Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014

En presentation över ämnet: "Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014

2 Dagens program 08.30 Kaffe 09.00 Vad är VÅGA VISA ? - Syfte och metod
- Hur går en observation till – organisation, tidplan mm 12.00 Lunch 13.00 På skolan - observationsprocessen 16.00 Avrundning av dag 1 Dagen avslutas Carina Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

3 Kommuner i samverkan om ut-värdering Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna
Upplands Väsby Carina Samarbetet strartade 1998 från att det från att man från början ville utveckla kvalitativa metorder, började med observationer, med fokus på kollegialt utbyte, Utvecklat till reguljärt samarbetet som omfattar flera delar, politiskt beslutat att vi ska arbeta med detta Och det finns en samordnare och en organisation i varje kommun för att hantera Metoderna har utvecklats under tiden, vi har utvecklat system för att säkra kvaliteten, och metoderna har också utvecklats för att få jämförbarhet och tydlighet Vilka som har samarbetat har varierat, men nu är vi de här Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 3

4 Syfte med Våga Visa Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Carina Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

5 utgår från ett barn- och elevperspektiv
VÅGA VISA: baseras på läroplaner utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och och bidrar till lärande och utveckling Eva Så här ser vårt uppdrag ut idag Utvärderingen utgår från läroplanerna, vad man tittar på, vi har nu sett över metoderna så att de är i samklang med de nya och reviderade styrdokument Barn och elevperspektiv – barnens förskole- och skoltid går inte repris utan vi måste skapa det bästa från att skapa det bästa för alla barn Ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Utan spaning ingen aning Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 5

6 Förskola/ Skola Medarbetare Observatörer Föräldrar och elever År 2011
Eva Avser all verksamhet från förskola till vuxenutbildning Utvärdering sker via observationer, enkäter, självvärdering för att få en så allsidig bild som möjligt Kommunala, fristående, enskilda Nystart 2006 med nytt namn, tydligare och vassare observationsrapporter, arbetat för att utveckla och hålla en hög kvalitet genom rekrytering, utbildning, granskning Så långt möjligt samma metod i alla skolformer och möjlighet till jämförerlse mellan olika perspektiv Hela enheter för att stödja rektors ansvarstagande Avser all verksamhet från förskola till År 2011 90 förskolor och skolor observeras Ca 1500 observationsdagar Drygt 200 observatörer Observatörer Föräldrar och elever Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

7 Kerstin Utan spaning ingen aning Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

8 Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet
”Genom observationerna kan vi få en bild som inte är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker besöker skolan och går en snitslad bana. Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.” Eva Som man frågar får man svar, - vad säger egentligen enkäter? För att få en bättre bild behöver man använda observatörer. Eva

9 Kommunens skolförvaltning/ledning Politiker
För vem gör vi detta? Förskola/Skola Kommunens skolförvaltning/ledning Politiker Föräldrar och elever i den kommun förskolan/skolan finns Carina Det är en utmaning att skriva för så många olika Vad innebär det att rapporten ska kunna läsas av så många olika? Vilka förväntningar har de? Förskola/Skola – ge en rättvisande bild, se sin verksamhet, fördjupad bild, ni ska ha förstått deras verksamhets kärna, rätt begrepp Kommunens skolförvaltning/ledning – underlag för dialog, vad verksamheten behöver förbättra och är bra på, att man förstår vad det grundas på Politiker – snabb bild av verksamheten, ev ansvarig för verksamheten, enkla begrepp, Föräldrar och elever i den kommun förskolan/skolan finns – enkla begrepp, är det här en skola för mitt barn,

10 Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet
På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande Följs upp efter ett år av förvaltning Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida Carina Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

11 En observatör . . . är väl insatt i gällande styrdokument
är en erfaren och erkänt skicklig pedagog har god social kompetens har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor har vana att uttrycka sig i tal och skrift har förmåga att se samband och dra slutsatser har kompetens att uttrycka vad han/hon ser Carina Vilka krav ställs på en observatör?

12 Vad innebär det för observatörsrollen?
Observationen Kollegial observation Synliggör verksamheten enligt en given metod Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv En del av den politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete Inte inspektion eller tillsyn Inte lärarhandledning Eva Viktigt att observation sker av professionella som förstår vad man ser och som kan avgöra om det man ser är av hög kvalitet eller inte. Vad innebär det för observatörsrollen? Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

13 Utveckling och lärande/kunskaper.
MÅLOMRÅDEN: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Rektors/förskolechefs ansvar Carina

14 Lgr 2011: Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och i det inre arbetet i skolan Kundundersökning till föräldrar/elever Självvärdering av medarbetare Observation Ta ställning till: Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete Jag är med och planerar mitt skolarbete Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Reflektera över och ta ställning till om: Jag ger eleverna goda möjligheter till ansvar och inflytande Jag ser till att eleverna tar ansvar för det egna lärandet och är delaktiga i den individuella utvecklingsplanen Beskrivning och bedömning av: Barns/elevers ansvar för det egna lärandet Hur barn/elever ges inflytande över verksamheten/utbildningen Demokratiska arbetsformer Carina De tre benen så här går det till I förskolan kan man läsa Vår uppgift i vv är att ta reda på om förskolan arbetar som det står Genom att använda de tre verktygen får vi olika bilder av detta I kundundersökning ber vi föräldrar ta ställning till… I självvärdering får medarbetarna reflektera över och ta ställning till… Observatörerna beskriver och bedömer hur förskolan arbetar med detta

15 Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1:
Metodboken: Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 MINDRE GOD KVALITET – verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden. 1.0 STORA BRISTER I KVALITET – verksamheten har stora förbättringsbehov. Carina Syftet med skalan – att göra det tydligt var styrkor och förbättringsområden finns, behov av utvecklingsarbeten Förklaringarna till en viss bedömning ska finnas i texten, utgår från stödmaterial och inte löst tyckande Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

16 Lägg till spindeldiagram med självvärdering
Eva. Sammanställning av de olika mätverktygen görs i ett spindeldiagram. Där studeras eventuella gap. Lämnas till enheten för vidare analys. Titta på Bedömning och betyg och problematiseraSom Eva

17 Organisation Observationer genomförs i huvudsak under februari-april och september- november Observation av hela enheter Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret vilar på laget En observationsledare i varje grupp Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen 1-2 veckor, och observationslagets sammansättning. Carina Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

18 Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar
Exempel: Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10 dagar Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2 observatörer 10 dagar Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12 dagar Carina Olika uppdrag hösten 2013 Även annan komplexitet i uppdrag vägs in Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

19 Observationsuppdraget
Skolans/ För-skolans styrdokument Observationer på plats i verksamheten Intervjuer med barn, elever, personal, ledning Kontakt med skolan/ förskolan Eva Först förbereder samordnare skolan/förskolan om observationen och hur den ska gå till. Inför observation kontaktar observatören skolan Förskolor och skolor observeras som regel vart tredje år. Pedagoger och skolledare bildar lag som observerar en förskola eller skola under en viss period, en till två veckor, beroende på hur stor enheten är. Rapporten skrivs enligt en mall Innan rapporten är klar granskas den både vad gäller fakta, men också att den följer metodboken och att den är tydlig och konsekvent. Att överlämningen och fortsatt hantering bestäms av resp kommun Över- lämnings- möte Rapportskrivning Faktagranskning Metodgranskning Nämnd, skola, tjänstemän Observatörerna Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

20 Viktigt material för dig som observatör
Metodbok Frågebank vid intervju Bedömningsmatris Rapportmall, mall för faktaunderlag Brevmallar Hämta aktuell version på Eva Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

21 Uppdragsbeskrivning Observationsledare Observatör
Observatör med begränsat uppdrag Carina Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 21

22 Hur observerar vi? Vi är kollegor Observatör ej inspektör
Professionella Vi letar goda exempel

23 Hur går det till? Dag 1: möte med skolledning eller förskolechef planering i laget presentation för personal klasssrumsbesök Dag x klassrumsbesök, intervjuer, samtal, möten………… Dag x-x rapportskrivning Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

24 ETIK Sekretess Integritet Skvaller Bemötande

25 Kort om intervjuteknik
Skillnaden mellan samtal och intervju? Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida Att tänka på inför en intervju: - Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på - Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad - Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför? - Undvik ledande frågor - Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?

26 VILKA SKA INTERVJUAS? LEDNING PEDAGOGER ELEVHÄLSOTEAM SYV
ARBETSLAGSLEDARE BIBLIOTEKARIE ELEVRÅD ELEVER

27 Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1
Gå igenom målområdet Normer och värden: Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok? Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen? Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? Vilka goda kvaliteter har den här rapporten? Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten? Maria

28 Kommuner i samverkan om ut-värdering
Våga Visa Utbildning för observatörer 2-3 september 2014 Dag 2: Rapportskrivning Monica Ernbo och Agneta Wessel Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA /24 28

29 Struktur – hur ska rapporten läggas upp
Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1) Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida Försättsblad Innehållsförteckning Våga Visa Sammanfattning (mycket viktig!) Målområde 1 Normer och värden Beskrivning Bedömning i text Bedömning enligt skala Maria

30 Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2)
Målområde 2 Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Bedömning i text Bedömning enligt skala Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever Maria

31 Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (3)
Målområde 4 Bedömning och betyg Beskrivning Bedömning i text Bedömning enligt skala Målområde 5 Förskolechefens/Rektors ansvar Jämförelse med tidigare observation Referenser Maria

32 Vad kännetecknar en bra rapport? (1)
Mottagarna känner igen sig i beskrivningen. Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok, bedömningsmatris och rapportmall. Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv. Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda utifrån Våga Visas bedömningsmatris. Det finns en balans mellan starka sidor och förbättrings-områden – även i en kritisk rapport. Maria

33 Vad kännetecknar en bra rapport? (2)
Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Den är trovärdig och saklig. Det finns belysande exempel och generella citat. Oväsentligheter är bortskalade. Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet. Sammanfattningen ger en god bild av enheten. Slutsatserna är väl underbyggda. Maria

34 Rapportskrivningsprocessen (1)
Rapportskrivning – en modell Samla in underlag (på skolan och i dokument). Gör en grovsortering av beskrivningar och exempel i gruppen, t ex med posters. (1) Var hör det hemma? Är det positivt eller negativ? Diskutera, tolka och analysera gemensamt i gruppen. (2) Beskriv och värdera i rapportmallen. (3) Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen. Maria

35 Rapportskrivningsprocessen (2)
Rapportskrivning – en annan modell Samla in underlag (på skolan och i dokument). Gör en grovsortering enskilt av ditt eget underlag. Skicka beskrivningar och exempel till den som har huvudansvaret för rapporten. (1) Diskutera, tolka och analysera gemensamt i gruppen. (2) Beskriv och värdera i rapportmallen. (3) Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen. Maria

36 Struktur – Hur gör man rapporten lättläst?
Följ rapportmallen. Använd samma ordningsföljd som i metodboken. Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning. Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren. Maria

37 Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning?
Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och bedömning. Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och bedömning i text. En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning. Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text och bedömning enligt skala. Maria

38 Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning
Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Ex Normer och värden Värdegrundsarbetet Förhållningssätt mellan barn/elever och personal Arbetsklimat för barn och elever Beskriv: Vad har ni observerat? Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal? Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument? Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen. Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock. Maria

39 Innehåll – Hur arbetar man med exempel och citat?
Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar till att ge liv åt texten. Exemplen ska vara kopplade till metodboken och bedömningsmatrisen. Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen som görs i bedömningen. Var sparsam med citat. De citat som används ska vara generella och gärna innehålla en ”knorr”. Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är rektorn/förskolechefen). Maria

40 Hur uttrycker man kritiska synpunkter?
Börja med det positiva. Balansera starka sidor och förbättringsområden. Lägg kraft på beskrivningen. Koppla noga ihop beskrivning och bedömning. Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten. Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?) Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat). Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet. Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst? Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring? Maria

41 Några språkliga tips Använd genomgående presens i beskrivningar och bedömningar. Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan, elever, lärare, rektorn). Undvik förkortningar i texten. Var sparsam med citat. Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga märke till, notera). Hitta några bra synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”, ”enligt vår uppfattning”). Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd. Maria

42 Svårigheter Skillnaden mellan beskrivning och bedömning? Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen. Omedveten partiskhet (bias) – diskutera! Hur gör man om observatörerna inte är överens om bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika bakgrund.) - Utgå skarpt från bedömningsmatrisen. - Använd triangulering. - Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror du det? - Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt. Maria

43 Gruppdiskussion 1 – en rapport från en skola
Gå igenom målområdet Utveckling och lärande. Jämför bedömningarna med bedömningsmatrisen. Skulle ni ha gjort samma bedömning som observatörerna? Motivera! Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? Hur har observatörerna använt sig av exempel? Är alla exempel relevanta? Hur har observatörerna använt sig av citat? Är citaten generella? Finns det något som skulle kunna strykas i rapporten? Finns det något som saknas? Det ni läst är en rapport av god kvalitet. Har ni ändå några förslag till förbättringar? Maria

44 Gruppdiskussion 2 – utdrag ur rapporter
Vilka brister finner ni i dessa utdrag? Ge förslag till förbättringar. Maria

45 Gruppdiskussion 3 - en sammanfattning
Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning? Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden? Varför är sammanfattningen så viktig? Maria

46 Vad händer när ni är klara med rapporten?
Faktagranskning, rektor eller förskolechef Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen Överlämningsmöte (mycket viktigt!) - Olika i olika kommuner - Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er. - Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten. - Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas på enheten och bidra till utveckling. Eva och Caringa

47 Carina

48 Kompetensutveckling för observatörer
Introduktionsutbildning Kick-off varje termin En observation per termin i tre terminer för den som är ny Carina

49 Observationer i förskola Bredd
Observationer i grund- och gymnasieskola Två typer: Bredd eller Fördjupning Eva Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

50 Vad innebär det för observatörsrollen?
Observationen Kollegial observation Synliggör verksamheten enligt en given metod Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv En del av politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete Inte inspektion eller tillsyn Inte lärarhandledning Eva Vad innebär det för observatörsrollen? Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

51 ”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter
”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter. De har rätt till det bästa som finns tillgängligt. Det får inte vara ett lotteri (..).” Carina Mervyn Benford Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 51