Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn

En presentation över ämnet: "Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn"— Presentationens avskrift:

1 Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn
Henry Ascher MD, professor i folkhälsovetenskap, docent i barnmedicin, Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn Barns och ungas uppväxtvillkor Malmökommissionen 2 mars 2012 Rosengrenska

2 ”Omar”, 12 år Asylsökande från Irak Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren KNIV PÅ SIG!

3 Hälsa och välbefinnande
Det förflutna Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön Det som sker i nuet

4 Traumatiserande faktorer
Salutogena faktorer

5

6

7

8

9 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Artikel 14.1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

10 Bakgrund Uppbrott — alla
Påtvingad flykt undan krig och politiskt våld — många Exponering för våld — många Andra påfrestande erfarenheter — många under flykten under migrationsprocessen ”Resettlement” — alla

11 Livet före flykten

12 Livet före flykten Förluster av anhöriga Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater Social misär

13 Flykten

14 Flykten Lång väg, lång tid Farofylld Farligt och underbetalt arbete Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp?

15 Barn i asylprocessen Utlänningslagen: Barn kan ha egna asylskäl
I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn. Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring vara överordnat i vissa fall. Praxis 80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl (Rädda Barnen, Barnombudsmannen)

16 Barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet Misstroende, ifrågasättande
ålder — ensamkommande barn asylskäl — svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande

17 Ensamkommande barn i asylprocessen
Avvisning till konfliktområden enligt Dublinförordningen Trots avsaknad av anhöriga avsaknad av sociala nätverk avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen otillräcklig utredning av barnets asylskäl

18 Asylpolitik och hälsa Säkerhet   Osäkerhet Hopp   Hot Förhoppningar   Verklighet Retorik   Praxis “Klimat av misstänkliggörande”

19 Asylprocessen

20 Hotet att skickas tillbaka
Psykisk hälsa ofta extremt dålig Många gömmer sig

21 Att leva som papperslös
Ovisshet, rädsla Ingen möjlighet att påverka sin livssituation Fattigdom Beroende av andras välvilja Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Osäkerhet om möjlighet till vård

22 ”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?”
Barn som lever som papperslösa Föräldrar som mår dåligt Isolering Skolgång? ”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?”

23 Uppehållstillstånd särskild gömda och ensamkommande barn
Stor omställning Från kort perspektiv till långsiktig planering Existentiell kris inte ovanlig Uppbrottet definitivt Familjen? Förväntningar och krav egna andras Slappnar av — bortträngda tankar kommer

24 Hälsa och välbefinnande
Det förflutna Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön Framtiden Det som sker i nuet

25 Hur går det på sikt?

26 Hur går det på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel)
Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

27

28 Hälsofrämjande faktorer
Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet ➔ Känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse

29 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande
Vad är viktigt för att må bra? Föräldrar och familj Skolan Vänner och fritid Ekonomi Hopp om framtiden

30 Föräldrarnas betydelse
Anknytning Omsorg och skydd Förmedla KASAM  TILLIT OCH TRYGGHET — BARNET  DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN — FÖRÄLDRAR Vad händer vid hot och fara?

31 Föräldrarnas betydelse
Slutsatser: Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka trygga föräldrar för sina barn Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex. skolarbetet Motverka isolering genom stöd till att återskapa nya sociala nätverk Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn

32 Förskolans / skolans betydelse
Kunskap — i bred bemärkelse Tillhörighet Men även: Struktur Ingång till det svenska samhället Viktiga vuxna  ”Skolan/förskolan är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn” (Anders Hjern) Vad händer när skolan inte fungerar?

33 Fritid och ekonomi Tillhörighet, sammanhang Vänner Socialt nätverk
Ingång till det svenska samhället

34 Framtidshopp Vad händer när alla vägar är stängda? Behov av identitet
tillhörighet delaktighet, möjlighet att påverka sin situation hopp Vad händer när alla vägar är stängda?

35 Betydelsen av Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”!
Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn” — men också som resursstarka Helhetsperspektiv

36 Betydelsen av Att återskapa trygghet och tillit Bekräftelse
Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet Skydd mot fattigdom och utanförskap

37 http://www. allmannabarnhuset

38

39

40 Nationell nivå Myndighets-nivå Familjenivå Det nyanlända barnet

41 nyanlända barnet Det Föräldrar Familj Skola Nätverk Fritid Framtiden Samhället

42 Samverkan, exempel Skola Elevhälsan Frivillig- Lokalsamhälle
organisationer Nätverk Barnmedicin Primärvård BUP Psykiatri Socialtjänst Barn hälsovård Föräldrar Familj

43 Betydelsen av Identifiera barn i behov av stöd på specialistnivå

44 Vanliga hälsoproblem Posttraumatiskt stressyndrom Sömnproblem — invasiva mardrömmar — återupplevande Ångest Koncentrationssvårigheter Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Förlorad barndom — tidigt vuxenansvar Buksmärtor, huvudvärk, aptitlöshet Skuldkänslor — överlevnadsskuld Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner

45 Vanliga hälsoproblem Spädbarn Småbarn Depression Regression
Grava anknytningssvårigheter Småbarn Ångest Klängighet, kinkighet  undandragande, passiva Autism-liknande beteende Fixerad, repetitiv, tvångsmässigt lekmönster Förlust av lekförmåga Omvårdande, ansvarstagande

46 Några slutsatser Involvera barnen och ungdomarna!
Involvera föräldrarna! Obs skolan Skolan en central arena Samverkan mellan institutioner, professioner och myndigheter Mobilisera hela Malmö

47 Vad kan vi göra? Bygga bra strukturer Samverka
Utveckla indikatorer  fortlöpande utvärdering Tillräckligt många vuxna! Stöd till personalen! utrymme för reflexion utbildning – fortbildning – handledning stöd och uppmuntran

48 Betydelsen av långsiktiga breda satsningar
Bristdiskurs eller resursdiskurs? Arbeta från en gemensam — och levande! — värdegrund Arbeta kontinuerligt med bemötandefrågor Betydelsen av mänskliga rättigheter

49 FN:s konvention om barnets rättigheter
Artikel 2 —barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag… Artikel 3 —barns bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

50 FN:s konvention om barnets rättigheter
Artikel 6 —barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 —barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

51 FN:s konvention om barnets rättigheter
Artikel 22 —flyktingbarn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus … erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.

52 FN:s konvention om barnets rättigheter
Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

53 Vad kostar det att inte satsa?
Blir det inte för dyrt? Vad kostar det att inte satsa? Barnen är vår gemensamma framtid vårt gemensamma ansvar

54 Barnfattigdom är inte oundvikligt utan följden av politiska beslut
UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna barnfattigdomen i resp. land: USA 0,68% Storbritannien 0,48% Kanada 0,46% Sverige 0,07%...

55 ”Omar”, 12 år VARFÖR?? Asylsökande från Irak
Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren KNIV PÅ SIG! VARFÖR??

56

57 ”Nobody need wait a single moment
before starting to improve the world”

58

59 Betydelsen av det förflutna och det som sker nu