Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation

En presentation över ämnet: "Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation"— Presentationens avskrift:

1 Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation
Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation HÄLSA OCH SAMHÄLLE

2 Utgångspunkter för studien
Se HELA staden Bortom förenklade bilder och föreställningar Fokus på grundläggande förutsättningar för en social hållbar stad Förändringar över tid – rörelse och förändring istället för statiska data Vidgade perspektiv – kombinera mikro-makro, inifrån-utifrån, historiska och rumsliga jämförelser Dra slutsatser – ange förändringspotential HÄLSA OCH SAMHÄLLE

3 Del 1: Befolkningsdynamik Vilka människor är det vi pratar om?
Befolkningsflöden in och ut ur Malmö Bruttobefolkning: närmare en halv miljon personer Av 1990-populationen finns 48 % kvar 2008 Av 2008-populationen har 39 % bott samtliga år från 1990 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

4 Malmö – en av Europas snabbast växande städer
HÄLSA OCH SAMHÄLLE

5 Ökad långväga inflyttning
Andel inflyttade personer till Malmö fördelat efter inrikes- resp. utrikesinflyttning 1968 – I procent av befolkningen respektive år. Utrikes in- och utflyttning Malmö I antal personer. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

6 Befolkningssammansättning i Malmö och riket 1971, 1991 och 2011.
Ålder 1971 Malmö Riket Diff. 1991 Malmö Riket Diff. 2011 0-17 år 18-29 år 30-64 år 65 år – 21, , ,7 20, , ,4 45, , ,8 13, , ,6 17, , ,7 17, , ,1 43, , ,2 21, , ,8 18, , ,6 19, , ,0 45, , ,7 15, , ,4 Totalt 100, ,0 100, ,0 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

7 Andel utrikes födda av Malmös befolkning 1960 – 2012.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE

8 Invånare i Malmö efter härkomst 1995 och 2012.
1995 N % 2012 N % Differens N % Född i Sverige Utländsk bakgrund varav: Utrikes född Född i Sverige och båda föräldrar utrikes födda 182  ,2 ,8 48  ,9 12  ,0 179  ,2 123  ,8 92  ,5 ,3 -3  ,7 ,0 + 43  ,2 + 19  ,1 Totalt 242  ,0 302  ,0 + 60  ,8 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

9 Specifika befolkningsmönster
Danmark tur och retur? EBO Återutvandring Slutsats: kunskapen låg kring flyttmönster över tid HÄLSA OCH SAMHÄLLE

10 NEET – varken i arbete eller studier
Del 2: Inkomster och försörjning Hur ser försörjningsvillkoren ut för stadens befolkning? Förvärvsgrad NEET – varken i arbete eller studier Det dolda Malmö – saknar helt inkomster Inkomstfördelning Inkomstfattigdom och försörjningsstöd HÄLSA OCH SAMHÄLLE

11 Förvärvsgrad i Malmö. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö
och riket 2000 – 2010. Förvärvsgrad år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda

12 Andel 18-64 år i Malmö efter sysselsättningsstatus och inkomst
Problem med data om sysselsättning och inkomster: Papperslösa Hur många i Malmö? 0,5, 1 eller 2 % (1500,3000 el. 6000) Gränspendling (Mö  DK) 2000 – (0,8 %) 2005 – (3,0 %) 2008 – (6,1 %) Hushållsbegreppet Familjeenheter/kosthushåll Variation och föränderlighet Ökat växelvis boende för barn 12.2 17,3 17,8 86,1 79,5 75,7 Antal: 1990 – 2000 – 2008 – 00/ 08/ 08/ + 30,8 % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

13 Vuxna 18 -64 år varken i arbete/studier och som helt saknar inkomster
Malmö: 1990 – (1,7 %) 2000 – (2,9 %) 2008 – (6,5 %) Var 15:e Malmöbo i arbetsför ålder Dessa exkluderas vanligtvis från analyser om inkomster etc. På nationell nivå varit kring 1 procent. Vilka rör det sig om 2008? Män % / Kv % Mellan år: % Utländsk bakgrund: % Högst 4 år i Sv: % Norden: % Mellanöstern: % Östra Europa: % Asien: % Barnhushåll: % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

14 Perspektiv på sysselsättning och studier i arbetsför ålder i Malmö
Ifall andelen som varken är i arbete eller studier 2008 varit oförändrad från 1990; 86, 1%? Skillnad på närmare personer Faktiskt antal 2008: personer Oförändrad nivå: personer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

15 Uppskattning av gränspendlingen över sundet
Ålder år boende i Malmö 2008: Huvudarbetsgivare i Danmark av ,9 % varav noll inkomst i Sv.: ,1 % 20-24 år ,1 % 25-29 år ,5 % 30-34 år ,8 % 35-39 år ,4 % Motsvarar drygt hälften av pendlarna Motsvarar 40 procent av alla med noll inkomst Källa: Space-Time Research, Region Skåne Sysselsättning HÄLSA OCH SAMHÄLLE

16 Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9
Inkomstojämlikhet i Malmö och riket /9. Ginikoefficient år med disponibel inkomst. Förändring av inkomstfördelning: Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt. Differens 2008: Riket ,314 Malmö 0,352 Diff: , 038 + 12 % Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

17 Inkomstutvecklingen i Malmö 1990-2008
Inkomstutvecklingen i Malmö Disponibel inkomst för personer år efter medelvärden för decil 1,5 och 10. Diff: 10/ , , ,47 90/ , , ,93 90/ , , ,06 IN ADJUSTED 2008 PRICES HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.

18 Förändring i disponibel inkomst per k. e
Förändring i disponibel inkomst per k.e. efter deciler i Malmö 1991, 2000 och I 2008 års priser. decil 10/decil 1: ,45 ,35 ,14 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

19 Effekt av offentliga transfereringar
Effekt av offentliga transfereringar* för GINI-koefficienten i Malmö *Beräknat på såväl skatter som summan av samtliga offentliga överföringar till hushållen. Ginikoefficient i Malmö efter marknadsinkomster och disponibel inkomst. Reduktionseffekt ca 60 % ca 53 % ca 42 % Not: Personer med noll eller negativ disponibel inkomst exkluderade. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

20 Disponibel inkomst under Disponibel inkomst minst
Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö Arbetsför ålder år. Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomst Disponibel inkomst minst Totalt Saknar inkomster från arbete och studier 20 565 11,8 % 12 609 7,2 % 33 174 19,1 % Inkomster från arbete och studier 29 730 17,1% 111 156 63,9 % 140 886 80,9 % Summa 50 295 28,9 % 123 765 71,1 % 174 060 100,0 % Andel EU-fattiga: Riket: ,4 ,3 ,2 Malmö: ,7 / 34,4 ,8 / 26,7 ,9 / 33,5 Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= år 2008) Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit eller 33,5 % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

21 Del 3: Bostadssegregation Hur har stadens sociogeografi utvecklats under senare år?
Malmös särpräglade stadsstruktur; kompakt bebyggelse, hög befolkningstäthet Analys på mindre grannskap – SAMS-områden Färganalys kombinerar socioekonomisk och etnisk bakgrund HÄLSA OCH SAMHÄLLE

22 Analyser av inkomst och försörjning i stadsdelar och SAMS-områden i Malmö.
370 områden varav med minst 100 hushåll – 251 områden Genomsnitt antal hushåll: 643

23 Andel utlandsfödda utanför
Segregationsindex Ekonomisk Andel låg inkomst (20 %) / Andel hög inkomst (20 %) 1. Mycket resursrika > 0,25 2. Resursrika ,25-0,49 3. Integrerade resursrika ,50-0,79 4. Integrerade ,80-1,24 5. Integrerade/eftersatta ,25-1,99 6. Eftersatta ,00-3,99 7. Resursfattiga ,00-9,99 8. Mycket resursfattiga ,00 – Etnisk Andel utlandsfödda utanför Norden & Västeuropa / Andel svenskfödda 1. Mycket homogen sv. befolkning > 0,25 2. Homogen svensk befolkning ,25-0,49 3. Integrerade, svensk prägel ,50-0,79 4. Integrerade ,80-1,24 5. Integrerade, prägel av inv ,25-1,99 6. Koncentration av inv ,00-3,99 7. Stor koncentration av inv ,00-9,99 8. Mycket stor koncentration av inv. 10,00-

24 Segregationsanalys för hela städer
Gula områden = socioekonomiskt rika (- 0,49) och homogen svensk befolkning ((- 0,49) Gröna områden= socioek. och etniskt blandade områden Blå områden = socioekonomiskt fattiga (2,00 -) och Koncentration av synliga invandrargrupper (2,00 -)

25 SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk
och etnisk profil 1990 och 2008. Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden

26 Malmös befolkning efter bostadsområdens
ekonomiska och etniska status 1990 och 2008. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

27 Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008.
Differens 08/90 N % Gul Grön Blå Övriga 4  ,0 144  ,0 81  ,9 2  ,1 5  ,0 129  ,6 148  ,3 ,1 + 1  ,0 -14  ,4 +67  ,2 -2  ,0 Summa 232  ,0 283  ,0 +51  ,0 Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. Jämförelse 54 största städer (> inv.): Gul % Grön % Blå % HÄLSA OCH SAMHÄLLE

28 Balansmått mellan gula och blå områden i Sveriges 54 största städer 2008.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE Balans = andel invånare i gula omr./andel invånare i blå omr.

29 Bostadssegregationens fördelning i utvalda städer 2008. I procent.
Kommun Områden Gula Gröna Blå Stockholm Göteborg Malmö Botkyrka Södertälje Lund Helsingborg Kristianstad Trelleborg Landskrona 4, , ,0 15, , ,6 2, , ,3 3, , ,0 9, , ,5 11, , ,7 11, , ,3 13, , ,4 10, , ,4 19, , ,5 Summa 54 större städer 13, , ,4 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

30 Samband mellan inkomstojämlikhet och bostadssegregation
Skilja mellan bostadssegregationens bakomliggande orsaker och olika konsekvenser, s.k. grannskapseffekter Det är den generella ökningen av inkomstojämlikheten som förklarar merparten av den ökade bostadssegregationen Vi bor numera med folk som liknar oss själva Social sammanhållning – skilja mellan ”bonding” och ”bridging” HÄLSA OCH SAMHÄLLE

31 Avslutande analys och rekommendationer
Social smältdegel, lager på lager Det dolda Malmö Ökade ekonomiska skillnader bland hushållen Bor alltmer åtskilda, många resursfattiga områden HÄLSA OCH SAMHÄLLE

32 Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (1)
Åtgärd Befolkningsrörligheten: olika slags strömmar läggs som lager på lager. Får som oönskad konsekvens en ökad grad av oetablerade och osynligjorda människor. Ökad okunskap om vilka som egentligen bor och verkar i staden – ett dolt Malmö breder ut sig. Synliggör alla Malmöbors levnadsförhållanden och underlätta för människor att få sin ställning och rättigheter tillgodosedda i enlighet med gällande lagar och konventioner. Förvärvsgraden är alarmerande låg i den arbetsföra befolkningen. Mer än en fjärdedel av befolkningen i åldern har varken arbete eller är i studier. Detta ger näring åt oreglerade marknader och sociala spänningar. Sysselsättningsnivån måste höjas i den arbetsföra befolkningen. En rimlig målsättning är att den höjs successivt till 70 procent år 2020 och nå upp till riksnivå senast år Fördelning av arbeten och resurser utformas socialt hållbart för såväl den enskilde som samhället i stort. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

33 Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (2)
Åtgärd Markant ökning av inkomstojämlikheten bland Malmöhushållen. Denna ekonomiska ojämlikhet leder till ökade skillnader i hushållens levnadsvillkor som i sin tur påverkar bl.a. ojämlikhet i hälsa. Såväl kommun som den nationella nivån har ett ansvar att minska skillnader i ekonomiska livsvillkor bland hushållen. Den lokala nivån kan bidra genom en inkluderande och utjämnande policy inom många policyområden. En ökad bostadssegregation förstärker ojämlikhetsmönster i staden. Skapar större skillnader i förutsättning i hushållens vardagsliv och i den lokala välfärdsorganiseringen. En långsiktig handlingsplan antas för en inkluderande stadsutveckling med mål att drastiskt minska bostadssegregation och åtskillnad mellan grupper och områden. Utanförskapets konsekvenser är ekonomiskt kostsamma och socialt belastande. Offentliga styr- och uppföljningssystem är splittrade och kortsiktiga. En social investeringspolitik med en integrerad modell för sysselsättning- och välfärdsfrågor bör övervägas. Malmö stad bör utreda en integrerad modell med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser. HÄLSA OCH SAMHÄLLE