preciseras bibliotekens uppdrag tydligare än tidigare…

5 Bibliotekslag forts… Ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning samt åt nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning…

6 Bibliotekslag forts…. Allmänheten ska avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform Utbudet ska präglas av allsidighet och kvalitet

7 Hantering av handkassa, KoF
Förr… Tysta, stängda rum, väntar på besökare, passiva bibliotekarier. Systemorienterat: Bevara, kopiera, samla, ordna, tillhandahålla, skapa kataloger, klassificera, indexera, arbeta re-aktivt

8 Hantering av handkassa, KoF
Tidigare disk på biblioteket

9 Hantering av handkassa, KoF
Gammalt och nytt… Beroende av hur vi inreder biblioteken kan vi använda dem till olika saker. I nya bibliotek planeras ofta mer för aktiviteter än bara bokhyllor…

10 Nu och framtiden… Livliga mötesplatser, aktiva bibliotekarier, göra urval, ta ställning, öppna hyllor och system, pedagogiskt förklara, arbeta läsfrämjande, med program, aktiviteter och främja digital delaktighet. Arbeta pro-aktivt Användarorienterat utifrån behov och lokal identitet i partnerskap

11 Hantering av handkassa, KoF
Bredvidperspektiv

12

13 Hantering av handkassa, KoF

14 Frågor för svenska bibliotek
Hantering av handkassa, KoF Frågor för svenska bibliotek Hur nå nya användare? Hur nå specifika grupper? Hur konkurrera om tid? Nya medie- och informationsvanor Marknadsföra bibliotek Samarbete, partnerskap och allianser Digital biblioteksverksamhet Aktiva mötesplatser för människor Bibliotekariekompetens? Nå nya grupper, särskilt dem som inte idag använder bibliotek? En undersökning visar att av högutbildade kvinnor i utbildning använder 90% bibliotek. Av lågutbildade män som inte är i utbildning använde 20% bibliotek. Hur ser det ut här? Vad är bibliotekens ansvar? Moderna människor ser på tv, arbetar mycket, studerar, läser tidningar, mobiltelefoner osv. Hur konkurrerar biblioteket med det? Vad gör oss unika? Nya medie- och informationsvanor kan tyda på att bibliotek inte behövs. Information är tillgänglig via Internet (datorer, läsplattor, smartphones…), böcker är billigare, lättare at publicera etc. Men hur hanterar vi att många inte har datorer? Inte har utbildning, inte får jobb? Barn i familjer som inte har tillgång till allt detta? Hur marknadsför vi verksamheten så att alla får tillgång samtidigt som vi vill nå särskilda grupper för specifika aktiviteter? Här spelar intern kommunikation, dvs hur vi själva talar om vår roll, identitet och uppdrag in. Det skapar den bild som andra har av oss. Hur ser medborgarna på biblioteket här? Hur talar vi om att verksamheten utvecklas för dem som aldrig använder bibliotek? Hur nå ut med det utvecklingsarbete vi arbetar med? Samarbete, partnerskap och allianser blir allt viktigare. Bibliotek i Sverige samverkar väl med barnavårdscentraler, förskola, skola, studieförbund etc. Men vi måste skapa ännu starkare allianser för framtiden. I synnerhet för att stödja barns tidiga språk- och läsutveckling och kompensera för det som inte familj och skola gör, när det gäller läsning (literacy) och informationskompetens (information literacy). Mediekompetens talar man om i skolvärlden nu, i alltfler sammanhang, i EU osv. Det är sådant som bibliotek alltid arbetat med, vi är experter på klassifikation av kunskap och analys av litteratur/bilder/berättelser/ord/ämnen osv, men hur visar vi det för våra användare? Vi arbetar tillsammans med skolan kring informationskompetens. Samtidigt: Hur mycket ämneskunskaper behöver man för att vara expert? Bibliotekarier kan system, informationssystem, bibliotekssystem, generellt om klassifikation, katalogisering etc. Men ämnesexperter är vi få som är. Barnbibliotekarier är ofta experter på barnlitteratur, barns utveckling, läsutveckling och metoder för att främja läsning. Men hur arbetar ”vuxenbibliotekarier” med det? Vi behöver vara lika aktiva mot andra grupper i samhället som mot barn. Barnbibliotekarier behöver också arbeta mer med allianser och på barns villkor. En annan fråga är hur vi ska arbeta med digital biblioteksverksamhet och vad som kan göras nationellt, regionalt och globalt.

15 Svensk biblioteksstruktur
Hantering av handkassa, KoF Svensk biblioteksstruktur Kommunala folkbibliotek Skolbibliotek Universitets- och forskningsbibliotek Special- och företagsbibliotek Regionala bibliotek Statens kulturråd Kungliga biblioteket, nationalbibliotek Regleras i bibliotekslag 19… Enligt Bibliotekslagen ska varje kommun ha folkbibliotek med gratis tillgång till litteratur. 290 kommuner i Sverige har ungefär 3000 folkbibliotek. Vissa är integrerade med skolbibliotek. Lagen anger att barn och unga, funktionshindrade och minoriteter ska prioriteras och ha tillgång till litteratur och information utifrån deras behov. Kommunerna är huvudmän. Utmaningar: Nå ”alla”, digitalisering, e-böcker, marknadsföring etc. Skolbibliotek ska finnas tillgängligt för alla elever enligt skollagen. Det är det lite si och så med. Ca hälften av alla skolelever saknar tillgång till skolbibliotek. Uppdraget är att stödja skolornas läroplaner. Kommunerna är huvudmän. Utmaningar: Alltfler elever har egna datorer, hur arbeta med källkritik, kvalificerad läsning etc. Universitetsbibliotek ska finnas vid alla högskolor. Deras uppdrag är att arbeta för informationskompetenta studenter, stödja utbildningen och stödja forskningen. Huvudmän staten. Utmaningar: Hantera ökade digitala nedladdningar, ökade kostnader för databaser, hantering av poster av olika standard, inlåsning. Arbetar med open access, pedagogiskt alltmer med studerande, tidigare mer fokus på forskningen. Specialbibliotek finns på myndigheter, organisationer och i företag där dessa är huvudmän. Liknande utmaningar som folk- och forskningsbiblioteken. Regionala bibliotek, ca 18 länsbibliotek finns för regional biblioteksutveckling och kompletterande medieförsörjning. Stödjer i första hand kommunala bibliotek, dvs folkbibliotek. Både regionala och kommunala bibliotek ska ha biblioteksplaner. Regionala bibliotek har landsting/regioner som huvudmän och får medel även från Statens kulturråd enligt Samverkansmodellen. Statens kulturråd har tidigare ansvarat för folkbiblioteksstatistik. Numera har man ansvar för läsfrämjandebidrag, inköpsstöd av litteratur för barn och unga. Samlar olika kulturområden, däribland litteratur som konstform. Kungliga biblioteket är nationalbibliotek och forskningsbibliotek. Sedan ett par år tillbaka har man uppdraget att samordna svensk biblioteksverksamhet med ansvar för informations- och lånecentraler, projektmedel, nationell katalog osv.

16 Hantering av handkassa, KoF
Mölndals stadsbibliotek… Biblioteket har legat här i 50 år, det är dags för ett nytt…

17 Mölndals stad och bibliotek
invånare Biblioteken i Mölndal består av fyra bibliotek, bokbuss, digitalt bibliotek besök/år, lån/år besök på webbplatsen 600 program, mest för barn Ca aktiva låntagare 40 personal

18 Hantering av handkassa, KoF
Mobilt bibliotek…

19 Uppdrag Mölndals bibliotek
Tillgodose Mölndalsbornas behov av… - Tillgång till källor för kunskap och information - Litterära och andra kulturella upplevelser - Mötesplatser oavsett ålder, social, etnisk och kulturell bakgrund - Verktyg för att kunna delta i den demokratiska processen

20 Bibliotekens arenor Bibliotekens fysiska lokaler
Informationskompetens och mediekompetens. Litteratur, medier, information Läsa, mötas, vara Föreläsningar, debatt, samtal, Verksamhet för barn o unga Bibliotekets webbplats Digitalt bibliotek (speglar fysiskt) Interaktivitet? Alltid öppet, 24 timmarsservice Samhället Bibliotekspersonal i samhället Bokbuss, uppsökande… Strategiska samarbeten Allianser Biblioteket i digitala samhället Synliggöra, tillgängliggöra bibliotekariekompetens och verksamhet där medborgarna är Lyhördhet, användarfokus

21 Hantering av handkassa, KoF
Biblioteket som ikon Kansas City Public library Halmstad stadsbibliotek Exempel på bibliotekets roll i en stad: Som ikon, där biblioteket utgör en arkitektonisk plats. Andra roller som biblioteket kan ha i samhället är katalysator, eller motor för förändringar, för aktivitet.

22 Hantering av handkassa, KoF
För att möta dagens digitala och globala utmaningar behöver vi…

23 Hantering av handkassa, KoF
1. Använda bibliotekariekompetens i samhället i samverkan med aktörer i lokalsamhället Nödvändigt för att nå ut med budskap och nå nya grupper och hitta aktuell relevans i samhällsutveckling

24 2. Arbeta med kontinuerlig professionell utveckling, för användarfokus och relevans.

25 3. Fokusera på relationer, snarare än transaktioner.

26 4. Kontinuerlig utblick och omvärldsanalys
4. Kontinuerlig utblick och omvärldsanalys. Arbeta med identitet, image och profil för att aktivt delta i samhällsutvecklingen.

27 Bibliotek i samklang med samtiden är…
Öppet, välkomnande och inkluderande Uppmärksamt och transparent Samverkande med lokal identitet Verksam på fyra arenor: digitalt och fysiskt, i och utanför biblioteket.

28 Hantering av handkassa, KoF
Framtida uppdrag? Allas tillgång till media och information Med nya metoder verka för: - Digital delaktighet - Läsförmåga - Informations- och mediekompetens

29 Tack för mig! Nu är jag nyfiken… Frågor? Synpunkter? Delar du min bild? Hur är det här?


Ladda ner ppt "Utmaningar i en digital tid"

Liknande presentationer


Google-annonser