Cato, Anders & Noaksson, Anders

Cato, Anders & Noaksson, Anders
Same but different: om katalogiseringspraxis på folk- och forskningsbibliotek Cato, Anders & Noaksson, Anders

Vad menar vi med praxis? praxis (grek., 'handling', 'gärning', av pra´ssō 'göra', 'handla', 'uträtta'), sedvana, handling, tradition; i bl.a. beteendevetenskap, samhällsvetenskap och filosofi använt på delvis skilda sätt om individers eller gruppers handlande i anpassning till omgivningen. Praxis är liksom handling ett viktigt begrepp inom den praktiska filosofin. Även för de vetenskaper som har anknytning till en yrkesutövning är praxis ett centralt begrepp, så t.ex. spelar hänvisningar till "vetenskap och beprövad erfarenhet" en stor roll inom medicin. (NE-online)

Är det rätt att säga att det finns en folk- resp en folkbibliotekspraxis?

Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis?
Första biblioteken Klosterbibliotek Tidiga universitetsbibliotek Katalogen = inventarieförteckning Bandform, d.v.s. inbunden katalog

Äldsta kända kataloger Västerås domkyrkobiblioteks katalog Ca 1640 Uppsala universitetsbiblioteks katalog 1638 Lunds universitetsbiblioteks katalog 1687 Kungl. bibliotekets katalog / 1697

Katalogiseringsregler börjar skapas Elof Tegnér (KB & Lunds UB) stramade upp katalogiseringsverksamheten och försökte få till stånd enhetlighet 1909: Katalogavdelning på KB! 1916: KB:s första katalogiseringsregler Observera ännu ingen forskningsbibliotekspraxis!

Rationaliseringskrav – centralisering Önskemål om centralt framställda katalogkort leder till Centralkatalogiseringen på KB Bibliografiska institutet (KB) Svensk bokförteckning (Nationalbibliografin) Accessionskatalogen Centralkatalogiseringen

Nya katalogiseringsregler 1956 Nya katalogregler för KB (men provisoriska) 1974 SKR, Svenska katalogiseringsregler De första som klart gällde samtliga som registrerade i LIBRIS 1983 KRS, Katalogiseringsregler för svenska bibliotek För hela landet, folk- och forskningsbibliotek

Exempel på forskningsbibliotekspraxis
Ingen förkortad katalogisering Varje upplaga redovisas normalt Korrekt utgivningshistorik Men mer svåröverblickbart i katalogen

Translitterering <-> Transkription Translitterering = överföra (text) tecken för tecken till annat teckensystem enligt vissa principer Transkription = överföra (text) från ett teckensystem till ett annat med strävan att återge originalets uttal så noggrant som möjligt Forskningsbibliotek translittererar mest Folkbibliotek transkriberar mest

Translitterering <-> Transkription (Forskningsbibliotek enligt ISO 9:1995) Ryskt exempel Dama s sobačkoj / Anton Pavlovič Čechov [V] Dama s sobatjkoj / Anton Tjechov [F] Grekiskt exempel To panēgyri tou Mike / Astrint Lintgkren [V] To panijiri tou Mike / Astrid Lindgren [F] OBS! Fr o m 2009 folkbibliotekstranskribering även för forskningsbibliotek vid nygrekiska

Namnformer i uppslag (grekisk skrift) Klassisk grekiska Homerus (äldre praxis till 2002) Homeros (fr.o.m 2003) Nygrekiska Θεοδωράκης, Μίκης Theodōrakēs, Mikēs (äldre praxis till 2007) Theodorakis, Mikis (fr.o.m. 2008)

Namnformer i uppslag (kyrillisk skrift) Чехов, Антон Пaвлович Namnform t.o.m (enligt ISO 9:1995) Čechov, Anton Pavlovič, ‡d Namnform fr.om (enligt vedertagen referenslitteratur) Tjechov, Anton, ‡d

Namnformer – olika praxis för pseudonymer Mark Twain Forskningsbibliotek Twain, Mark, Hänvisning från: Clemens, Samuel Longhorne, (I auktoritetsposten informeras om att Mark Twain är en pseudonym) Folkbibliotek Twain, Mark, pseud. för Samuel Longhorn Clemens Hänvisning: Clemens, Samuel Longhorne se Twain, Mark, pseud.

Namnformer – olika praxis för val av vedertagen form Viveka Lärn Forskningsbibliotek: allt under samma namn Lärn, Viveca, Hänvisning från: Sundvall, Viveca, Lärn Sundvall, Viveca, 1944- Folkbibliotek: Publikationens form gäller Korshänvisningar mellan de olika namnformerna

Fortlöpande resurser Forskningsbibliotek: En seriehuvudpost Folkbibliotek: Seriehuvudpost med delposter Annan svensk praxis för huvuduppslag än internationell (gäller både folk- och forskningsbiblitoekspraxis)

Flerbandsverk Enpostmodell – LIBRIS i MARC21 (fr.o.m. 2008) NE i tre band / [huvudredaktör: Agnita Ekman]. – Malmö : Nationalencyklopedin, cop vol. (707; 691; 747 s.) : färgill. Bd 1: A-G – Bd 2: H-O – Bd 3: P-Ö Modell före 2002 (LIBRIS III & BURK) NE i tre band / [huvudredaktör: Agnita Ekman]. – Malmö : Nationalencyklopedin, cop vol. : färgill. Bd 1: A-G. – 707 s. Bd 2: H-O. – 691 s. Bd 3: P-Ö. – 747 s.

Flerbandsverk – enpostmodell i LIBRIS

Flerbandsverk – flerpostmodell i BURK

Flerbandsverk – flerpostmodellen i LIBRIS

Flerbandsverk – flerpostmodellen i BURK

Uniforma titlar Sedan 2005 i LIBRIS Före 2005 för anonyma klassiker och biblar Håller samman ett verk under samma titel, oavsett hur det är utgivet Underlättar FRBR:isering Titelvarianter hålls ihop genom auktoritetsposter

Uniforma titlar, exempel Strindberg, August, Hemsöborna Folkkomedin Hemsöborna Strindberg, August, Hemsöborna. Danska Folkene på Hemsø Strindberg, August, Hemsöborna. Franska Gens de Hemsö Strindberg, August, Hemsöborna. Isländska Heimaeyjar fólkið Strindberg, August, Hemsöborna. Japanska Shima no nōmin Strindberg, August, Hemsöborna. Kurdiska Gundîyên giravê Strindberg, August, Hemsöborna. Tyska Inselbauern Strindberg, August, Hemsöborna. Ungerska A Hemsöiek

Uniforma titlar, exempel (varierande verktitlar förs samman) Brontë, Emelie, Wuthering Heights. Svenska Hänvisning från Brontë, Emelie, Blåst Brontë, Emelie, Stormvindar Brontë, Emelie, Svindlande höjder

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis?

Regeringsformen och kommunallagen

Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten - folket

Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten - folket Folket är olika särintressen

Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten folket Folket är olika särintressen Användarnas beteende

Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten - folket Folket är olika särintressen Användarnas beteende Rationalisering och effektivisering

Några exempel på folkbibliotekspraxis
Förenklingar (mindre lyckade!) Uppställningsrelaterad praxis Rationaliseringsrelaterad praxis Förkortad katalogisering

Förenklingar (mindre lyckade!)

Hyllrelaterad praxis

Rationaliseringsinriktad praxis

Förkortad katalogisering
KRS83 1.0D not 1 För beskrivning av vissa typer av objekt kan en miniminivå tillämpas som innebär en beskrivning av verket, inte objektet (förkortad katalogisering). På denna miniminivå skall åtminstone följande element ingå: Huvudtitel / första upphovsuppgift, om denna avviker från huvuduppslagets sökelement i fråga om form eller antal eller om detta sökelement saknas. – Anmärkning om originalupplaga eller första upplagas utgivningsår samt originalets titel då det är fråga om en översättning.

Överdriven förkortad katalogisering

Versioner

Versioner, översättningar

Versioner, anpassningar

Fortsättningsverk

Hur blir det sen då? Nya katalogiseringsregler snart igen
2011: RDA, Resource Description & Access Kan vi ha / har vi råd med lokal praxis längre?

Hur blir det det sen då? RDA eller KRS? DDC eller SAB?
Kommer både folk- och forskningsbiblioteken att byta katalogiserings- och klassifikationssystem? Kommer vi att fortsätta finnas i olika kataloger? Har vi råd med det?

Hur långt från slutanvändaren vågar vi gå?
Hur blir det sen då? Hur långt från slutanvändaren vågar vi gå?

Cato, Anders & Noaksson, Anders

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Cato, Anders & Noaksson, Anders"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Cato, Anders & Noaksson, Anders

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Cato, Anders & Noaksson, Anders"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss