Från analoga till digitala Trygghetslarm Eller…

En presentation över ämnet: "Från analoga till digitala Trygghetslarm Eller…"— Presentationens avskrift:

1 Från analoga till digitala Trygghetslarm Eller…

2 Trygghet och service i hemmet med digitala tjänster!

3 Historik Hjälpmedelsinstituetet testade och tog fram nya digitala lösningar under till 2012 Borås är framgångskommunen med mobila digitala larm (GSM) Växjö är framgångskommunen med fasta digitala larm (stadsnät) Karlskrona är tidigt ute med ett helhetstänk! Tekniken fungerar!

4 Uppdraget från Socialdepartementet 2014
Detta ska öka: Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Genom att: Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och fungerar - teknikstöd. Utgöra en support för frågor om trygghetslarm under 2014 – svara på frågor. Sprid vägledningen för att komma igång med arbetet teknikskiftet.

5 Forts. Konceptet: Trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digitala tjänster. Lansera det vid regionala träffar under 2014. Stötta kommunerna i att ta fram handlingsplaner.

6 Vad säger Maria Larsson?
Varför går det så långsamt?

7 Kommunerna saknar… kompetens organisation budget politiskt ledarskap
Hennes egen analys Kommunerna saknar… kompetens organisation budget politiskt ledarskap

8 Varför? Hela samhället digitaliseras!
Från pappersremsor till plastkort (SL) Från Facits räknemaskiner till datorer Från sättning med blytyper till digitala tidningar Från koleldade till elektriska tåg Från köer till klick på nätet (biljetter, tidbokning) Från pappers- till digitala journaler Från brev till mail Från fotoalbum till bilder på Facebook Från fast till mobil telefoni Från analoga till digitala trygghetslam… Från trygghetslarm till digitala tjänster i hemmet på gemensam plattform

9 Varför? Befolkningsutvecklingen!
30-talsgenerationen (idag år) är den MINSTA uppmätta generationen 40-talsgenerationen (idag år) är den STÖRSTA uppmätta generationen Rekordgenerationen ( ) är idag år Försörjningskvoten är NEGATIV (färre ska ta hand om fler)

10 Vad tror vi? Hur kan det se ut 2020?
Vad är politiskt och ekonomiskt möjligt? Vad är nödvändigt? Vilket är vårt fokus? Hur ska det gå till? Vilka kanaler?

11 De basala behoven Att slippa ha värk – kunna medicinera själv
Att kunna sköta sin hygien Att kunna äta själv den mat jag tycker om Att kunna välja mitt sällskap och de aktiviteter jag har glädje av Kan tekniken stötta? Självklart!

12 Vad ser vi framför oss? Fler typer av larm- och tillsynstjänster
Fler påminnelsetjänster Fler robotar Fler mät- och analystjänster Fler ”sällskaps- och delaktighetstjänster” Personliga insatser där de bäst behövs och gör mest nytta Förändrat ”mindset” kring övervakning/tillsyn och vad som är integritetskränkande eller inte, mm Förändrat ”mindset” om vad som är offentligt finansierat och vad som betalas av den enskilde själv

13 Vem gör vad? ”Det offentliga” måste definiera gränserna för det offentligas ansvar samt hur avgifts- och finansierings-modeller ser ut ”Det offentliga” måste ta ansvaret för tekniken i hemmet eftersom vi ser flera aktörer, inte minst kommersiella. Eller måste man det? Vård- och omsorgsgivare måste samordna sig

14 Hur? Frågor att hantera! Vem äger frågan? Från under- sköterskor till kommunledning och politik Gör vi detta som ett avstamp mot framtidens digitala omsorg? Eller som en ”stuprörslösning”? Har vi i så fall en lämplig organisation? Som håller in i e-samhället/trygghetskommunen/välfärdskommunen? Hur lösa finansieringen? Långsiktig planering och koll på alternativkostnaden Ta fram policy för trygghetssamhället Tala trygghetsfrågor – inte välfärdsteknologi!

15 Viktigaste budskapen! Varje kommun måste ta ansvar för hela trygghetskedjan!!! Inklusive abonnemangen!!! Tänk på helheten – trygghet och service i hemmet! Tänk inte enbart kommunalt ansvar! Tänk också på landstinget, hemsjukvård, primärvård! Tänk privata/idéburna utförare! Tänk nya entreprenörer! Tänk innovativt!

16 eHälsosamordnarnas uppdrag
eHälsosamordnarna ges i uppdrag att planera och genomföra en regional konferens om Trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digitala tjänster. Målgrupp: Politiker, kommunledningar, social-, äldre- och omsorgschefer. Stöttepelare: Lennart & Kerstin Mål: Kommunala handlingsplaner Stötta kommunerna i att innan ta beslut om att inleda teknikskiftet för trygghetslarm

17 Beslutsformulering Mot bakgrund av att telefoninätet är digitaliserat är det av säkerhetsskäl angeläget att byta ut de analoga trygg- hetslarmen till digitala. <Kommun> har påbörjat/kommer att påbörja detta arbete <datum> och beräknar att slutföra det senast <datum> Bakgrundsinformation och texter finns i vägledningen på sök: Trygghetslarm

18 Vad kan SKL göra mer? För att stötta regionalt? För att stötta lokalt?