RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014.

En presentation över ämnet: "RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014."— Presentationens avskrift:

1 RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer
den 14 maj 2014

2 Agenda den 14 maj 2014 Redovisning till Socialstyrelsen – Marcus Edenström Västsvenska viktlistor inför 2015 – Marcus Edenström ACG – Martin Fredriksson Anteckningar från föregående möte Information från nationella grupper Aktuellt om Registreringsregler – struken underpunkt! Aktuellt om Ersättningsmodeller Aktuellt om Prestationsredovisning Aktuella Terminologifrågor Övriga frågor

3 Redovisning till Socialstyrelsen - Nytt regelverk för redovisning - Redovisning av diagnos på inskrivningsbesök

4 Västsvenska viktlistor inför Planering av arbetet - Uppdrag att utreda möjligheten att utöka viktlistan för öppenvård, inklusive konsekvensbeskrivning totalt och per sjukhus

5 ACG

6 Synpunkter på minnesanteckningar från föregående möte?

7 Övriga frågor ? xx Xx

8 Information från nationella grupper
Leif rapporterar Controllernätverket ACG-nätverk Vårdvalsnätverk Ersättningsmodeller Vårdval (undergrupp till Vårdvalsnätverket) Controllernätverk (inga möten) Nationellt ACG-nätverk (26 mars) Nationellt Vårdvalsnätverk (7 maj) Ersättningsmodeller Vårdval (inga möten- endast telefonavstämning)

9 Registreringsregler Besökstyp J – avrapportering och reflektion
Nya regionala koder VG Primärvård

10 Besökstyp J Socialstyrelsen kräver från 2015 redovisning av akuta besök som sker på specialistmottagning Befintlig klartext: ”Akut- och jourmottagningsbesök” Ny beskrivning enligt beslut 17 april: ” Besök med eller utan vårdbegäran, på akut/jourmottagning och specialistmottagning som har en egen direktintagning av patienter. Besök och eventuell tidbokning sker samma dag.” Reflektion över ärendehanteringen..

11 Aktuellt om ersättningsmodeller…
Värdebaserad ersättning / Vårdepisodsersättning (nationellt projekt) VG Primärvård 2015 Tandvård Övrigt

12 Värdebaserade ersättningsmodeller (vårdepisodsersättning) Kortkort repetition samt nytt sedan sist

13 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården

14 Nationell samverkan för utveckling av värdebaserade beskrivnings- och ersättningssystem
Idag 8 diagnosområden, 150 projektdeltagare, 17 specialistföreningar, 3 patientföreningar, 8 kvalitetsregister Benchmarking nuläge Hur bedrivs vården idag och vilka skillnader finns mellan landsting och vårdgivare i termer av hälsoutfall och resursåtgång? Värdebaserade beskrivningssystem Hur kan tillgänglig data användas och utvecklas för att på bästa sätt för att följa värde i vården? Komplement till befintliga nationella beskrivningssystem Värdebaserade ersättningssystem Hur kan ersättningssystemen möjliggöra innovation och stimulera till värdeskapande? Landsting Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Uppsala Dalarna Jämtland Andra samverkansparter Socialdepartementet Läkaresällskapet Nationella specialistföreningar Patientföreningar Kvalitetsregister SKL Socialstyrelsens DRG-grupp IVBAR Karolinska Institutet mfl.

15 Organisationsstruktur nationell nivå
Styrgrupp – nationell samverkan Socialdepartementet Senior representant från respektive deltagande landsting och SKL Representant från Karolinska Institutet Representant från IVBAR Programkontor 1- Utvecklingsgrupp Höft/knä (SLL) 3- Utvecklingsgrupp Förlossning (SLL) 5- Utvecklingsgrupp Stroke (Skåne) 7- Utvecklingsgrupp Osteoporos (Östergötland) 9- Implementering Övrig forskning 10- FK/SCB 2- Utvecklingsgrupp Rygg (SLL) 4- Utvecklingsgrupp Fetmakirurgi (VGR) 6- Utvecklingsgrupp Diabetes (Jämtland, Dalarna) 8- Utvecklingsgrupp Bröstcancer (Uppsala) 11- Övergång i förvaltning 12- Vårdområdesanalys Funktionella landstingsöverskridande nätverksgrupper Juridik & Informations-säkerhet Kommunikation Vårdinformatik Ersättningssystem Stockholm motor Lokala landstingsprojektgrupper

16 Regional projektorganisation
Ann Söderström, HSA Barbro Fridén, SU Marie Röllgårdh, HSA VGR Styrgrupp VGR Projektledning Beställare Vårddata Medicinsk rådgivning Ledningsrepresentant Referens-grupper Förlossning Stroke Diabetes Rygg Höft/knä Fetmakirurgi Osteoporos Bröstcancer Anneth Lundahl Sara Åsman Ulf Angerås Marcus Edenstöm Per Sjöli Se nedan VGR representant per diagnosområde Astrid Brauer Kajsa-Mia Holgers Johan Ström Samtliga diagnosområden Ulf Svensson, PV Höft/knä Henrik Malchau, SU Höft/knä Göran Garellick, SU Höft/knä Ola Rolfson, SU Rygg Rune Hedlund, SU Förlossning Lars Ladfors, SU Fetma VGR är drivande region, Hans Lönroth, SU Diabetes Detlef Hess, SÄS Diabetes Karin Looström Muth, Kungälv Stroke Christina Wikman-Lundbom, Kungälv Osteoporos Dan Mellström, SU Bröstcancer Roger Olofsson, SU

17 Statusuppdatering per delprojekt
Höft- och knäartosplastik Ryggkirurgi version 2 Förlossning Obesitaskirurgi Stroke Diabetes Osteoporos Bröstcancer Implementering FK/SCB Övergång i förvaltning Vårdområdesanalys

18 Utvecklingsgruppens uppdrag
Patientpopulation Relevanta hälsoutfall Vårdaktivitet Komplikation Vårdprocess Vilka PUOH omfattas av garantin? Vilka aktiviteter ingår? Tidsomfattning

19 Status datauttag Färgkodning Höft & Knä Rygg Förlossning Obesitas
Ej beställd Beställning gjord. Data ej levererad Data levererad till IVBAR Data levererad till SCB Status datauttag Höft & Knä Rygg Förlossning Obesitas Stroke Diabetes Osteoporos Bröstcancer Vårdadministrativa data Dalarna Jämtland Skåne Stockholm Uppsala Västra Götaland Östergötland Kvalitetsregister Kvalitetsregister 1 NA Kvalitetsregister 2 Övriga register Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån Försäkringskassan

20 Red flags databasuttag
Ingen tidplan än för datauttag Stockholm På väg till SCB Obesitas kvalitetsregister (SoReg) Data förväntad om ca 2-4 veckor SCB Nyckel skickad för stroke och diabetes Data förväntad innan semestrarna (ej rygg) Försäkringskassan Nyckel skickad för stroke & diabetes Data förväntad innan semestrarna Socialstyrelsen

21 Återkoppling progress osteoporos 2014
Initial kartläggning klar: Kartläggnings-PM Preliminära nyckeltal Preliminär definition av vårdepisoden Kartläggning av vårdkedjan Data: Arbete med att säkra BMD-data från Lund, Linköping, Sahlgrenska och Falun. Alla klara förutom SU Databeställningar och kommunikation med Socialstyrelsen och SCB (framförallt med avseende på mottagande av BMD-data i gamla format) Dokumentation för BMD-data Preliminära definitioner av databehov för implementering Utvecklingsgruppen: Utökning av utvecklingsgruppen med en medlem, Lisa Keisu-Lennerlöf från patientföreningen för osteoporotiker Ett utvecklingsgruppsmöte (nästa spikat 20:e maj)

22 Implementeringsarbete startat i flera landsting – arbetet som helhet något försenat
Status Delprojekt 9 Arbete påbörjat i 4 av 7 landsting Bra progress i de landsting som startat implementeringsarbete Något längre ledtider än planerat Arbete med koordinering mot nationella initiativ påbörjat Kan komma att påverka tidslinje för de landsting som är först ut Pågående arbete med att ta fram och beskriva lösning på juridik och informationssäkerhet Arbete som helhet något försenat Kommer att påverkas av uppdaterad tidsplan för delprojekt 1-8 Rekrytering av informatiker (färdig) och systemarkitekt för att kunna driva arbetet snabbare från hösten Uppdaterad tidsplan presenteras på nästa SG-möte Övergripande tidsplan för driftsättning av uppföljningssystem Juridik och informationssäkerhet Delprojekt 1-8 Information och förankring Juridik och informationssäkerhet Rapporterings-anvisningar Analysmjukvara 2014 2013 2015 Förutsättningar ersättningssystem Informationsförsörjning

23 Backup För närvarande jobbar vi med ett antal frågor av strategisk betydelse för implementeringen Definiera totalt informationsbehov i drift Säkerställa att de uppföljnings-system SVEUS tar fram går att implementera Detaljera juridiska och tekniska möjligheter för att hämta information från kvalitetsregister Arbete tillsammans med delprojekt 1-8 Implementeringsarbete med landsting Implementeringsarbete med kvalitetsregister Kartlägga informationskällor och ta fram förslag på implementering för varje landsting Utveckla syn på hur, och i vilket tidsperspektiv, vi kan använda den nationella tjänsteplattformen Förhålla oss till nationella initiativ som NPDi, grunddatatjänster, hälsoärende, mm

24 Delprojekt 11 - Vad är SVEUS idag?
Värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem under utveckling och En unik plattform som samlar de aktörer som är involverade i vård och behandling av SVEUS diagnosgrupper >150 projektdeltagare (svårt att räkna exakt) 7 landsting 17 specialistföreningar 8 kvalitetsregister 3 patientföreningar Hur kan detta förvaltas och vidareutvecklas på bästa sätt? Lotta: Vi har ett projekt idag. Stort engagemang för ett mål patientcentrerad jämlik vård. Fokusera uppföljning på utfall och det som skapa värde för patienterna…. Delprojekt 11 och syfte Arbetsgruppens sammansättning ?

25 Behov av koordinering och samverkan för att nå samhällsmål
Projektgruppens preliminära förslag Behov av koordinering och samverkan för att nå samhällsmål Samhällsmål Att skapa en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så mycket hälsa som möjligt Att skapa en stimulerande och trivsam arbetsmiljö för de som arbetar i vården  Nödvändig förflyttning Vården organiserad utifrån medicinska discipliner, vårdnivåer och huvudmän Uppföljning fokuserad på produktion och ekonomi Ersättning baserad på aktiviteter Vården i ökad omfattning organiserad utifrån patientgrupper med snarlika behov Uppföljning fokuserar på hälsoutfall och effektivitet Ersättning premierar värde vilket underlättar och stimulerar innovation och utveckling av effektivitet Lotta Börjar med att lägga ramverket: samhållsmålet….. Nödvändig förflyttning Därför projektet övergång till förvaltning och därmed leva vidare… samverkan kring utveckling och förvaltning. När vi startade projektet gjorde vi det i samverkan för att: resurskrävande. Mer data ger mer analysunderlag och säkrare lösningar Men framför allt, möjlighet till benchmarking. För att inte tappa det blir det otroligt viktigt HUR vi implementerar resultat av projektet samt att det finns samsyn kring fortsatt utveckling och förvaltning. Behov av samverkan kring utveckling och förvaltning

26 Status delprojekt 11 Nyckelpersoner identifierade och möten inbokade
Möten genomförda med Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Åke Nilsson, Staffan Winter, Bodil Klintberg, nationella programmet för datainsamling mm. Sören Olofsson och Rickard Broddvall, nationell samordnare för E-hälsa Anders Anell, professor i hälsoekonomi Alla var väldigt positiva och såg intressanta kopplingar till sina egna verksamheter/arbeten och flera hade även intressant input till delprojekt 11. Anders Anell hade intressant input på hur SVEUS kan delas upp och beskrivas i förvaltningsfas. Organisation Avdelning Person Socialstyrelsen Enhetschef Mona Heurgren Socialdepartementet Göran Stiernstedt, nationell samordnade för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Sören Olofsson Statssekreteraren Lena Furmark SKL Nationella programmet för datainsamling (NPDi) Åke Nilsson, Programansvarig Vård och omsorg Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg; Åsa Himmelsköld (chef för hälso- och sjukvård), Olle Olsson (Agnetas kollega) Inera Johan Assarsson, VD; ev Sophie Zetterström NSK Mats Bojestig Bodil Klintberg Kvalitetsregister Karin Kristenson, nytillträdd chef för kansliet Nationell styrgrupp kvalitetsregister ?? Lunds universitet Institutet för ekonomisk forskning Anders Anell, adj professor

27 VG Primärvård Översyn inför 2015 Kort repetition + Nytt sedan sist

28 Samlingsprojekt – 9 delprojekt
Bemanning och kompetens Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, mest sjuka äldre och grupper med sammansatta behov Åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom Åtagande om hälsofrämjande och förebyggande insatser Åtagande kvällar, helger inkl. akuta besök Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar Uppföljning och medicinsk revision Utveckla åtagande utöver basåtagande? IS/IT

29 Delprojekt 6 Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar

30 Förändringar Viktlista för ålder och kön - uppdaterad version
Viktlista för ACG - ny version baserad på regionala kostnadsdata (Pv-diagnoser, Pv-kostnader exkl läkemedel exkl BVC (exkl ACG 5200)) Förändringar i beräkning av täckningsgrad - Beräkningen rensas så att den endast inkluderar vårdkontakter med läkare, sjuksköterska, undersköterska, beteendevetare, fotvårdare och ”övrig vårdgivare” – i både täljare och nämnare - Hembesök viktas upp ytterligare (x5) - Journalförd telefonkontakt med läkare inom VG Pv vägs in med vikt ,3 Ny målrelaterad indikator psykologbesök

31 Förtydliganden Finansiering av vård av anhöriginvandrare som ännu inte har fått personnummer Extern provtagning (inom primärvårdens kompetens) för listade invånare ingår i vårdcentralernas uppdrag Det bör tydliggöras att vårdcentralerna inte har kostnadsansvar för transport av avlidna Det behöver tydliggöras vad uppdraget att representera VG Pv-kollektivet i regionala grupper innebär Kostnadsansvar bör ligga där kompetensen finns – förtydliganden kan behöva göras när vårdcentralerna förväntas förskriva sådant som de inte själva kan följa upp

32 Tandvård

33 Prioritering av förbättrings-möjligheter
Aktivitetsplan Nulägesbeskrivning Prioritering av förbättrings-möjligheter Lösningsförslag WS 1 WS 2 WS 3 WS 4 WS 5 Prioritering & fördelning av fördj. områden Genomgång lösningsförslag & omvärld Enighet kring resultat till slutrapport Uppstart Nulägekarta SWOT Nulägekarta SWOT Göra en nulägesbeskrivning av hur dagens ersättningsmodeller för tandvård tillämpas i Västra Götalandsregionen Intervjuer, dialog, arbetsmöten Analysera effekterna av den nuvarande tillämpningen Output: Nulägeskartläggning, SWOT Prioritering av förbättringsmöjligheter Ta fram en lista med förbättringsmöjligheter Prioritera vilka förbättringsmöjligheter vi bör fokusera på Diskutera med arbetsgruppen/scanning av omvärlden, beskriva några exempel på hur tandvården ersätts i andra landsting Ta fram förslag på andra landsting och modeller vi bör kika på Output: Prioriterad lista med förbättringsmöjligheter att jobba vidare med, samt lista över andra landsting/modeller att kika på Lösningsförslag Arbeta fram lösningsförslag på prioriterade förbättringsområden Studera/intervjua andra landsting ang. ersättningsmodeller Utvärdera, prioritera lösningsförslag Uppskatta en rimlig aktivitets- och tidsplan för de prioriterade lösningsförslag, vid en ev. vidareutveckling av detta område/modell Output: Förslag på områden/modeller för vidareutveckling samt en aktivitets- tidsplan för när i tid detta bör/kan göras

34 Organisation och områdesstruktur för tandvård VGR administrerar
TVE Asyl och Flykting- enheten HSNK Allmän-tandvård Specialist-tandvård Särskilt tandvårdsstöd Socio-ekonomi & landsbygd Asyl-sökande/ Gömda Allmän-tandvård Specialist-tandvård Upp-sökande verksamhet (N) Övrigt uppdrag N och F-tandvård S-tandvård VGR=Västra Götalandsregionen HSNK= Hälso sjukvårdsnämndernas kansli TVE=Tandvårdsenheten N-tandvård – nödvändig tandvård F-tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller Funktionsnedsättning S-tandvård som led i Sjukdomsbehandling under begränsad tid

35 Hälso- & sjukvårds-nämnderna kansli
Finansiering av tandvård VGR administrerar Ägar- & personal utskott Hälso- & sjukvårds-nämnderna kansli Folktandvården Region-fullmäktige De 12 nämnderna Sahlgrenska Akademin Tandvårds-enheten *SkaS, NU, SÄS Statliga bidrag Hälso- & sjukvårdsutskottet NU= NU-sjukvården består av Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, Strömstads sjukhus, Lysekils sjukhus och Dalslands sjukhus SkaS= Skaraborgs Sjukhus består av Skaraborgs Sjukhus Skövde, Skaraborgs Sjukhus Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Falköping, Skaraborgs Sjukhus Mariestad. SÄS=Södra Älvsborgs Sjukhus består av SÄS Skene och SÄS Borås Privata tandläkare

36 Rekommendation till vidareutveckling - Allmäntandvård
Vidareutveckling av en ersättningsmodell som bygger på kapitation Sammanhållen och samordnade ersättningsprinciper från HSU och HSN Se över basersättningsnivå för grupperna 3-19 år respektive år Utveckla enhetlig beräkningsmodell för socioekonomiskt tillägg, vilken innebär ökad socioekonomisk differentiering

37 Rekommendation till vidareutveckling - Specialisttandvård
Öka andelen prestationsersättning (i någon form) inom specialisttandvården i några vårdområden: Pedodonti AFL: käkkirurgi, sjukhustandvård och bettfysiologi Bettfysiologi (utökat uppdrag) Ta vara på erfarenhet och kunskap från sjukhusens öppenvård Överväga samma ersättningsmodell för motsvarande uppdrag riktat till Folktandvården respektive till sjukhusen Överväga DRG som bas för ersättning Överväga möjlighet till vårdepisodersättning

38 Rekommendation till vidareutveckling - övrigt
Kostnad för operationsresurser, anestesi, radiologi och laboratoriemedicin bör ingå i ersättningen för de prestationer där sådana insatser är nödvändiga – förutsätter viss växling mellan beställning av specialist-tandvård och sjukhusvård. Registrering och datafångst av insatser inom specialist-tandvården behöver utvecklas. Ägaren och beställaren förespråkar en lösning där utföraren förmedlar data vilket utgör underlag för beräkning av ersättning.

39 Övrigt om ersättningsmodeller

40 Prestationsredovisning Sjukhusvård

41 Uppdrag Projektets uppgift har varit att färdigställa det uppdrag som 2012 riktades till RAKEL (Arbetsgrupp för klassifikationer och ersättningsmodeller) och som innebar att säkerställa en enhetlig och jämförbar prestationsredovisning. Följande frågeställningar fanns kvar från projektet 2012: Överväga om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och säkra prestationsredovisningen i Cognos Controller Komplettera med fler och eller avveckla besökstyper i prestationsredovisningen samt färdigställa matrisen över besökstyper Utvärdera det nya beräkningssättet för sammanvägning av prestationer Se över och säkra beslutsordningen avseende registreringsregler och koder

42 Övervägande om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och säkra redovisningen i Cognos Controller

43 Filöverföring - prestationsredovisning

44 Brister i nuvarande process för prestationsrapportering
Det saknas en tydlig bild över vad som ska rapporteras och av vem. Kopplingen (sambandet) mellan prestationsredovisning och ersättningsmodell komplicerar processen. Behovet av motpart vid rapportering av prestationer känns onödig då informationen inte används frekvent.

45 Förslag till rapporteringsregel i Controller

46 Förslag till ny rapporteringsprocess

47 Förslag till ny rapporteringsprocess

48 Avrapportering 20/3 arbetsgrupp för IT-stöd prestationsredovisning
Ovanstående bilder innebär följande: Prestationsbudgeten kommer inte att stämma överens med volymerna i överenskommelsen mellan beställare och utförare, eftersom nämnden föreslås budgetera all konsumtion oavsett vem som ersätter den. Ytterligare en orsak är att överenskommelsen bygger på prissatta besök medan prestationsbudgeten föreslås utgå från vissa besökstyper. Prestationsbudgeten kommer att göras per sjukhus med fiktiv motpart ”produktion” och per nämnd med fiktiv motpart ”konsumtion”. Redovisning av utfall kommer att ske på samma sätt medan prognostisering av köpt vård görs per nämnd och inomregional vård per utförare. Det behöver eventuellt skapas fler avstämningsrapporter i Freja. Intäkts- och kostnadsbudget kommer som tidigare att stämma överens med överenskommelserna då de utgår från vem som producerar respektive ersätter vården.

49

50 Utvärdering förändring av sammanvägda prestationer

51 Analys av förändringen
Vid analys av sjukhusens produktionsförändring framkommer att det förändrade sättet att beräkna sammanvägda prestationer innebär såväl ökningar som minskningar för de enskilda sjukhusen. En av orsakerna till detta är att beräkningsgrunden för psykiatrisk slutenvård förändrats från vårdtillfälle till vårddagar. De sjukhus som har en minskning av antalet poäng, då produktionsförändringen jämförs mellan det nya och gamla sättet, har haft en minskning av antalet vårddygn och en ökning av antalet vårdtillfällen, dvs medelvårdtiden har minskat. För sjukhus där utvecklingen varit tvärt om, dvs där medelvårdtiden ökat, syns en ökning av antalet poäng vid motsvarande jämförelse. Frågan är om det är bra att en strävan efter korta vårdtider slår negativt vid sammanvägning av prestationer för psykiatrin.

52 Forts. analys av förändringen
Hur det förändrade beräkningssättet påverkar den somatiska öppenvården är kopplat till om ökning/minskning skett av besök som sammanvägs utifrån drg-poäng eller besök som sammanvägs utifrån antal besök dividerat med en fastställd nämnare. I tidigare beräkningssätt sammanvägdes all öppenvård med en och samma fastställda nämnare (20,63). För sjukhus där ökningen skett av besök med en drg-vikt som överstiger 0,048 (1/20,63) tjänar på den nya sammanvägningen, eftersom ökningen innebär fler poäng vid det nya än det gamla beräkningssättet. Detta är en rimlig förändring då ett mer differentierat sätt att mäta prestationer bör påverkar olika mycket utifrån vilken typ av prestationer som har utförts, olika tyngd på besök ska ge olika utdelning.

53 Forts. analys av förändringen
Förändringen att beräkna sammanvägda prestationer påverkar även öppenvårdspsykiatrin där tidigare fastställd nämnare differentierats mellan läkare och övriga vårdgivare. En minskning av antal läkarbesök inom psykiatrin slår hårdare med det nya sättet att mäta än det gamla, en ökning påverkar poängen positivt i motsatt riktning. Detta gäller även för besök hos övriga vårdgivare inom barn- och ungdomspsykiatrin medans motsatta förhållandet råder för besök hos övriga vårdgivare inom vuxenpsykiatrin. Generellt känns det fel att sätta olika vikt beroende på vårdgivarekategori då det är den sammantagna produktionen (output) som ska beräknas.

54 Analys - effekten av förändring sammanvägda prestationer

55 Förslag till ny sammanvägning av prestationer
Återgå till användandet av antalet vårdtillfälle vid sammanvägning av prestationer inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Detta gäller inte rättspsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri där förslaget är att fortsätta använda vårddygn vid viktningen. För medicinsk rehabilitering (MVO 551) och barnrehabilitering (MVO 251) föreslås att DRG-vikt används istället för vårddygn vid sammanvägningen. Detta är möjligt då data levereras direkt från Vega till Cognos Controller och beroende till ersättningsmodell inte längre finns. Använda samma vikt för somatiska besök oavsett vårdgivarkategori. Detta gäller inte för dagkirurgi och dagmedicin där förslaget är att fortsätta använda DRG-vikten. Använda samma vikt för psykiatriska besök oavsett vårdgivarkategori. En särskild viktning för ytterfall.

56 Förslag till ny sammanvägning av prestationer
Förslaget till den ny beräkning innebär att prestationer omräknas till DRG-poäng med nedanstående faktor: 1,87 ggr antalet sjukhusvårdtillfällen inom vuxenpsykiatrisk slutenvård 0,20 ggr antalet vårddagar inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård 0,07 ggr antalet vårddagar inom rättspsykiatrisk slutenvård 0,06 ggr antalet besök inom somatisk öppenvård (exkl dagkirurgi och dagmedicin) 0,05 ggr antalet besök inom vuxenpsykiatrisk öppenvård (inklusive rättspsykiatri) 0,10 ggr antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård  Ytterfallen kompenseras med följande faktor* per sjukhus: 2,92 ggr antalet ytterfall för SU 1,94 ggr antalet ytterfall för KS 1,54 ggr antalet ytterfall för NU 2,28 ggr antalet ytterfall för SÄS 2,24 ggr antalet ytterfall för AL 1,73 ggr antalet ytterfall för SkaS *Faktorerna för ytterfall kommer att uppdateras inför 2015

57 Ny beslutsprocess för registreringsregler och koder

58 BIRA-matris för beslutsprocess inför nya samt förändrade eller förtydligande av befintliga regionala registreringsregler och koder.

59 Matris för besökstyper i prestationsredovisningen

60

61 Prestationsredovisning Primärvård

62 Primärvårdens prestationsredovisning idag
Läkarbesök allmänläkarvård Sjuksköterskebesök allmänläkarvård Läkarbesök MVC/BVC Övriga besök MVC/BVC Sjukgymnastbesök Övriga besök inom primärvård Läkarbesök i specialiserad vård inom primärvårdsorganisationen Övriga besök i specialiserad vård inom primärvårdsorganisationen Ingen viktning mellan olika prestationer

63 Förslag justerad prestationsredovisning
VG Pv Besök läkare Besök ssk Besök beteendevetare Besök övriga vårdgivare Telefonkontakt läkare Vårdval Rehab Besök fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut

64 Förslag justerad prestationsredovisning
Beställd primärvård Besök läkare Besök ssk Besök beteendevetare Besök övriga vårdgivare Telefonkontakt läkare Övrig specialiserad vård (BUM och gyn) Besök övriga yrkeskategorier Samma vikt för samtliga besök – telefon 0,3 Anpassning övrig somatisk specialiserad vård?

65 Övrigt Hälsovård Digitala kontakter Provtagning

66 Aktuella terminologifrågor ?

67 Övriga frågor ? Utbildning klassifikation …. …

68 Kommande möten 2014 Torsdagen den 18 september, klockan 13-16
Torsdagen den 20 november, klockan 13-16