Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Strategi för eSamhället

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Strategi för eSamhället"— Presentationens avskrift:

1 Strategi för eSamhället
Kommuner? Landsting? Kommunala bolag? Högskolevärlden? Statliga myndigheter? Näringsliv? Fram till 2008 it- och internetentreprenör Internettjänster, inbäddade system Ringsignaler elektronisk offentlig upphandling Mobila banklösningar och applikationer Kommun- och landstingspolitiker Per Mosseby Center för eSamhället, CeSam

2 Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället
Kommuner och landsting står för 70 – 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Självservice – låt medborgarna/företagen göra jobbet Sättas i centrum

3 Den nya generationens medborgare
De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt. Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på).

4 Erbjuder vi välfärds-tjänster på bästa sätt?
62 % använder Internet varje dag 80 % av åringarna Högre förväntningar Livscykel, genom livets alla skeden, kontakter med offentlig sektor. Kommunen – landstinget, skyltfönster, närmast medborgaren. Hur möter vi medborgaren och företagen på rätt sätt, hur tillgodoser vi deras krav och behov? Måste utgå från medborgaren, som ofta har komplexa behov som involverar flera olika verksamheter, myndigheter, kommuner, länder m.m. – vilket kräver samverkan För att förenkla kontaktytan till offentlig sektor behöver e-tjänster vara lätta att hitta, användarvänliga, någorlunda likartade och i många fall samordnade. Ibland uppstår behov av kontakter med flera olika kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Exempelvis när en privatperson har arbete eller fritidshus i annan kommun än sin hemkommun eller erhåller vård i annat landsting. För en företagare kan det handla om att vara utförare till olika landsting eller att bedriva verksamhet i olika kommuner. Privatpersoner och företag ska inte behöva veta hur ansvaret mellan olika huvudmän ser ut eller bemötas på ett alltför olikartat sätt. Med rätt utformade e-tjänster kan och vill privatpersoner och företag göra en del av jobbet som idag belastar offentlig verksamhet. Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. E-samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik (IT) i ett socialt, samhälls­ekonomiskt och legalt perspektiv. E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning. Genom e-förvaltning bidrar kommunal sektor till e-samhället. E-förvaltning definieras som ”verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”. Initialt användes informationstekniken främst i rationaliseringssyfte för att förbättra den interna administrationen och minska dess kostnader. Med Internets intåg skapades möjligheter att underlätta kontakten med privatpersoner och företag. E-tjänster används idag för att erbjuda god service, öka kvalitet och effektivitet i verksamheter.

5 Sverige ligger bra till i internationella jämförelser…

6 …men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet

7 Digitala klyftor – mellan kommuner och mellan människor

8 SKL har beslutat om Strategi för eSamhället
Strategins övergipande mål*: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. * Även regeringen och E-delegationen har dessa mål

9 Samhälls-byggnad, transporter och miljö Demokrati och delaktighet
Ny roll för SKL kräver mobilisering för att nå resultat Center för eSamhället (CeSam) eHälsa Skola Näringsliv och arbete Samhälls-byggnad, transporter och miljö Kultur och fritid Demokrati och delaktighet Gemensamt kansli och programkontor Gemensamma funktioner och tjänster T.ex. e-arkiv, e-handel, Mina sidor, Mina fullmakter, Mina ärenden Grundläggande strukturella förutsättningar Lagar & regler, Informationsstruktur & begrepp, Infrastruktur & informationssäkerhet

10 SKL har beslutat om Handlingsplan för e-samhället 2013-2015
32 initiativ med förväntade lägen 2015 inom våra programområden Inordnad efter samma tre mål som i strategin och i regeringens digitala agenda och e-strategi

11 Enklare vardag för privatpersoner och företag – digitala mötet
Min ärendeöversikt Mina meddelanden Mina fullmakter Förenkla för barnfamiljer Mina uppgifter – ”en uppgift en gång”

12 Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet
Öppna data E-arkiv Dela öppna lösningar Servicejämförare (

13 Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten – digitalt arbetssätt
Digital kommunikation som huvudkanal E-handel Effektiv administration och it-drift

14 Skola och lärande i e-samhället
Tillgång till modern och öppen it-infrastruktur för lärande Digitala lärresurser anpassade till varje elevs lärande Enklare och effektivare skoladministration / elevplattform

15 Näringsliv och arbete i e-samhället
En gemensam ingång för företagare Enklare hantering av ekonomiskt bistånd Förenkla matchningen av jobb Jämföra servicenivå till företagare Digital överföring av information om nyanlända

16 Samhällsbyggnad, transporter och miljö i e-samhället
Digitalisering av gemensam bygglovprocess Digitalisering av detaljplan- och fastighetsbildningsprocess Digital beräkningstjänst för miljöbalkstaxa Geodata

17 Demokrati och delaktighet i e-samhället
Medborgardialog med stöd av IT Elektroniska val och digitalisering av valadministration Digitalisering av nämndadministration Digital delaktighet

18 Strukturella förutsättningar för e-tjänster i offentlig sektor
Gemensam it-arkitektur Bredband Svensk e-legitimation Informationssäkerhet

19 Vårt uppdrag April 2011 Styrelsen ”Strategi för eSamhället”

20 Överenskommelser med staten

21 Överenskommelse EBP 2013-2015 Stimulansbidrag 2013
20 MSEK - går oavkortat till regionala samordnare 70 MSEK - ska användas för att genomföra följande aktiviteter: Införande av e-tjänster inom socialtjänsten Ge alla berörda medarbetare inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation Införa mobil dokumentation i hemtjänsten och hemsjukvård Säkerställa att trygghetslarm som kommunerna erbjuder övergår från analog till digital teknik Införa och använda NPÖ 1 MSEK - utbetalas till samordnare inom de idéburna och privata utförarna (Famna och Vårdföretagarna)

22 Men var är resten? Hur kan vi tillsammans med staten förstå var de samlade behoven ligger och gemensamt hitta vägar framåt för att digitalisera Sverige? Handslag mellan Anna-Karin Hatt och Anders Knape i mars 2013, ambition att hitta nya vägar framåt kring samverkan

23 Överenskommelser mellan kommuner och landsting

24 Gemensamt utvecklingsarbete för eHälsa pågår

25 Övergripande frågeställningar
När finns det behov av kommungemensamt agerande för att möta utmaningar i utveckling av e-samhället? Hur kan de lösningar som möter utmaningarna styras, utvecklas, finansieras och förvaltas?

26 Regional samverkan en nyckel
Regional samordning för drift, upphandling och utveckling. Händer mycket nu: CeSam Skåne, CeSam Blekinge, CeSam Värmland, eVästerbotten, CeSam Norrbotten..? Många olika former Kommunförbund eller regionförbund Gemensam nämnd och förvaltning Gemensamt aktiebolag Samverkansavtal

27 Värmland Gemensam drift- och service nämnd Gemensam e-tjänstplattform
Gemensamma licenser Gemensam verksamhetsutveckling som tar stöd av it 100 e-tjänster Minskade driftkostnader Karlstad – ”Är man stor och stark ska man vara snäll” (Bamse)

28 Besparingar för gemensam e-plattform

29 Två utmaningar med lösningar

30 Business case #1: Ekonomiskt bistånd
Utmaning: Unika behov för kommuner Business case #1: Ekonomiskt bistånd

31 Ekonomiskt bistånd För att handlägga ekonomiskt bistånd genomför socialtjänstens medarbetare idag separata slagningar emot SkV, FK, CSN och migrationsverket, samt telefonsamtal till AF och a-kassorna. Processen är tidsödande och har visat sig ge upphov till felaktiga utbetalningar uppgående till betydande belopp E-delegationen driver projektet ”Effektiv informationsförsörjning”, som syftar till att handläggarna ska kunna ställa en automatiserad ”multifråga” skapa ett generellt ramverk med vilket man kan bygga andra sammansatta tjänster utifrån olika bastjänster

32 Ekonomiskt bistånd: Kostnader 2013-2017
Det här är beräknade kostnader för hela utvecklingsperioden.

33 Nyttor 2013-2017 – exklusive samhällsnytta
Nyttorna har beräknats utifrån de underlag som har funnits tillgängliga. FUT, Riksrevisionens rapport, ESV.s rapport. Det är en bedömningsmetod som använts. I den här beräkningen finns ett antal antagningar om hur mycket tid som kan elimineras.

34 Nyttor 2013-2017 – inklusive samhällsnytta
I den här beräkningen har också hänsyn tagits till de beräknade felaktiga utbetalningarna utifrån de underlag som har funnits tillgängliga (bedömningar i FUT, Riksrevisionen, ESV)

35 Varför löser inte marknaden detta behov?
Komplex frågeställning där nyttan enklast identifieras av kommunerna själva Omöjligt utveckla utan nära samarbete med ett stort antal myndigheter Marknadens storlek (25-50 miljoner) inte tillräckligt stor för att attrahera de aktörer som har naturliga förutsättningar

36 Lösning: Gemensam utveckling
Det finns ett behov för kommunsektorn att kunna ”äga” vissa gemensamma it-lösningar av strategisk karaktär Dessa lösningar måste ägas på ett sätt som ger förutsättningar för Finansiering Utveckling/upphandling Drift och förvaltning

37 Business case #2: E-arkiv
Utmaning: Sektorns krav och upphandlingar Business case #2: E-arkiv

38 E-arkiv Digitaliseringen för med sig krav på digital arkivering
Alla Sveriges myndigheter måste säkerställa digital lagring på lång sikt i enlighet med gällande lagkrav Många medlemmar saknar spetskompetens för att ta fram genomarbetade kravspecifikationer ur både ett juridiskt och tekniskt perspektiv Marknaden kan lösa problemet En genomarbetad kravspecifikation har tagits fram, och en gemensam upphandling genomförs av SKL Kommentus Kostnaden för krav- och upphandlingsprocessen 4-5 mkr

39 Lösning: Gemensamma krav och upphandlingar
Resurser och kompetens utmaningar för enskild kommun, och upphandlare ibland inte ”jättesamarbetsorienterade” Det finns ett behov för kommunsektorn att skapa gemensamma kravspecifikationer för it-lösningar ”av strategisk karaktär” Samordning har ett egenvärde Gemensamma krav sänker kostnaderna Gemensamma krav ökar konkurrensen e-Arkiv-upphandlingen på god väg; 500+ intresserade

40 Uppdraget: hur ska vi samverka?
Gentemot staten och tillsammans i vår sektor Kring gemensamma krav och upphandlingar Kring gemensam utveckling Politisk ambition att lyckas formera en samverkan som kan leverera från 2014

41 Samverkan på alla nivåer
Internationellt EU:s Digitala Agenda, strategiska samverkansprojekt Standarder Nationellt Nationell strategi, strategiska samverkansprojekt Mjuk infrastruktur, standarder och upphandling Överenskommelser Regionalt Regional digital agenda, strategiska samverkansprojekt Kompetens- och resursallokering, upphandling Lokalt Lokal strategi för verksamhetsutveckling med stöd av IT Samlat grepp och strategisk ledning

42 Vill/Kan ni gå före inom något område?
Partnerskap? Vill/Kan ni gå före inom något område?

43 www.skl.se/esamhallet Nyhetsbrevet eSamhället

44 Hör gärna av er med frågor och inspel: Per Mosseby per.mosseby@skl.se
TACK! Hör gärna av er med frågor och inspel: Per Mosseby


Ladda ner ppt "Strategi för eSamhället"

Liknande presentationer


Google-annonser