Swean, Stockholm 14 november 2007

En presentation över ämnet: "Swean, Stockholm 14 november 2007"— Presentationens avskrift:

1 Swean, Stockholm 14 november 2007
Technology for a Changing World Saab Group Presentation Thomas Eklöf Informationsarkitekt Arkitektursektionen /Central IS/IT Saab AB Swean, Stockholm 14 november 2007 Saab Shared Services Copyright Saab AB Infoklass: Intern

2 Civilian and military technology integrated For a secure society
Saab Shared Services Copyright Saab AB Infoklass: Intern

3 Varför ”lyfter” inte informationsmodellering? Förändrat arbetssätt
AGENDA Vad handlar det om? Varför ”lyfter” inte informationsmodellering? Förändrat arbetssätt Vadå objektdatabas? Referensmodellen bestämmer möjligheterna Glöm inte människorna i affärsverksamheten! Copyright Saab AB Infoklass: Intern

4 Varför modellerar vi informationen?
Vad handlar det om? Varför modellerar vi informationen? Infoklass: Intern Datum:

5 Processer och informationsobjekt
Se även Anteckningssidor i Visa-menyn PRO Hantera verksamhets- styrande dokument PRO Styra processer PRO-00899: Definiera och beskriva roll Uppdrag roll- beskrivning Förslag roll- beskrivning Fastställd roll Beslutad roll Utvärdera och besluta om roll Registrera roll Utse rollägare Utarbeta roll- beskrivning Godkänna roll Fastställa roll Rollråd Rollråd Kompetens- ansvarig Sakkunnig Rollråd Beslutad roll Kan också beskrivas som: Utvärdera och besluta om roll In- objekt Registrera roll / utse rollägare Utarbeta roll- beskrivning Godkänna roll Fastställa roll Ut- objekt Uppdrags- beskrivning Roll- beskrivning Fastställd roll Egentligen handlar en process om att åstadkomma ett resultat för en kund (intern eller extern). Processen handlar alltså om att åstadkomma utobjekt, dels från de ingående aktiviteterna, dels ut till kunden. Vid process-modellering så har diskussionen om utobjekten en tendens att tonas ned, och ibland inte beskrivas alls. Istället lägger man den största delen av tiden på att diskutera vilka aktiviteterna är och hur de hänger ihop. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

6 Processer Information System IT
Arkitektur på fyra nivåer Ett förändringsärende berör oftast flera nivåer Processer Information System IT Infoklass: Intern Datum:

7 Varför ”lyfter” inte informationsmodellering?
Vilka är våra problem egentligen? Infoklass: Intern Datum:

8 Objektmodeller på Saab Antalet modeller per år. Totalt 103 st.
Totalt har c:a 100 modeller tagits fram mellan 1984 och Till detta kommer ett okänt antal informationsmodeller som tagits fram av konsulter på direkt beställning ute i verksamheten. Central IS/IT har inte haft mandat eller i uppgift att koordinera och sammanställa modellerna. Insikten om att information är en gemensam resurs inom företaget har alltid varit låg, och är det i stora stycken fortfarande. Luckan i mitten av diagrammet beror inte på att verksamheten på företaget var ”färdigmodellerad” och oförändrad under tiotalet år... En viktig orsak är snarare att det till slut inte gick att administrera och hålla överlappande modeller synkroniserade. Man modellerade utifrån en ”stuprörs-metodik”, anpassad efter ”stuprörsprojekt”. När företaget började process-orienteras upphörde modellerandet, istället för att anpassas till de nya förutsättningarna. En annan orsak kan ha varit att objektorienteringen gjorde modellering ”omodern” (påpekande från en kollega på DA-träffen 23/10). ”Stuprörsmetodiken” innebär att ju duktigare man är att modellera (fler modeller), desto snabbare går det åt skogen. När modellerna blir tillräckligt många blev det allt svårare att hålla dem uppdaterade och synkroniserade. I och med detta tappade modellerna snabbt i trovärdighet och nytta. Efter en tid blir det för dyrt att uppdatera modellerna och de var på väg till ”slutarkivet” när de nio pärmarna räddades 2005. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

9 Traditionell informationsmodellering Skapar stuprörsmodeller utan möjlighet till koncernperspektiv eller återanvändning Rektanglarna representerar affärsobjekten inom koncernen. Somliga är kända, andra vet vi kanske inte ens om. Varje affärsobjekt kan bestå av ett antal specificerande objekt och relationer (typnings-objekt, värdeförråd o.s.v.). Traditionell modellering utgår från ett problemområde/intresseområde, d.v.s. en lokal verksamhet. Mycket sällan av behoven i processerna. Ofta avgränsas det som ska modelleras (cirkeln) av scopet för ett projekt. De streckade cirklarna visar hur tidigare modelleringar avgränsat urvalet affärsobjekt. Tidigare har vi haft dålig kännedom och överblick över de olika modelleringsinitiativen. Det nya konceptet för informationsmodellering utgår från ”affärsobjekten”, som utgörs av de centrala begreppen i verksamheten. Varje affärsobjekt-modell kan förändras och utvecklas, men närhelst den behöver ingå i en modellering för ett projekt, så finns affärsobjektet till stora delar redan, det kan återanvändas, och vid behov kompletteras om nya krav dyker upp. Flertalet affärsobjekt är ännu inte modellerade. De gamla modellerna är oanvändbara som utgångspunkt, men alla nya modeller baseras däremot på affärsobjekten. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

10 Problem med traditionell återanvändning av objekt
1 Modell 1 Hur återanvänder man Objekt A i en tredje modell? Vilka relationer har Objekt A som fristående objekt betraktat? Karaktäriseras Objekt A av objekten A ? Efter två modeller: Objekt A Modell 2 Objekt A 2 Eftersom Objekt A inte är ”sist” i modell 1 utan har objekt i sin tur som kategoriserar det, eller bidrar med något annat, så är objektet eventuellt på en högre nivå än att bara vara ett enkelt värdeförråd. I modell 2 används Objekt A i ett annat sammanhang. Det har nu objekt 3 med en M-relation emot sig. Objekt 3 är dessutom speciellt genom att ha en relation till objektet på vänster sida men samtidigt vara obligatoriskt för Objekt A. Redan efter en enda återanvändning av Objekt A så är det svårt att säga om objektet används på ett entydigt sätt. Problemet består främst i att objektet inte bara har relationer ”in” mot respektive modell, utan också förändrade egna relationer till andra objekt. I enlighet med det nya konceptet så bör Objekt A troligen modelleras separat, med hänsyn tagen till samtliga krav, och därefter återanvändas som ett gränssnittsobjekt från den informationsdomän som då uppstår. Att bara återanvända enskilda objekt ger inte den överblick och kontroll som är nödvändig för att hålla samman och utveckla koncernens informations-resurs på ett kvalitetssäkrat sätt. Vad händer om objekt A är Produktgrupp i ena sammanhanget och Produktkategori i det andra? 3 Copyright Saab AB Infoklass: Intern

11 Nyttan av informationsmodellering Kostnad / nytta (nyttokurva) vid traditionell modellering vs. med koncept för återanvändning Kostnad Nytta Fortsatta kostnader med nya konceptet Nytta över tiden med en uthållig, strategisk syn på modellering Nytta över tiden med dagens modellhantering Vid ”stuprörsmodellering” förlorar en modell snabbt sin nytta (röda kälk-backen). Om man behöver göra ett större omtag efter några år får man nästan börja om från början. Varefter modellen snabbt börjar förlora sin nytta igen... Med det nya konceptet modelleras varje affärsobjekt en gång och ändras kontinuerligt, när nya behov uppstår. Ett affärsobjekt kommunicerar via objekt som fungerar som gränssnittsobjekt med objekt i andra affärsobjekt. Tillsammans så kan objekt från flera affärsobjektmodeller bilda modellvyer, som precis som tidigare motsvarar behoven hos en viss verksamhet eller behoven i ett projekt. Den gröna linjen bör rimligen gå sakta uppåt, eftersom varje nytt projekt tillför krav till affärsobjekten, vilket gör dem alltmer kompletta och därmed värdefulla för företaget. Initial modellerings- kostnad år 1 2 3 4 5 6 7 8 Copyright Saab AB Infoklass: Intern

12 Begrepp inom behörighetsområdet
Person Roll Projekt Behörig- het Resurs Process Ett annat sätt att illustrera problemet med ”stuprörsmodeller” är att olika affärsobjekt i verkligheten är beroende av varandra på ett komplicerat sätt. Alla relationer behöver inte vara kända och dokumenterade och nya eller förändrade relationer kan när som helst uppstå. Ovanpå de faktiska relationerna mellan affärsobjekten kan man lägga företagets funktionella indelning. En ytterligare indelningsgrund är företagets processer, där objekten också förekommer. En begäran att t.ex. modellera ”roll och behörighet” måste ses i ett samman-hang. Sammanhanget är relationerna mellan alla berörda affärsobjekt. Detta sätt att modellera kräver att verksamheterna pratar med varandra och att affärsobjekten dokumenteras på ett ordnat sätt. Och att återanvändningen av objekt i olika modeller reduceras till de gränssnittsobjekt som affärsobjekten väljer att göra publika. Kompe- tens Företag / Organisa- tion Befatt- ning Copyright Saab AB Infoklass: Intern

13 Vad har hänt efter 1968? Det är dags att gå vidare!
Förändrat arbetssätt Vad har hänt efter 1968? Det är dags att gå vidare! Infoklass: Intern Datum:

14 Koncernens informationsresurs Mångdimensionella relationer mellan fristående affärsobjekt
Gränssnitts- objekt Koncernens samlade informationsresurs är inte statisk, utan ändras fort-löpande, t.ex. när verksamheter startas eller köps. Utmaningen är att kunna modellera delar av resursen var för sig och ändå vara hyfsat konfident att de kommer att fungera tillsammans. Ett affärsobjekt modelleras en gång och vidareutvecklas sedan när nya krav tillkommer. Funktioner som kan återkomma i andra affärsobjektmodeller bryts ut till separata informationsdomäner eller funktionsdomäner (”satelliterna” i bilden). Man får ordnade gränssnitt mellan modellerna, där gränssnittsrelationer binder samman informationsdomäner med affärsobjekt och affärsobjekt med varandra. [Illustration, Umeå universitet: 4-dimensionell hyperkub] Copyright Saab AB Infoklass: Intern

15 Person Exempel på affärsobjekt (förenklat)
Relation till annat affärsobjekt Gränssnitts- objekt Exempel på ett affärsobjekt ”Person”, med tre informationsdomäner knutna till sig och med relation till ett annat affärsobjekt (Legal enhet). Gränssnittsobjekt från andra modeller visas med en streckad ram runt (kan uppfattas som ett staket med lite god vilja...). Numret inom ramen är referensen till den modell som gränssnittsobjektet hör hemma i. Ett objekt kan bara tillhöra en modell, men kan refereras från många andra modeller. Relation till informationsdomän Copyright Saab AB Infoklass: Intern

16 Informationsdomänen ”Kontaktuppgift”
Exempel på en komplex informationsdomän (Kontaktuppgift). För att en informationsdomän ska kunna fungera mot många affärsobjekt måste den vara starkt generaliserad och mycket flexibel. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

17 Dokumentation Objektdefinitioner och tabellexempel
Exempel på Saabs nuvarande standard för modelldokumentation. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

18 Fördelar med det nya modelleringskonceptet
Återanvändning blir praktiskt hanterbar för första gången Påverkan av de ständiga förändringarna inom koncernens informations- resurs blir överblickbara och hanterbara Medger kollektiv kunskapsuppbyggnad, mindre personberoende Tydligare gränser för ägarskap av modeller – går att knyta till processer (görs exempelvis av Ericsson) Möjliggör enklare modellförvaltning Understödjer koordinering av information och verksamheter på den konceptuella nivån, d.v.s. affärsnivån Copyright Saab AB Infoklass: Intern

19 Kan man modellera utan en modell- och objektdatabas?
Vadå objektdatabas? Kan man modellera utan en modell- och objektdatabas? Infoklass: Intern Datum:

20 Det är modellen som styr versionshanteringen av objekten.
Modellcykeln Objekt under arbete i en modell under arbete. Godkänd (låst) modell låser objekten. Det är modellen som styr versionshanteringen av objekten. Objekt- version v. 1 Lås v. 1 Modell- version Lås Ny version under arbete Objekt- version v. 0 Ett objekt skapas (v. 0) och får en primär tillhörighet i en modell (v. 0). Modellen godkänns och låses därmed (v. 1). Detta låser de ingående objekten (v. 1), dels till modellen (lokala objekt samt gränssnittsobjekt från andra modeller), dels de ingående lokala objektens namn, beskrivningar, egenskaper och relationer. En ny modellcykel initieras av objektförändringar (nya och borttagna objekt, förändrade befintliga objekt, ändring av kardinalitet m.m.), vilket ger nya objektversioner under arbete i en ny modellversion under arbete. För ytterligare sammanhang: se Saab referensmodell objekt.doc v. 0 Ny version under arbete Starttillstånd Copyright Saab AB Infoklass: Intern

21 Objekt har relationer, modeller har inte relationer
Det är frestande att tro att informationsmodeller kan ha relationer med varandra, men så är inte fallet. Det är alltid objekt som har relationer. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

22 Relationer Objekt och relationer kan bara ha giltighet inom ramen för en modell
Modell A version 1 Status: Ogiltig Modell A version 2 Status: Giltig 1 2 1 2 Relationen kommer att existera i objektdatabasen, då den finns med i version 1 av modellen, som är låst. Tidigare versioner av modellen ska inte påverkas av ändringar i senare versioner, utan ska behålla sitt utseende. Objektdatabasen måste kunna hantera båda situationer samtidigt, d.v.s. relationen finns respektive relationen finns inte. Det görs i Saabs referens-modell genom att en relation knyts till en eller flera modellversioner av en modell. En relation kan bara tillhöra en modell och kan inte refereras från andra modeller. Om en relation inte visas i någon modellversion så raderas den i objekt-databasen. En relation kan inte existera utan att finnas med i en modell. I objektdatabasen: Har objekt 1 och 2 en relation? Copyright Saab AB Infoklass: Intern

23 Objekts modelltillhörighet och återanvändning
Modellvy Modellvy Informations- domänmodell Affärsobjektmodell Modellvy 5 5 1 2 3 2 3 2 v. 1 utgiven (låst) 4 1 4 v. 2 utgiven (låst) Objekt kan vara gränssnittsobjekt eller ”vanliga” objekt, som inte går att åter-använda i andra modeller. Ett objekt kan bara tillhöra en modell. Det har en primär tillhörighet. I affärsobjektmodellen kan inte objekt 1 visas, eftersom det inte är ett gräns-snittsobjekt. Objekt 5 tillhör affärsobjektmodellen och kan inte heller återanvändas i någon annan modell, eftersom det inte är ett gränssnittsobjekt. Ett gränssnittsobjekt kan däremot refereras från andra modeller. Objektet har en refererad tillhörighet. I en modellvy kan samtliga ”objektkedjor” visas vid behov, d.v.s. objekt 1 kan visas eftersom det har en relation till objekt 2, som är ett gränssnittsobjekt. Ett objekt kan bara ingå i en modellvy om det ingår i en av de modeller som vyn bygger på. Ett objekt kan byta primär modelltillhörighet, men aldrig ha två primära tillhörigheter samtidigt. De fem objekten nedtill i bilden kan ses som objektdatabasen, ”förrådet” av objekt, tillsammans med relationer som är, eller någon gång varit, giltiga. Även relationer har modelltillhörighet. En relation kan inte återanvändas (refereras) i en annan modell. När en modell är utgiven (låst), så kan nya objekt och/eller förändrade relationer bara föras in om en ny modellversion tas ut. Ett objekt som versionsändras kan gå från att vara gränssnittsobjekt till att inte vara det, och tvärtom. Objekt 1 v. 3 Objekt 2 v. 1 Objekt 3 v. 2 Objekt 4 v. 1 Objekt 5 v. 3 Primär tillhörighet Refererad Objekt med kraftig ram: gränssnittsobjekt Copyright Saab AB Infoklass: Intern

24 Några grundläggande kännetecken kort summering
En informationsdomän kan preciseras av en annan informationsdomän En informationsdomän levererar en specifik ”nyttighet”, motsvarande en enkel eller mera komplex SOA-tjänst En modell för ett affärsobjekt (Business Object) behöver normalt stöd av en eller flera informationsdomäner för att kunna leverera affärsnytta En informationsdomän kan ingå i flera affärsobjektmodeller En modell med objekt från två eller flera affärsobjekt utgör en modellvy (motsvarar omfattningen av en ”traditionell” informationsmodell) Ett affärsobjekt kan ingå i flera modellvyer Modellvyer används för att kommunicera modeller mot olika målgrupper ute i verksamheten En modellvy uttrycker en eller flera modeller på lämplig detaljeringsnivå Domäner och affärsobjekt kan förändras (versioner) om tidigare ej identifierade behov uppstår. Sådana ”interna” ändringar behöver inte påverka gränssnittsobjektens relationer med objekt i andra modeller. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

25 Referensmodellen bestämmer möjligheterna
Metamodellen beskriver vad man kan göra Infoklass: Intern Datum:

26 Referensmodellen Förenklad vy av referensmodellerna Objekt och Modell
Förenklad vy av två av Saabs referensmodeller (metamodeller): Objekt och Modell. Infoklass: Intern Datum:

27 Glöm inte människorna i affärsverksamheten!
Om din beställare inte förstår modellen så är den nästan värdelös Infoklass: Intern Datum:

28 Metamodell Ägarskap och godkännanden av modeller
Målgrupp 2 – godkänna modellvy Målgrupp 1 – godkänna modellvy En modell av ett affärsobjekt har ibland en centralt placerad ägare, t.ex. på Central IS/IT, men kan även ägas lokalt ute i en verksamhet eller inom en koncernstab. Modellvyer kan sättas samman för speciella målgrupper. En vy godkänns av målgruppen/erna. En vy är en överenskommen bild av verkligheten för en viss verksamhet, vid en viss tidpunkt. Överlapp mellan vyer måste hanteras på ett ordnat sätt, så att alla målgruppers behov tillgodoses och att det vid behov även dokumenteras vilka lokala egen-skaper i ett gemensamt objekt som respektive målgrupp hanterar. Vilket är en nyttig övning, eftersom det är en affärsdiskussion. Det leder också till en diskussion om vem som ansvarar för att källdata registreras. Modellägare – godkänna modell Copyright Saab AB Infoklass: Intern

29 Affärsobjekt- och informationsdomänmodeller
Affärsobjektet Person med preciseringen Medborgarskap. Objekten utgör affärsobjektmodellen Person. Modellen visar ett minimalt affärsobjekt som preciseras av objekten Medbor-garskap och Pass. Medborgarskap kan endast gälla för fysiska personer, varför det inte lämpar sig att bryta ut funktionen till en egen informationsdomän, utan objekten tillhör affärsobjektmodellen. Däremot kan Land återanvändas i många sammanhang och har därför brutits ut till en egen informationsdomän. När ett gränssnittsobjekt från en domän visas i en modell, markeras det med en streckad ram, vilket understryker att det är ett ”främmande” objekt. Relationen till Land korsar linjen och uppfattas intuitivt som en gränssnittsrelation. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

30 Informationsdomänen Land
Objektet Land är gränssnittsobjekt. Gränssnittsrelationen ”avseende” kan vara M:M eller M:1. Objekten utgör domänmodellen Land. Modellen visar informationsdomänen Land (markerad med grå ram i bilden). Gränssnittsrelationen mot Medborgarskap har tagits med för att tydliggöra kopplingen till affärsobjektet. Domänen Land utnyttjar informationsdomänen Språk i sin tur. Denna domän kommer att finnas med i många sammanhang i både informationsdomäner och affärsobjektmodeller, eftersom behovet att uttrycka namn, beskrivningar m.m. på olika språk finns på många ställen. Anmärkning: Objektet Land rymmer de olika typerna av ISO-koder för unik identifiering av ett land, medan Benämning är landets namn på olika språk. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

31 Informationsdomänen Språk
Objektet Språk är gränssnittsobjekt. Objekten utgör domänmodellen Språk. Informationsdomänen Språk är en ”atomär” domän. Anmärkning: Objektet Språk rymmer ISO-koderna för unik identifiering av ett språk. En språkkod bör ha ett namn och en beskrivning, som kan uttryckas på flera olika språk. T.ex. så kan koden swe i ISO ha namnen ”Swedish”, ”Suédois” och ”Svenska”. Relationen ”uttrycks på” pekar på vilket språk som ett namn och beskrivning uttrycks på. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

32 Modellvy ”Person expanderad”
Den expanderade modellvyn för affärsobjektet är svåröverskådlig, men exakt. Vyn är känslig för ändringar. Man kan betrakta en vy som ett ”snapshot” av en modell som har ett ”bäst före”-datum. (Affärsobjektmodellen medtagen nedtill som jämförelse.) Ursprunglig modell, sidan 21 Modellvy av affärsobjektmodellen Person där samtliga ingående objekt visas (överst). Vyn visar således objekt från tre modeller, som versionshanteras var för sig. Om någonting ändras i de ingående modellerna så blir vyn överspelad och måste ”expanderas” på nytt. Ändringar i någon av de tre modellerna påverkar däremot inte nödvändigtvis de andra modellerna, som fortsätter att vara giltiga, såvida inte gränssnitts-objekten påverkas. Detta skapar en stabil situation med minimalt underhåll, vilket gör att man kan undvika en permanent eftersläpning av modelluppdate-ringar inom arkitekturfunktionen, där det idag ofta är svårt att veta vilka modeller som fortfarande är giltiga. Stabiliteten härrör således från att modellerna inte har relationer till varandra, eller att modellernas ingående objekt har alla möjliga relationer till varandra. Utbytet sker istället mellan gränssnittsobjekten i respektive modell. Gräns-snittsobjekten kan vara oförändrade (samma version) fastän modellerna som de ingår i versionsändrats. Modellvyerna däremot har kortare livslängd och behöver inte versionshante-ras. De kan betraktas som ”snapshots” av de ingående modellversionerna, ungefär som utskrifter av dokument från koncernens regelverk. Man kan diskutera huruvida man ska se gränssnittsobjektens markeringar i en vy eller inte. Visas de inte så blir det svårt att se var gränserna går mellan modellerna. Å andra sidan kan de upplevas som distraherande. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

33 Informationsdomäner Informationsdomäner kan byggas samman till alltmer sammansatta funktioner. Valfritt gränssnittsobjekt från domänerna kan refereras från andra modeller, beroende på hur komplext behov som finns i affärsobjekten. Sammansatta tjänster, eller funktioner, kan byggas i olika kombinationer. Gränssnittsobjekten på varje ”nivå” av sammanbyggnad kan dessutom refereras direkt från andra modeller. Om Språk refereras direkt (nedersta modellen) så kommer endast ett värdeförråd med språk att läggas till ett eller flera objekt i den aktuella modellen. Om Benämning refereras direkt (mellersta modellen) kommer en funktion att hantera namn på olika språk att läggas till. Om Land refereras (översta modellen) kommer hanteringen av länder, med sina namn på olika språk att läggas till mot objekt i den aktuella modellen. Gränssnittsobjekt i de tre domänmodellerna ovan: Land, Benämning respektive Språk Copyright Saab AB Infoklass: Intern

34 Gränssnittsrelationer
Objekt bör inte refereras från två håll Modell 1 (refererar objekt 4) Modell 2 (refererar objekt 1) modellerna ovan uttrycker dubbla relationer Om gränssnittsobjekt refereras ömsesidigt från två modeller uppstår dubbla relationer, vilket normalt inte bör förekomma. Copyright Saab AB Infoklass: Intern

35 Och du – det hänger på dig också!
Om alla goda krafter hjälps åt... Infoklass: Intern Datum:

36 Thomas Eklöf thomas.eklof@saab.se 013-18 48 54
Thomas Eklöf Copyright Saab AB Infoklass: Intern