Elevströmmar i Stockholm - grundskola

En presentation över ämnet: "Elevströmmar i Stockholm - grundskola"— Presentationens avskrift:

1 Elevströmmar i Stockholm - grundskola

2 USK: Tidigare studie för 1998-2005 (2006)
Elever med utländsk bakgrund pendlar i större utsträckning. Dock minskade skillnader över tid. Elever med utländsk bakgrund byter skola något oftare Går i annan skola än de tillhör: Utländsk bakgrund Vårdnadshavare låg inkomst Vårdnadshavare låg utbildning Hur har pendlingen förändrats över tid? Tre tvärsnitt: 1998, 2001, 2005. Pendlingen för utländska elever gäller fristående skola. Pendling till annat stadsdelsområde. Samvariation mellan dessa variabler. Bland elever med utländsk bakgrund pendlade de som hade vårdnadshavare med högutbildning i större utsträckning, tvärtom bland svenska elever.

3 Ny studie Uppföljning av den tidigare studien
15792 elever i tre kohorter – avslutade åk , 2010, 2011 Elever som bor i Stockholms stad

4 Elever som går i sin skolpliktsskola

5 Elever som pendlar

6 Utpendling och inpendling stadsdelsnämndsområde
Hög utpendling Låg utpendling Hög inpendling Kungsholmen Norrmalm Södermalm Låg inpendling Farsta (utpendling främst åk 9) Skärholmen (genomsnittlig utpendling åk 9) Hässelby-Vällingby (genomsnittlig utpendling åk 9) Bromma (främst låg utpendling)

7 Vilka elever pendlar? Flickor Utländsk bakgrund Föräldrar högutbildade
Föräldrar lågutbildade! Pojkar Svensk bakgrund Föräldrar lågutbildade Men….

8 …nyansering krävs! Elever med utländsk bakgrund med lågutbildade föräldrar pendlar i lägre utsträckning än de med högutbildade föräldrar Elever med svensk bakgrund med lågutbildade föräldrar pendlar i högre utsträckning (i två kohorter) än de med högutbildade föräldrar

9 Ökad segregation utifrån socioekonomiska förutsättningar? (årskurs 8)
Innerstadsskolarna (undantaget Norrmalm) blir mindre segregerade I ytterområdena är det vanligare att de elever som pendlar har bättre socioekonomiska förutsättningar

10 Pendlingsmönster ytterstadsområdena, socioekonomiska förutsättningar (årskurs 8)
Inpendling Utpendling Stanna Rinkeby-Kista 169 167 188 Spånga-Tensta 95 124 134 Hässelby-Vällingby 99 103 Bromma 108 79 72 Enskede-Årsta- Vantör 107 98 110 Skarpnäck 129 92 113 Farsta 122 112 137 Älvsjö Hägersten-Liljeholmen 104 90 Skärholmen 142 127 ?

11 Närstudie Rinkeby-Kista, Skärholmen, Farsta
Andel utländsk bakgrund procent Elever med svensk bakgrund pendlar till innerstaden i högre utsträckning Högre årskurser, andel flickor som pendlar ut högre Elever med högutbildade vårdnadshavare pendlar ut (högstadiet) Elever som pendlar till innerstaden har högre genomsnittligt meritvärde än de som går kvar i Rinkeby-Kista Utpendlingen till innerstaden ökar med stigande ålder. Elever med svensk bakgrund pendlar i högre utsträckning ut. I första kohorten är det elever med högutbildade föräldrar som i högre grad pendlar ut, genom hela skolgången. De två följande kohorterna inte lika tydligt, men sett bara till högstadieåren stämmer det, och andelen med högutbildade vårdnadshavare som pendlar ökar. Andelen pendlande elever med lågutbildade föräldrar sjunker.

12 60 procent utländsk bakgrund
Skärholmen 60 procent utländsk bakgrund Andel med utländsk/svensk bakgrund som pendlar varierar Tidigare pendlade pojkar i högre utsträckning, nu flickor Ingen större skillnad - vårdnadshavares utbildningsnivå Elever som pendlar till söderort (exkl. Skärholmen) och innerstaden har högre genomsnittligt meritvärde än de som går kvar i Skärholmen Andelen med utländsk respektive svensk bakgrund som pendlar till innerstaden variera över tid. Senaste året högre andel med utländsk bakgrund som pendlar under högstadieåren.

13 Farsta 20 procent utländsk bakgrund Pendling till innerstaden ffa från åk 6 Något högre andel med utländsk bakgrund pendlar Högre andel flickor (ökat, pojkar minskat) Elever med högutbildade vårdnadshavare Elever som pendlar till söderort (exkl. Farsta) och innerstaden har högre genomsnittligt meritvärde än de som går kvar i Farsta

14 Närstudie Rinkeby-Kista, Skärholmen, Farsta
Gemensamt Elever som pendlar: elever vars vårdnadshavare har relativt sett högre utbildning, högre andel flickor. Elever som pendlar till innerstaden – högre meritvärden

15 Sammanfattning Minskad segregation i innerstadsområdena utifrån socioekonomiska förutsättningar Ökad segregation i ytterstadsområdena utifrån socioekonomiska förutsättningar i majoriteten av stadsdelsnämnsområdena Indikationer på att pendlingen ökar den dolda segregationen mellan innerstadsområdena och ytterstadsområdena