Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014

En presentation över ämnet: "Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014"— Presentationens avskrift:

1 Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014
Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö

2 Arbetsmiljöarbete i vardagen
Varför ska vi arbeta med arbetsmiljön? - Lagar & Avtal Hur kan vi arbeta med arbetsmiljön? - SAM-Systematiskt Arbetsmiljöarbete Vem gör vad? - Roller & ansvar Var hittar jag information? - Externa länkar AR

3 Tidiga signaler på ohälsa
Vad innefattar begreppet arbetsmiljö? Främja hälsa Förebygga ohälsa Åtgärda ohälsa Hälsostrategi Organisation Systematiskt arbetsmiljöarbete Rehabiliterings-process Hälsofrämjande arbetsplats Insatser för sjukskrivna Arbetsplats Riskbedömning AR SAM Ledningssystem Systemstöd Ramavtal fhv Internkontroll Hälsobokslut Riskbedömning Insatser från fhv Medarbetarenkät Hälsoprofiler Skyddsronder Tidiga symptom och signaler Utvecklingssamtal Tidiga signaler till fhv Personalstöd Rehab.process Samverkansavtal med FK Tydlig rehabprocess Rehabmodul i Heroma Rehabnätverk Matchningsfunktion Insatser för sjukskrivna Riktade insatser till utsatta grupper FAR Temadagar för sjukskrivna Rehabilitering av individer Arbetsförmågebedömning Rehabcoacher Specialisttjänster inom rehab Rehabilitering Friskvård Tidiga signaler på ohälsa Individ

4 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöpolicy Riktlinjer Information och utbildning Koncernnivå Förvaltningsnivå samverkansgrupp Arbetsmiljöplan Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem Arbetsplatsträff Skyddsrond – fysisk och psykosocial Riskanalyser Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro Samverkansgrupp Arbetsplatsnivå AR Utvecklingssamtal Lönesamtal Vardagen Medarbetarnivå (Chef – medarbetare)

5 Varför en god arbetsmiljö?
Förebygger ohälsa och arbetsskador för individen Bidrar till ökad produktivitet och lönsamhet för företag Minskar samhällets kostnader och stärker folkhälsan Inga förlorare – alla vinner på en god arbetsmiljö AR

6 Arbetsmiljölagen Är en tvingande lagstiftning som inte går att förhandla bort Är en ”ramlag” innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Detta ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Ett annat exempel på en ramlag är Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763). Omfattar: Både fast och tillfälligt anställda Elever under utbildning och totalförsvarspliktiga m.fl. AR

7 Arbetsmiljösystemet Anställningsavtal Lokalt Ka Centralt Ka Ag & At
Ag & lokalt fack Centralt Ka Ag org & centralt fack Föreskrift AMV Förordning Regeringen Lag Riksdagen AR+GP Direktiv Ministerrådet

8 Arbetsmiljöansvar KOMPETENS Delegerar arbetsuppgifter BEFOGENHET
Alltid möjligt att returnera Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall /…/” Olika chefsnivåer

9 rutiner lagar dokument paragrafer relationer attityder engagemang
värdegrund rutiner lagar dokument paragrafer AR

10 Vad utmärker en bra arbetsmiljö?
AR+GP

11 Arbetsmiljöfrågor är komplexa
Samspel människa, teknik, organisation

12 Roller och ansvar Chef Medarbetare Skyddsombud AR
Vi är varandras arbetsmiljö men har olika roller Glöm inte skyddsombuden!! Chef mål & struktur bygga relation med skyddsombud som tillsammans visar engagemang & vilja Medarbetarna ska också medverka i arbetsmiljöarbetet Följa givna föreskrifter och instruktioner Underrätta AG om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa Delta i genomförandet av åtgärder Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning Medarbetare Skyddsombud

13 Arbetsmiljöarbete 3 kap 2a § Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten genom att: Göra riskbedömningar Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Fördela arbetsmiljöuppgifter AR

14 Arbetstagarens ansvar 3 kap 4 §
Medverka i arbetsmiljöarbetet Följa givna föreskrifter och instruktioner Underrätta AG om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa Delta i genomförandet av åtgärder Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning AR

15 Arbetsmiljöverket = Tillsynsmyndighet
Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön Arbetsmiljöinspektioner AR

16 AV:s verktyg Regler Information Inspektion AR

17 Systematiskt arbetsmiljöarbete

18 AFS 2001:1 AFS föreskrifter Arbetsmiljöverket
1. Undersök arbetsförhållandena 2. Gör en riskbedömning Skriftligt 3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp Skriftligt 4. Åtgärda riskerna som kommit fram 5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs Skriftligt 6. Följ upp genomförda åtgärder Skriftligt 7. Gör en arbetsmiljöpolicy Skriftligt 8. Gör en uppgiftsfördelning Skriftligt 9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper AR

19 Årscykel arbetsmiljöarbete Dec
Jan Nov Okt Feb Sep Mars AR Detta är en gruppövning där deltagarna får diskutera hur arbetsmiljöarbetet bedrivs på deras respektive arbetsplats. Efter denna bilden kan vi ha med en bild med förslag till upplägg kring vilka aktiviteter som ska göras och när. Aktiviteter att genomföra under året: Brandövning Utvecklingssamtal/lönesamtal Skyddsronder både psykisk och fysisk Sammanställning och återkoppling av tillbud/arbetsskador Undersökning av rutinerna på arbetsplatsen, uppdatera, tex hot och våld, förändring på arbetsplatsen, introduktion, sjukfrånvarorutiner osv. Jämställdhet/mångfald Aug April Juli Maj Juni

20 Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen
Riskbruk och beroende AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Krishantering AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd Våld och hot AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Brandrutiner Brandskyddspärm Arbetsskada och tillbud AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AR

21 Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen
Nyanställning/introduktion AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Sjukfrånvaro/rehabilitering AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Riskbedömning/analys Förändringar på arbetsplatsen Kränkande särbehandling AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet Likabehandling Diskrimineringslagen AR

22 När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor
När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor? -Vilka arenor finns för att undersöka och jobba med arbetsmiljöfrågor? - Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö? AR+GP

23 Arbetsplatsträffen Regelbundet Viktigt forum Gemensamt ansvar
Gemensamma frågor som är betydelsefulla för arbetsplatsen AR+GP

24 Skyddsrond/Arbetsmiljörond
Idag? Vem? Hur? Tema?

25 Skyddsrond/Arbetsmiljörond
Prevent

26 Viktigt att titta på alla perspektiven Människa Teknik Organisation
AR+GP

27 AR+GP

28 Stress-psykosocial arbetsmiljö
GP människan utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon förmår och kan prestera. Stress uppstår inte bara vid alltför höga krav utan även vid den understimulering som till exempel ett alltför monotont arbete innebär.  Enklaste svaret på omfattningen av stress finns i rapporten Arbetsorsakade besvär 2010 på Arbetsmiljöverkets hemsida. hur många procent som vid förfrågan har haft besvär av stress och psykiska påfrestningar i arbetet. Dels fördelat på yrke, och dels efter näringsgren. Angående besvärens svårighetsgrad Det finns också en del material i Arbetsmiljön I innehållsförteckningen på sidan 4-5 ser man kortfattat de olika frågorna i undersökningen. Det finns relevanta frågor i kapitlen 4, 7 och 8. För varje kapitel anges bara första sidan, med textinformationen, sen får man bläddra och leta efter frågorna inom kapitlet. Först kommer alla frågorna redovisade för yrkesgrupper. I kapitel 4 är det fyra tabeller nämligen Sedan kommer samma frågor redovisade efter de svarandes branschtillhörighet. I kapitel 4 är det tabell Efter det kommer återigen samma frågor, redovisade efter socio-ekonomisk grupp, kön och ålder. Denna redovisning är bredare och ryms inte inom fyra tabeller, det blir tabell   Arbetsskador 2009 är den senaste rapporten om anmälda arbetsskador. Se sidan 25 om arbetssjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska faktorer. Tabell 3 på sidan är fördelat på näringsgren och 5 på sidan är fördelat på yrke. 

29 Långvarig Stress kan leda till:
Symtom Lättretlighet Sömnproblem Hjärtklappning Muskelsmärtor Du får svårare med att Koncentrera dig Lära in Minnas Komma igång GP Viktigt att identifiera de tidiga signalerna, En bra grund är medvetenheten om hur man som människa uppträder mot andra och vad som kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt

30 Riskfaktorer i arbetet
GP Psykosociala faktorer i arbetsmiljön Exempel på faktorer i arbetet som kan orsaka påfrestningar som kan leda till ohälsa: • stor arbetsmängd – högt arbetstempo • ensidigt, upprepat och monotont arbete • oklara förväntningar på arbetsinsats – oklara roller • ständiga förändringar – otrygghet i anställningen • risker för hot och våld • skiftarbete – oregelbundna arbetstider • konflikter – kränkningar – trakasserier • arbete med människor • sociala kontakter • ensamarbete • brister i den fysiska miljön. miljön. Viktigt att identifiera de tidiga signalerna, En bra grund är medvetenheten om hur man som människa uppträder mot andra och vad som kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt

31 Hur stressad individen upplever sig beror till stor del på:
Handlingsutrymme Socialt stöd Tidigare erfarenheter Kompetens GP Konsekvenser av stress När kraven blir övermäktiga, det vill säga när kontrollen, stödet och återhämtningen saknas och vi saknar erfarenhet av eller tillräcklig kunskap för att hantera situationen, kan kroppens försvarsreaktioner ge olika effekter. Dessa effekter kan vara fysiska, psykiska, beteendemässiga och tankemässiga/ kognitiva. Effekten av stress påverkar inte bara den enskilde arbetstagaren utan kan också få återverkningar på gruppen och i organisationen som till exempel i • tillbud och felhandlingar • samarbetssvårigheter och konflikter • sökande och utseende av syndabockar • arbetsskador och sjukfrånvaro • personalomsättning och kompetensförlust • andra produktionsstörningar

32 Hur ser du tecken på att Arbetsmiljön är stressig?
GP+AR

33 Motverkar stressen Ha lagom mycket att göra
Återhämtning Socialt stöd Fysisk aktivitet Rätt kost Ha lagom mycket att göra Ha roligt Arbetet är en utmaning Ostörd i arbetet GP Sammanfattningsvis: ”Att vara ’stressad’ är ingen sjukdom, utan en naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar” Stress kan vara bra  reaktionen ger energi och skärpa som kan förbättra prestationen, det är när balansen mellan aktivitet och återhämtning rubbas som det blir skadligt [h]. Är det något jag vill att ni ska minnas efter dagen så är det detta: BALANS & SÖMN! Sömnen är dels något av det viktigaste i kroppens återuppbyggnad, dels en viktig varningssignal när den inte fungerar!  Det finns två stora sömnsabotörer: 1. En oregelbunden livsstil med hög stress samt 2. Att inte varva ned kropp och tankeverksamhet inför natten. Tänker man intensivt på problem som ska lösas dagen efter, halveras djupsömnstiden natten [d, f]. Otydliga mål och brist på uppskattning är några av de främsta orsakerna till stress i arbetslivet. Studier visar att kombinationen höga krav, liten möjlighet att påverka och brist på socialt stöd är allra svårast att klara av.

34 Individuella åtgärder får aldrig ersätta förebyggande åtgärder i arbetsmiljön! - Medarbetare - Chef - Skyddsombud - Företagshälsovård GP -ha en väl känd arbetsmiljöpolicy Stöd från omgivningen är ett effektivt skydd mot stress. En form av stöd kan till exempel vara att man får hjälp med att prioritera sina arbetsuppgifter, avbytare, extra personal vid hög arbetsbelastning, eller att kunna ta pauser för återhämtning. Att ge arbetstagarna hjälp med att sätta gränser mellan arbete och fritid kan ha stor betydelse för att minska påfrestningarna. Detta stöd, som ibland kallas instrumentellt, kan även innebära rätt anpassade hjälpmedel, arbetsverktyg och annan teknik. Det är nödvändigt att ha kunskap och tid att använda hjälpmedlen på rätt sätt. Att skapa dialog för att undvika missförstånd, diskutera problem och svårigheter, ge möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan arbetskamrater och ge fortlöpande information om verksamheten är exempel på vad som vanligtvis kallas för informativt stöd. Det som ibland betecknas som värderande stöd är bland annat reaktioner på utfört arbete. Det är särskilt viktigt att få återkoppling från arbetsledningen. Man behöver få konstruktiva reaktioner på det man gjort och få veta om de krav och förväntningar som arbetsgivaren ställer är uppfyllda. Det är viktigt att bli synliggjord genom både positiva och negativa reaktioner som ges på ett sakligt sätt. Detta bidrar oftast till att minska upplevelser av stress och ger förutsättningar för att lära och utvecklas i arbetet. Kunskap och erfarenhet Att ha tillräckliga kunskaper för sina uppgifter minskar risken för påfrestning, ger trygghet och bidrar till god självkänsla. Det är viktigt att arbetsgivaren undersöker arbetstagarens behov av kunskap och att kunskaperna kompletteras där så behövs. Det gäller särskilt vid förändrade arbetsuppgifter eller när arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under en längre period. Med ökad kompetens stärks självkänslan och risken för ohälsa minskar. Handledning syftar till att bygga upp arbetstagarens yrkesmässiga kompetens och ge hjälp att bemöta svåra uppgifter utan att ta skada. Handledning ges under särskilda samtal med en eller flera arbetstagare. Handledning kan ge både känslomässigt stöd och bidra till kompetensutveckling. Professionell handledning kan vara en betydande åtgärd mot stress, särskilt inom så kallade människovårdande yrken där arbetstagaren som person är det främsta ”arbetshjälpmedlet”. Handledning kan också mildra psykisk påfrestning i många andra sammanhang. Möjligheter till återhämtning Återhämtning kan se olika ut och kräver olika lång tid beroende på vilka påfrestningar som arbetstagaren har utsatts för. Återhämtning är viktigt för att förebygga ohälsa och det är därför viktigt att arbetet utformas så att det ger möjligheter till pauser.

35 Stress på arbetsplatsen är i grunden ett organisatoriskt problem!
Systematiskt Arbets-Miljöarbete Undersök riskerna : Åtgärda! Följa upp! Ge kunskap och handlingsutrymme! GP Detta arbete ska ske på alla olika nivåer i organisationen kommun/regionnivå, förvaltningsnivå, avdelning/enhetsnivå Måste ha kunskap, befogenheter och resurser för att säkerställa förutsättningarna Arbetet ska bedrivas fortlöpande och långsiktigt.

36 Medarbetarenkäten- vad står vi idag?

37 Arbetsskada och tillbud
Arbetsgivaren är skyldig att: Registrera, utreda och följa upp arbetsskador och tillbud, så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas Varje år göra en skriftlig sammanställning av inträffade arbetsskador och tillbud Göra anmälan om arbetsskada till försäkringskassan om skadan medför sjukfrånvaro, läkarvård eller bestående besvär. Vid tveksamhet ska anmälan till försäkringskassan alltid göras GP

38 Vad är vad? Risk Tillbud Arbetsskada
Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall Arbetsskada Kroppslig/fysisk skada Ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön Skada på grund av hot eller våld i arbetet Skada på väg till eller från arbetet GP Arbetsgivaren ska anmäla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön eftersom även konflikter på arbetsplatsen eller hög arbetsbelastning kan ha orsakat ohälsan. Har du på grund av hot eller våld skadats i arbetet ska även detta anmälas. Om du skadar dig på väg till eller från arbetet räknas det också som arbetsskada. Alla skador ska anmälas oavsett om de lett till sjukfrånvaro eller inte.

39 Inträffar en arbetsskada eller arbetssjukdom
Anmäls omedelbart till närmsta chef Anmälas till Försäkringskassan Inkomna uppgifter kommer också till Arbetsmiljöverket GP Ansvarig chef utreder tillsammans med skyddsombudet det inträffade för att förhindra upprepning Inkomna uppgifter kommer också till Arbetsmiljöverket och ligger till grund för bland annat Sveriges arbetsskadestatistik.

40 Rehabilitering Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta rehabilitering Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns före sjukdomen eller skadan I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av sjukdomen eller skadan GP Rehabilitering det vill säga stöd och hjälp för att börja arbeta igen, i en stöttande arbetsmiljö

41 Sjukfall och Rehabilitering
Hur jobbar vi med rehabilitering ? Hur kan vi jobba med friskfaktorer? Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt Säkerställa tidig rehabilitering med god kvalité för att förebygga långtidssjukskrivningar och ge ökade förutsättningar för tidig återgång i arbete GP

42 Tidiga åtgärder Uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos medarbetarna. Vid sjukfrånvaro tar chefen tidigt kontakt med medarbetaren i syfte att klargöra orsak, prognos och eventuella behov av anpassning och /eller rehabiliteringsinsatser Övervägande ska alltid göras om anpassningar på arbetsplatsen kan göras eller om möjlighet till tillfälligt förändrade arbetsuppgifter finns. Målsättningen är att underlätta för medarbetaren att återgå i arbete GP

43 Ansvar och roller Chefen - för att den sjukskrivne medarbetaren erbjuds de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna komma åter i arbete. Medarbetaren - för att aktivt delta i rehabiliteringen och måste lämna de uppgifter till chefen som behövs för att denne ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. Medarbetaren ska också delta aktivt i planering och genomförande och kan inte välja bort erbjudna rehabiliteringsåtgärder GP

44 Ansvar och roller forts.
Lokala fackliga representanten – skyddsombudet eller annan närstående person kan utgöra ett stöd till medarbetaren i den enskilda rehabiliteringsprocessen om medarbetaren så önskar.  Lokala samverkansgruppen följer upp sjukfrånvaron samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder.  Lokala HR-avdelningen utgör chefens stöd i arbetet med rehabilitering. HR-avdelningen kan vid behov initiera att externt stöd kopplas till rehabiliteringsprocessen. Centrala HR-funktionen har en samordnande funktion vid omplaceringar inom och mellan förvaltningar GP

45 Dokumentation av rehabiliteringsprocessen
Samtliga genomförda aktiviteter i rehabiliteringsprocessen ska dokumenteras. För medarbetare som inte deltar i en rehabiliteringsprocess men är i behov av förebyggande åtgärder som samtal, hjälpmedel mm ska också dokumenteras GP 1. Alla samtal, alla händelser, all dokumentation som berör rehabiliteringsärendet ska dokumenteras löpande i en rehab journal.

46 Vad är missbruk? ”Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra saker som anses skadligt eller sjukligt” källa; Wikipedia Shopping Mat Sex Spel Makt Alkohol Droger Läkemedel Blandmissbruk Internet GP Är allt missbruk arbetsgivarens ansvar?

47 Alkoholsituationen i Sverige
8 miljoner svenskar har inga alkoholproblem har ett riskbeteende vad gäller alkohol är beroende av alkohol är gravt beroende av alkohol (parkbänken) GP GP: RH har medarbetare innebär då med matematik att ca 600 st har riskbeteende och 225 st skulle vara gravt beroende av alkohol av alla RH medarbetare.

48 Uppmärksamma tecken och signaler
Ofta sjukfrånvaro efter långhelg, lönehelg eller semester Personen missar tider, möten blir opålitlig Ojämna arbetsinsatser, minskat intresse Spritlukt, onormalt mycket parfym, halstabletter Slarvar med kläder och hygien Förändrat beteende, lättirriterad, nervös, darrhänt m m Söker sjukvård för huvudvärk, ont i magen sömnproblem m m Gör ofta bort sig på personalfester Gunnels bild: Beteende och humör, man gör saker man normalt inte gör, brusar upp och visar irritation, kraftiga humörsvängningar från öppen till tyst och sluten, drar sig undan Korttidsfrånvaron!! Mönster Qvinnor kan maskera med smink Ev berätta om medarbetaren som börjat nätdejta en q från USA…. Vid personalfester* bjuder ofta på förfest  Nu är det sommarfesternas tid på jobbet. Det är viktigt att vara medveten om att det kan finnas både chefer och medarbetare som har svårt att hantera alkohol.

49 Vad finns det för beroendeframkallande droger förutom alkohol?
Dämpande Stämningshöjande Smärtstillande Sinnesförvillande Dopingpreparat Sömnmedel GP GP: Nedåt, dämpande, lugnande; Alkohol, GHB/GBL, Benzodiazipiner, kodein, andra opitater Uppåt, stämningshöjande, koffein, nikotin, amfetamin,kokain,extacy,khat

50 Hur agerar jag vid misstanke om beroende, missbruk hos personal
Närmaste chef informeras om någon medarbetare är påverkad av alkohol och/eller droger. Chefen samtalar med den anställde för ställningstagande till vidare åtgärder Ta kontakt med Företagshälsovården för samtal kring provtagning och handläggning Om personalen är påverkad sänds vederbörande hem på ett säkert sätt Löneavdrag kan bli aktuellt för ej fullgjord arbetstid AFS 1994:1 Gunnels bild; Chefens ansvar!! MEN alla medarbetare har också ett ansvar!! Arbetsgivaren är skyldig att utforma en alkohol- och drogpolicy och ha en handlingsplan så att eventuella problem kan tas om hand. Det är i första hand chefens ansvar att uppmärksamma och ta i tu med missbruksproblem, men varje anställd har ett medmänskligt ansvar att hjälpa en arbetskamrat. Att försöka skydda en arbetskamrat genom att hjälpa till att dölja ett missbruk leder till längre och ökat missbruk och försvårar möjligheterna till rehabilitering. Våga fråga! Bry sig! ”akutprovtagning” på jourtid sker på akuten HSH eller HSV Att skicka hem på ett säkert sätt; innebär att personen ska följas hem till dörren/ tröskeln eller till närmaste sjukinrättning PIVA, ej sättas i taxi!!

51 Behandling erbjuds Arbetsgivaren (oftast representant från personalavdelning) skriver ett behandlingskontrakt som undertecknas av chef, anställd och ev. facklig företrädare Information om kontrakt lämnas till lokal facklig representant Företagshälsovården kallar den anställde för provtagningar enligt kontraktet Regelbundna avstämningsmöten hålls mellan chef, anställd och representant från FHV Gunnels bild Chefens ansvar att planera stödåtgärder. Varje medarbetare har ansvar för sin egen hälsa! Och aktivt delta i planering o genomförande av den egna rehab. Ingen ska behöva förlora sin anställning på grund av alkohol/ drogmissbruk. Förutsättningen är att hon/han är beredd att aktivt delta i behandling i syfte att bryta missbruket

52 Riskbedömning (Dokumenterad)
Vid förändringar i organisationen I särskilt riskfyllda miljöer Vid utredningar av olyckor och tillbud Regelbundet – tex skyddsrond AR

53 Vilka riskkällor finns på din arbetsplats?
AR+GP Hanterbara på er nivå Fysiskt, psykiskt & socialt

54 Exempel på riskkällor buller
farliga ämnen blöta/skräpiga golv ensidigt, upprepat arbete tunga lyft olämpliga arbetsställningar trasig arbetsutrustning luftföroreningar tidspress ständiga förändringar nattarbete oklara förväntningar på arbetsinsats för stor/för liten arbetsmängd våldsbenägna personer ensamarbete AR

55 Tänk även på… Ny teknik Inhyrd personal Ekonomiska krav
Komplexa organisationer Transporter Distansarbete AR

56 Relaterade frågeställningar
Hur gör vi riskanalysen? Vilka scenarier är troliga, konsekvens? Vad har hänt tidigare? Hur stor är sannolikheten? Har det hänt tidigare, hur ofta? Accepterar vi risken? Vad kan förebyggas? Hur kan en konsekvens mildras? Vem ansvarar för åtgärderna? När ska åtgärderna vara klara? AR

57 AR

58 Hot och våld i arbetslivet
GP Hot och våld i arbetslivet Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen, kan förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Prata om hur man kan planerar och genomför ett förebyggande arbete för att minska riskerna att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen. Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet, är en psykisk belastning som också påverkar arbetsmiljön negativt. Detta ska arbetsgivaren också känna till och förebygga så mycket det går.  Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Det lönar sig att arbeta förebyggande mot hot och våld Genom att förbättra säkerheten i lokalerna på arbetsplatsen och införa genomtänkta rutiner kan många hot- och våldssituationer undvikas Med ett bra förebyggande arbete går det alltså att skapa en arbetsplats där personalen kan känna trygghet, även i verksamheter där risken för att bli utsatt för hot och våld i arbetet är påtaglig. 

59 Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra
Personal som hanterar pengar, varor eller andra värdeföremål Personal som ofta har en makt- eller myndighetsfunktion Personal som riskerar att möta provocerande och aggressiva personer GP Personal inom handel, restaurang och banker, som hanterar pengar, varor eller andra värdeföremål. Personal inom polis, vård och vakt- och bevakning, som ofta har en makt- eller myndighetsfunktion. Personal som arbetar vid köpcentra, akutmottagningar och allmänna kommunikationer, där man riskerar att möta provocerande och aggressiva personer

60 Hot eller Våld- definitioner
Hot- uttryckt avsikt att skada person eller egendom Våld- aggressiv handling som medför psykisk eller fysisk ohälsa GP Hot- uttryckt avsikt att skada person eller egendom Definitioner Våld Med våld avses ”allt från mord till trakasserier i form av hot via brev, sociala medier eller telefon Våld definieras också som en handling, inte nödvändigtvis medveten, vilken leder till skada hos en annan människa Med våld avses såväl hotande beteende och verbal aggression, som händelser med fysiskt övergrepp Definitioner Hot Muntliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse Verbala hot om våld, knutna nävar och liknande ”Alla situationer när jag känner mig pressad, hotad eller obekväm” Obscena eller aggressiva gester, sexuella närmanden eller anspelningar, skymford och nedvärderande personangrepp Rinnan T & Sylwan U (1992, Varför händer inget när det händer-om våld och hot inom hemservice. Rapport nr 11, Forsknings –och utvecklingsbyrån, Stockholms socialförvaltning Åkerström M (1993) Våld och hot i sjukvårdsarbeten-Dokumentation av riksrepresentativ intervjustudie. Rapport nr 3. Socioligiska institutionen, Kriminalvetenskapligt nätverk, Lund Medarbetare vid Akutintaget SU/M Denna handling går utanför ramarna vad som är lagligt och socialt sett tillåtet, (aggressionsutbrott, bita,klösa, slå knuffa och hålla fast. AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Rinnan T & Sylwan U 1992 Varför händer inget när det händer Arnetz 1998 Violence towards helth care personnel 60

61 Se till att du vet var och vilka riskerna är!
Riskinventering Förebyggande åtgärder Hjälp och stöd efteråt GP Riskinventering Risker – var eller vilka? Gör en strukturerad kartläggning tillsammans med berörda skyddsombud, där ni går igenom olika typer av arbetsuppgifter och de riskkällor och andra faktorer som kan öka risken för hot och våld. Därutöver kan du använda dig av ytterligare undersökningsmetoder för att identifiera riskkällorna mer tillförlitligt, som till exempel: analys av sjukfrånvarostatistik, tillbud och tillbudsrapporter medarbetarsamtal rapporter från skyddsombud iakttagelser och information från arbetstagare enkätundersökningar checklistor skyddsronder personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor som exempelvis hot och våld diskuteras Förebyggande åtgärder Agera, Utbildning, Lokaler, Snabb hjälp, Larm, Ensamarbete Säkerhetsrutiner beträffande pengar, Dokumentation Hjälp och stöd efteråt Hjälp om något hänt

62 Anpassa arbetstider efter riskerna
Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld och hot Att arbeta ensam under kväll och natt kan ytterligare öka risken för våld eller hot GP Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld och hot. Det gäller särskilt när man öppnar och stänger. Att arbeta ensam under kväll och natt kan ytterligare öka risken för våld eller hot.

63 Inget ensamjobb vid påtaglig risk
Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får den inte utföras som ensamarbete Arbetsgivaren ska i sin kartläggning av riskerna bedöma om arbetsuppgiften innebär påtaglig risk för våld eller hot GP 1. Exempel på påtaglig risk arbete; Det kan t ex gälla vid arbete med stöldbegärligt gods våldsbenägna patienter, kunder och klienter eller arbete på plats som besöks av våldsamma eller påverkade personer.

64 Ansvaret ska vara tydligt!
Chefen som ska fördela ansvaret tydligt för de olika arbetsmiljöuppgifterna Befogenheter, resurser och kunskaper Utbildning eller träning Det är viktigt att samtliga medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och till vem medarbetarna ska vända sig med frågor GP Det är viktigt att de personer som har ansvar för en arbetsuppgift, även har tillräckliga befogenheter, resurser och kunskaper för att kunna leva upp till sitt ansvar Särskilt riksfyllda arbetsuppgifter kan kräva speciellt avpassad utbildning eller träning.

65 Om något händer…Hjälpen ska komma snabbt!
Kunna kalla på hjälp Elektroniskt larm Efter en våld- eller hotsituation tillgång till krisstöd Återkom med erbjudande en tid efter händelsen Företagshälsovården kan vara till hjälp GP Det ska finnas särskilda rutiner för hur den anställde snabbt ska kunna kalla på hjälp. Rutinerna måste de anställda kunna. I de fall elektroniskt larm krävs för att upprätthålla säkerheten, ska arbetsgivaren ha rutiner för att larmet testas och för att personalen övas i vad de ska göra vid larm.

66 Vilken är den största utmaningen inom Arbetsmiljöområdet i din verksamhet?
AR+GP

67 Stöd till chefen SAM- naturlig del av verksamheten Skyddsombud Samverkanssystem HR-funktion Företagshälsovård AR+GP

68 Externa länkar för den som vill veta mer
- Arbetsmiljöverket + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) - Diskrimineringsombudsmannen