erfarenheter från självvärderingen i kulturgeografi

En presentation över ämnet: "erfarenheter från självvärderingen i kulturgeografi"— Presentationens avskrift:

1 erfarenheter från självvärderingen i kulturgeografi
Hur organiserade vi arbetet? Hur gick det till? HSV information Samla material Vad var svårast? Platsbesöket Sandra Wall-Reinius, lektor i kulturgeografi,

2 Hur organiserade vi arbetet?
En ansvarig (Sandra) Två personer som skrev ihop självvärderingarna (Kristina och Sandra delade upp kandidat, respektive magister och master) Bemanningsplanerare/studierektor Kursansvariga lärare Viktigt att det är personer som känner till innehåll, moment och examinationsformer i ämnets olika kurser

3 Hur gick det till? Mitten aug, meddelar HSV att vi ska boka lokal och hitta studenter till studentintervjuerna En vecka innan intervjun med bedömarguppen fick vi veta vad de vill veta mer om/fråga om. Slutet av feb, webbaserat info möte om anvisningar till självvärdering I början av april, inmatning av uppsatser i HSV direkt Personerna utsågs i god tid så att timmar finns i tjänste-planeringen Feb: HSV meddelar datum för informationsträffar Mitten av mars: upptaktsmöte i Stockholm Början av juni, självvärderingen skickas in Mitten av sep, studentintervjuer på Campus Slutet av sep, intervju med bedömargruppen via Adobe Connect.

4 HSV information och kontakter
Ta del av information och ställ frågor Bra kontakt med ämnets kontaktperson på HSV

5 Samla material Självvärderingen Del 1:
ansvarig(a) person(er) för utvärderingen + kurs-/momentansvariga Kursplaner Studiehandledning/kursguider Föreläsningsmaterial Exempel på övningar och seminarieuppgifter Studenters skriftliga svar på tentamensfrågor, från PM och uppsatser – använda citat. Dokumentera samarbeten utanför universitetet: exkursioner, fältresor, studiebesök, gästföreläsare, studentprojekt mm.

6 Utvärderade mål Kandidatexamen
Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom tidsramar. Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Magisterexamen Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar Visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. Visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete Masterexamen Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. Visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet

7 Exempel från mål 1 (kandidat):
”Kursen är uppdelad i två block med fokus på natur- respektive kulturresurser. På naturdelen examineras studenterna först genom ett grupparbete där de skriftligen och muntligen presenterar, analyserar och diskuterar en översiktsplan utifrån olika och på förhand givna ingångsvinklar. Konflikter kring mark- och vattenanvändning utifrån ett turistiskt perspektiv är en annan del som examineras genom ett rollspel. Studenterna examineras slutligen med en hemtentamen. Nedan följer ett utdrag ur en hemtenta där frågan (som en del av en större fråga) går ut på att diskutera strandskyddet och de intressekonflikter mellan stat, kommun, friluftsliv och turism som kan uppstå kring detta. Såväl frågan som svaret anknyter till aktuell forskning inom området, och tjänar som exempel på den fördjupning som sker inom fältet planering/ förvaltning av naturresurser. Studenten utgår från kurslitteraturen och ett eget valt exempel: […] ”SCA:s ordförande, trots ett negativt svar av plan- och miljönämnden fick bygglov av kommunen för en stuga 65 meter från strandlinjen med förklaringen att Örnsköldsviks kommun vill utveckla kustnära boende och med det en ökad näringsutveckling. Något som Emmelin et al., 2010 s. 337 ställer sig osäker till. Efter överklaganden av flera myndigheter flyttades byggnationerna till 102 meter från strandlinjen, två meter från minimun gränsen. Plan- och miljönämnden hänvisande till plan- och bygglagen och områdets vikt för det allmänna friluftslivet. När miljöbalken […]”

8 Forts. Exempel från mål 1 (kandidat):
”Nedan följer ett utdrag ur en students svar på en hemtentafråga där det gäller att redogöra för ett begrepp (annihilation of space by time) samt diskutera och exemplifiera hur detta kan relateras till turism: ”Begreppet ´the annihilation of space by time´ handlar alltså om att överbrygga rumsliga hinder genom att minska tidsåtgången. Detta kan kopplas till begreppet ”time-space compression” som kan ses som en vidareutveckling av Harveys begrepp. Tidrumkomprimering handlar också om att människor, information och varor i och med införandet av ny teknik kan färdas snabbare från en plats till en annan. Det känns då som att avståndet krymper, och för företag innebär det tillgång till en större marknad. För turistföretag är detta avståndsöverbryggande mycket positivt eftersom deras verksamhet förutsätter att kunderna kommer till dem. Med kortare (snabbare och billigare) avstånd är det fler människor som känner att de har råd och tid att besöka turismföretag som ligger längre bort. […]”

9 Exempel mål 3 (master): ”Några av de mastersstudenter som skriver sina uppsatser under våren 2011 visar mycket breda och djupa teoretiska och metodologiska kunskaper. Som exempel vill vi lyfta en student som i mycket hög utsträckning reflekterar över rimlighet, kvalitet och genomförbarhet och visat mycket god kunskapsutveckling vad gäller att självständigt och kreativt identifiera frågeställningar och finna lämpliga metoder. Studenten erhöll resestipendium från SIDA för sin empiriinsamling och nedan följer ett utdrag ur uppsatsen: ”A growing consumer segment in tourism, the supposed small scale/low impact backpackers, are seemingly becoming more institutionalized and appear to move towards a form of mass tourism in some areas. This study looks to find out if there is a transition in the profiles of the average backpacker from purist, value driven stereotype to the dependent, institutionalized backpacker. If backpackers become more comfortable (in their choice of tourism products consumed), and grow in numbers in the backpacker renowned enclaves, then this puts them at risk of becoming a new form of mass tourist. To find out if there is such an emerging pattern, the study aims to examine the backpackers’ subjective perceptions of themselves whilst observing their consumer behviour. […]”

10 Exempel mål 4 (master): ”Muntliga och skriftliga studentredovisningar är vanligt förekommande på kurserna inom programmet. Studenterna framställer egna slutsatser och argument inför andra studenter under redovisningar och under seminarier, men även för lärare och forskare.* Uppsatskursen avslutas med sedvanligt seminarium där studenterna försvarar sin egen uppsats, samt opponerar på annan students arbete. Vid opponeringsseminariet närvarar alltid studenter, handledare och examinator, andra lärare/forskare och externa intressenter har också möjlighet att närvara. Studenterna ges vid kursstart särskilda instruktioner för hur opponeringen ska gå till. Studenterna möter även representanter utanför universitetet i samband med övningar och egen empiriinsamling till Mastersuppsatsen.* I de fall uppsatsen skrivs i nära samarbete med näringslivet sker en ökad grad av kontakt och dialog med olika personer och grupper i samhället och då sker ett utvecklingsarbete som studenten kommunicerar med det omgivande samhällets intressenter i frågan. Under flera kurser möter studenterna gästföreläsare och på så sätt skapas en dialog med olika personer både inom och utanför universitetet. Beroende på vad som är aktuellt inom konferenser, workshops och seminarier försöker lärare på programmet möjliggöra att magister och mastersstudenter kan vara delaktiga i dessa och på så sätt få kontakter med myndigheter och privatnäringsliv samt forskningsmiljöer. Som exempel kan nämnas att under konferensen ”Friluftsforskning 2009” anordnades […]” *fotnot med exempel på övningar och ref till olika lärare

11 Exempel mål 5 (master): ”Under kursen Upplevelsesamhället (våren 2011) ingår det i en uppgift att arbeta med ett utvecklingsprojekt för staden Östersund. Studenterna har i uppdrag att agera kvalificerade konsulter för att förändra bilden av Östersund som turiststad. Uppgiften går ut på att studenterna självständigt identifierar befintliga och potentiella resurser som kan ha betydelse för besökare och turistisk verksamhet, men som också ger positiva effekter för lokalbefolkningen och omgivningarna. Vidare måste studenterna beakta samhällsplanering och särskilt infrastrukturfrågor. Studenternas arbete ska avslutas med framtagande av en slogan och logga som symboliserar staden och ett presentationsmaterial (skriftlig text samt collage med text och foton samt skisser) som visar stadens framtid baserat på studenternas inhämtade material och egna överväganden. Uppgiften pågår i skrivande stund, men på ämneskollegiet framförde studentrepresentanten att den här typen av praktiskt och reellt arbete uppskattas av studenterna och uppgiften ger dem möjlighet att reflektera över de teoretiska kunskapernas användbarhet och hur olika val påverkar samhällsutveckling. ”

12 Samla material Självvärderingen del 2 (studenternas förutsättningar):
Genomströmning. Tar tid att gå igenom studenternas förutsättningar, finns lite material, svårt att få fram underlag. På HSV sida hittade jag uppgifter om meritpoäng. Info från programutvärderingar och studentkontakt: varför valt programmet och Miun?

13 Forts. Självvärderingen del 2 (studenternas förutsättningar):
”Vid en jämförelse med några av de universitet/högskolor som erbjuder Turismprogram på grundnivå (kandidatexamen) framkommer det att våra studenters meritvärde från gymnasium ligger lägre än de flesta andra lärosäten, se tabell nedan. Vi tolkar inte detta som låg kvalitet på vår utbildning, utan som en realitet då vi i stor utsträckning rekryterar regionalt med företrädesvis studenter från studieovana miljöer. Vi uppfattar att de studenter som har lägre meritpoäng från gymnasiet är mer studieovana, har bristande studieteknik och har svårare att nå målen. Denna grupp studenter är därmed mer resurskrävande när det gäller till exempel handledningstid, omtentamen och kompletteringar.” ”Studenternas förkunskaper, språkkunskaper och ambitionsnivåer, liksom prestationer, är av mycket skiftande kvalitet främst som en följd av den breda internationella rekryteringen. Studenterna kommer från olika ämnesdiscipliner och har varierande förkunskaper inom ämnet kulturgeografi, liksom om vetenskapliga och metodologiska förhållningssätt och val. När det gäller akademiskt skrivande, hög grad av självständighet, kritiskt förhållningssätt och reflektivt tänkande har ett flertal studenter med annan bakgrund än högskole-/ universitetsstudier i Sverige generellt svårare att nå dessa mål då många kommer från annan utbildningstradition där kritiskt och reflektivt tänkande inte prioriteras lika högt. Bristande engelskkunskaper utgör också ett hinder för ett flertal studenter att uppnå hög måluppfyllelse. Denna grupp studenter är därmed mer resurskrävande när det gäller till exempel handledningstid, omtentamen och kompletteringar.”

14 Självvärderingen del 3: exempel Andra förhållanden Kandidatexamen
För kandidatexamen omfattar det självständiga arbetet 15 hp. Det självständiga arbetet genomförs sista terminen inom det treåriga Turismprogrammet. Studenterna arbetar vanligen två och två i det självständiga arbetet, det förekommer även att studenter arbetar själva. Studenter vid turismprogrammet kan välja att ta ut sin kandidatexamen i kulturgeografi eller turismvetenskap, det krävs då att studenterna väljer samma huvudområde för de två kurserna Vetenskaplig teori och metod och Kandidatuppsats. Våren 2011 är det 2 av totalt 7 kandidatuppsatser som skrivs inom kulturgeografi. Utbildningen har en tydlig profil mot turismgeografi, lokal och regional utveckling och planeringsfrågor. Nedan presenteras de lokala lärandemålen för Turismprogrammet, kursspecifika lärandemål finns i respektive kursplan.

15 lärarkompetens Lärarkompetens och Lärarkapacitet:
Studierektor/bemanningsplaneraren är viktig eftersom tjänster i % ska rapporteras. LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET Akademisk titel/ akademisk examen Anställningens inriktning Professions-kompetens Anställ-ningens omfattning vid lärosätet (% av heltid) Undervis-ning grundnivå (kandidat) inom huvudom-rådet (% av heltid) Undervisning avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvud-området (% av heltid) Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid) Namn Kommentar Professor i kulturgeografi, doktor i kulturgeografi Kulturgeografi, turismvetenskap 100 % 4 % 26% 70 % Dimitri Ioannides Doktor i kulturgeografi Kulturgeografi  Grundskollärarexamen 15 % 0 % 75 % Sandra Wall Reinius  Studierektor 10 % 25 % 50 % Kristina Zampoukos  Föräldraledig 25 % Pol.mag., Lektor i kulturgeografi 30 % 20 % Lars Nyberg Doktor i kulturgeografi, Lektor i turismvetenskap Turismvetenskap, kulturgeografi Grundskollärarexamen 2 % Robert Pettersson Proprefekt, avdelningschef 45 %, undervisning inom huvudområdet turismvetenskap 3%  Doktor i naturresursförvaltning (Am.) Manager US National Park Service  50 %  0% 20%  30 %  Daniel Laven

16 Vad var svårast? Inte sparat/dokumenterat studentsvar, texter mm.
Svårast var att beskriva måluppfyllelsen när ingen av oss som arbetade med utvärderingen hade undervisat på en kurs och då kursansvariga hade lite material att delge, vi fick söka upp lärare och förklara vad vi verkligen ville ha för typ av underlag. Vi var beroende av att lärare var villiga att delge material. Upptäckte att studenterna ges få tillfällen att kommunicera resultat/analys till andra grupper utanför universitetet. Finns lite underlag om studenternas förutsättningar

17 Platsbesöket HSV skickade ut frågor en vecka innan, ex. Konsekvenser av studenter med låga meritpoäng. Konsekvenser av att kulturgeografi sker inom turismprogrammet. Vi vill vet mer om skriftlig dialog med olika grupper. Hur samarbetar lärarna med olika utbildningsbakgrund i kurserna i kulturgeografi? En diskussionspunkt berörde att studenterna ofta skriver uppsats i par, och inte individuellt. Hur kan man då garantera självständigheten i det självständiga arbetet? (självständighet vs individuellt) En annan fråga berörde hur ämnet synliggörs i utbildning på avancerad nivå där kurser ges gemensamt i både kulturgeografi och turismvetenskap. Bedömargruppen uppehöll sig mycket vid metodfrågor/kurser/moment. En annan diskussionspunkt gällde kritiskt tänkande i förhållande till utbildningens huvudobjekt, i detta fall turism. Dokumentation: vi laddade upp viktiga dokument i förväg. Vid platsbesöket ha självvärderingen och annat material tillgängligt (ex. översikt över kursstrukturen i programmen, titel på uppsatser som inte ingått i bedömningen) Om platsbesöket sker via Adobe Connect, är det nödvändigt att ha teknisk support. Vi utsåg en person som fungerade som ordförande; som fördelade ordet, att det finns en person som tydligt tar ansvar för att besvara frågor rörande respektive utbildning (kandidat respektive magister/master), och att övriga deltagare kompletterar.

18 Frågor?