Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden

En presentation över ämnet: "Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden"— Presentationens avskrift:

1 Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden
2013 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 1

2 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
NYHET Abbey Pain scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2

3 Varför ska vi smärtskatta?
Blodtryck, puls, temp = självklart att mäta men Varför ska vi smärtskatta? Hur kan vi veta om vi inte frågar? Skulle vi ge insulin utan att kontrollera blodsockret?... Skulle vi ens överväga det?... Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

4 Smärtskattning gagnar patienterna
Sjuksköterskor och undersköterskor underskattar smärta Engle, Graney &Chan (2001) , Chen, Lin & Watson (2010) Ssk med längre erfarenhet har bättre överensstämmelse med patienten att smärta förekommer … men tenderar att oftare underskatta smärtintensiteten Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

5 Förekomst av smärta sista levnadsåret
Icke-cancer 60-70 % Cancer 80-90 % Cartwright (1991), Solano, Gomes & Higginson (2006) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 5

6 Bristande smärtbehandling
Konsekvenser för patienten; Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Konsekvenser för närstående; Oro, ångest Ökad börda Stress Psykisk ohälsa, som depression Stajduhar m.fl. (2010) Konsekvenser för personal; Frustration Ilska Oro Svårhanterlig omvårdnad Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 6

7 Nationella rekommendationer – bedömning smärta och andra symtom
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen (2013) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 7

8 Validerad smärtskattning?? - för patienten lämplig skattningsmetod
VAS – Visuell Analog skala mm. NRS – Numeric Rating Scale 0-10 VRS – Verbal Rating Scale ingen – mild – måttlig – svår ESAS – Edmonton Symtom Assessment System Faces Pain Scale Smärttermometer Abbey Pain Scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 8

9 Kan man ens jämföra skattningsmetoderna?
British Journal of Anaesthesia 101 (1): 17–24 (2008) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 9

10 VAS eller NRS - förstahandsval
Fördelar: Patientens egna subjektiva skattning – Golden standard Lätta att använda, välkända mätinstrument Nackdelar: Mäter endast smärtintensitet, inga andra dimensioner Passar inte personer med kognitiva svårigheter Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 10

11 Abbey Pain Scale - APS Röstuttryck Ansiktsuttryck
exempel; jämrar sig spänd i ansiktet ihopkrupen ställning ökad kroppsaktivitet puls tryckskada Röstuttryck Ansiktsuttryck Förändrat kroppsspråk Förändrat beteende Fysiologisk förändring Kroppsliga förändringar Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

12 Översätt till smärtgrad
Skatta delarna 0-3 Summera 0-18 Översätt till smärtgrad Dokumentera i journal Vidta åtgärder Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 12

13 Hjälpmedel i vardagsarbetet
Nu finns det en app för Abbey Pain Scale Sök på appstore                      Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 13

14 Abbey Pain Scale Fördelar: Alternativ då personen ej kan medverka vid
smärtskattningen – kognitiv svikt Alla bedömer samma områden – kvalitetssäkring! Minskad risk för godtycklighet Underlättar att upptäcka smärta Ett sätt att lära ut Nackdelar: Bedömningen finns i betraktarens ögon Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

15 Abbey Pain Scale - hur skatta?
Observation Observera vid aktivitet Bättre resultat om patienten är känd för bedömaren Vid osäkerhet och ovana två bedömare Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 15

16 Att diskutera Hur arbetar vi med smärta nu? Vilka rutiner har vi?
Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 16

17 Smärtanalys När gör det ont? Var gör det ont? Hur känns det?
Vad lindrar? Vad förvärrar? Varför gör det ont? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 17

18 Kulturella aspekter i analysen– hur tänka?
Hur tolkas och förstås smärtan av patienten? Sedvänjor, traditioner, föreställningar, kunskap Vad innebär smärtan för just den här patienten? Straff för något man gjort? Hur visar patienten smärta? Stoiskt uttryck – biter ihop Stora gester och högljutt Hur ser man på olika mediciner? Lära oss hur var och en förhåller sig till smärta och utgå ifrån det hela tiden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 18

19 Smärta hos multisjuka äldre
Vanligt förekommande - dåligt studerat Smärtsinnet är åldrat Förändrad smärtkommunikation Multisjukdom skärper kravet på smärtanalys Kräver förståelse för smärtans konsekvenser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 19

20 Smärtans olika dimensioner – Total pain
Fysiska aspekter Nociceptiv eller neurogen smärta Andra symtom Biverkningar av behandlingar ”Total smärta” - ”Det gör ont i hela mig” Psykiska aspekter Oro - Ångest Depression Stress Sociala aspekter Tilltagande isolering Oro för närstående Ekonomi Existentiella aspekter Meningslöshet Övergivenhet Andliga behov Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 20

21 Analys och åtgärder – olika skeden i livet
Orsaksinriktad diagnostik och behandling Symtominriktad behandling Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

22 Omvårdnadsprocessen Analys Åtgärd Utvärdering
Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 22

23 Att diskutera Var och hur börjar vi på hemmaplan?
Hur får vi med oss alla? Vilka instrument ska användas? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 23

24 Finspångs kommun - ett gott exempel utgångsläge 2011
Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 24

25 Smärtskattningsblankett Lokal anpassning
Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

26 Finspångs resultat efter införande smärtskattning 2011
Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 26

27 Finspångs resultat 2012 = ett år efter införande smärtskattning
Urval SÄBO+korttidsplatser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 27

28 Fördelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering
Enkelt, överskådligt Bra att använda då patienten inte själv kan uttrycka behovet Lättare att utvärdera åtgärder vid smärtskattning före och efter smärtlindring Många registreringar på samma blad = bra Upplevs heltäckande Underlättar dokumentation = kvalitetssäkring Ger trygghet Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 28

29 Nackdelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering
Bedömningen finns i betraktarens ögon vi är alla olika = risk att också smärtskattningen skiljer sig åt beroende på vem som gör den ”Förändrat beteende”; Hur bedöma i sent palliativt skede? Man kan även ha sår och skador på huden utan att ha smärta Grad av smärta kan ses men ibland svårt att korrekt bedöma - smärta är individuellt. Vi smärtlindrar ändå vid tecken på smärta Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 29

30 Bra ledarskap och goda rutiner!
Ledarskapets attityder är avgörande både organisatoriskt och professionellt! Strukturerat arbetssätt och rutiner är viktiga Sätta upp mål att arbeta mot Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 30

31 Framåt - tillsammans Vi behöver personer med särskilt ansvar att uppmuntra, uppmana, utbilda och följa upp användningen av skattningsresultaten Teamarbete – hela teamet behövs för bästa resultat Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

32 Lycka till mer ert arbete!
Avslutningsvis ”Den ”onödiga” smärtan (den som är behandlingsbar) är och förblir en oacceptabel avvikelse” Socialstyrelsen (2001), Smärtbehandling i livets slutskede Lycka till mer ert arbete! Tack Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 32