Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nationalism, institutionalism och svensk kulturpolitik

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nationalism, institutionalism och svensk kulturpolitik"— Presentationens avskrift:

1 Nationalism, institutionalism och svensk kulturpolitik
Tobias Harding Fil.dr. Tema Kultur och Samhälle

2 Tobias Harding (2007) Nationalising Culture: The reorganisation of National Culture in Swedish Cultural Policy Norrköping: Linköpings Universitet

3 Institutioner Institutions are “collections of interrelated rules and routines that define appropriate actions in terms of relations between roles and situations. The process involves determining what the situation is, what role is being fulfilled, and what obligation of that role in that situation is.” (March & Olssen 1989) March, James G. & Johan Olsen Rediscovering Institutions. The Organisational Basis of Politics, London: Collier Mac­millan Publishers.

4 Isomorphism “(1) coercive isomorphism that stems from political influence and the problem of legitimacy; (2) mimetic isomorphism resulting from standard responses to uncertainty; and (3) normative iso­morph­ism, assoc­i­ated with professionalization.” (Powell & DiMaggio 1991) Powell, Walter W. & Paul J. DiMaggio 1991b. “The Iron Cage Revisited: Institutional Iso­morph­ism and Collective Rationality” in Organisational Fields” in Walter W. Powell & Paul J. DiMaggio (eds.) The New Institutionalism in Organizational Analysis, Chicago: University of Chicago Press.

5 Path dependency “Efforts at change are often resisted because they threaten individuals’ sense of security, increase the cost of information processing, and disrupt routines. Moreover, established conceptions of 'the way things are done' can be very beneficial; members of an organizational field can use these stable expectations as a guide to action and a way to predict the behaviour of others.” (Pierson 2000) Pierson, Paul “Increasing Returns, Path Dependence and the Study of Politics” in The American Political Science Review, Vol. 94 No. 2 (June 2000), pp. 251–267.

6 Organisatoriska fält “Once disparate organizations in the same line of business are structured into an actual field (as we argue, by competition, the state or the professions), powerful forces emerge that lead them to become more similar to one another.” (Powell & DiMaggio 1991) Powell, Walter W. & Paul J. DiMaggio 1991b. “The Iron Cage Revisited: Institutional Iso­morph­ism and Collective Rationality” in Organisational Fields” in Walter W. Powell & Paul J. DiMaggio (eds.) The New Institutionalism in Organizational Analysis, Chicago: University of Chicago Press.

7 Frågor What values have been considered appropriate for cultural policy to pursue: universalistic or particularistic? Particularistic Universalistic What concepts have been considered appropriate for describing the nation in cultural policy: ethnic or state-framed? Ethnic State-framed How strongly integrated has the organisation of cultural policy been? Integrated Disintegrated Tobias Harding (2007) Nationalising Culture: The reorganisation of National Culture in Swedish Cultural Policy Norrköping: Linköpings Universitet.

8 Etnisk gemenskap Ethnic comm­unity: a popu­la­tion sharing
a collective proper name a myth of common an­cestry shared historical memories one or more differencing elem­ents of comm­on cult­ure an association with a specific ‘homeland’ a sense of sol­id­arity for sign­ific­ant sectors of the population. (Anthony D. Smith 1991) Smith, Anthony D National Identity, Harmonsworth: Penguin.

9 Etnisk nationalism. Bild: Friedrich August von Kaulbach: Germania. 1914.

10 Statscentrerad/statsinramad nationalism
Statscentrerad/statsinramad nationalism. Bild: Edward Moran: Unveiling of the Statue of Liberty Enlightening the World

11 Svensk etnisk protonationalism och dess kopplingar till historieskrivningen.
Bild: Olof Rudbeck, ur Atlantica. Harding, Tobias (2012) ”Vilka är nationen? Om kulturarvet, staten, nationen och det civila samhället” i Christina Fredengren, Ola Wolfhechel Jensen & Åsa Wall (red.) I valet och kvalet: Grundläggande frågor kring värdering och kulturarv. Visby: Riksantikvarieämbetet.

12 Civil nationalisms rötter i tidigare stats- och värderingsorienterade nationsuppfattningar och lojaliteter. Från Gustav II Adolf till folkhemsnationalismen. Harding, Tobias (2012) ”Vilka är nationen? Om kulturarvet, staten, nationen och det civila samhället” i Christina Fredengren, Ola Wolfhechel Jensen & Åsa Wall (red.) I valet och kvalet: Grundläggande frågor kring värdering och kulturarv. Visby: Riksantikvarieämbetet. Bild: Gustav II Adolf.

13 19th Century: Establishment of a public sphere: museums, libraries, theatres etc. Bild från Wikipedia Harding, Tobias (2012) ”Vilka är nationen? Om kulturarvet, staten, nationen och det civila samhället” i Christina Fredengren, Ola Wolfhechel Jensen & Åsa Wall (red.) I valet och kvalet: Grundläggande frågor kring värdering och kulturarv. Visby: Riksantikvarieämbetet.

14 Svenska folkdräkter. Bild ur Nordisk Familjebok (1876-1926).

15 Around 1900: The popular movements, including their cultural activities and study associations.

16 1930s-1970s: Establishment of a cultural policy within the wellfare state. The State takes wider responsibilities for culture and the popular movements are institutionalized. Differentiation between professional and amateur culture. Bild:

17 Nationalmuseum, Östasiatiska museet, Skeppsholmskyrkan.

18 Världskulturmuseet.

19 Frågor What values have been considered appropriate for cultural policy to pursue: universalistic or particularistic? Particularistic Universalistic What concepts have been considered appropriate for describing the nation in cultural policy: ethnic or state-framed? Ethnic State-framed How strongly integrated has the organisation of cultural policy been? Integrated Disintegrated Tobias Harding (2007) Nationalising Culture: The reorganisation of National Culture in Swedish Cultural Policy Norrköping: Linköpings Universitet.

20 SOU 1972:66 Det övergripande målet för kulturpolitiken är att medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet. För att detta mål skall kunna uppnås krävs · att verksamheten och beslutsfunktionerna inom kulturområdet decentraliseras (decentraliseringsmålet). · att de kulturpolitiska åtgärderna samordnas med samhällets insatser inom andra områden och differentieras med hänsyn till olika gruppers förutsättningar och behov (samordnings- och differentieringsmålet). · att de kulturpolitiska åtgärderna utformas så att de kan förbättra kommunikationen mellan olika grupper i samhället och ge fler människor möjlighet till kulturell verksamhet (gemenskaps- och aktivitetsmålet). · att kulturpolitiken medverkar till att skydda yttrandefriheten och att skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas (yttrandefrihetsmålet). · att konstnärlig och kulturell förnyelse möjliggörs (förnyelsemålet). · att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs (bevarandemålet). · att samhället har ett övergripande ansvar för att främja mångsidighet och spridning av kulturutbudet och för att minska eller hindra den negativa inverkan som marknadsekonomin kan medföra (ansvarighetsmålet).

21 SOU 1972:66 Det övergripande målet för kulturpolitiken är att medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet. För att detta mål skall kunna uppnås krävs · att verksamheten och beslutsfunktionerna inom kulturområdet decentraliseras (decentraliseringsmålet). · att de kulturpolitiska åtgärderna samordnas med samhällets insatser inom andra områden och differentieras med hänsyn till olika gruppers förutsättningar och behov (samordnings- och differentieringsmålet). · att de kulturpolitiska åtgärderna utformas så att de kan förbättra kommunikationen mellan olika grupper i samhället och ge fler människor möjlighet till kulturell verksamhet (gemenskaps- och aktivitetsmålet). · att kulturpolitiken medverkar till att skydda yttrandefriheten och att skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas (yttrandefrihetsmålet). · att konstnärlig och kulturell förnyelse möjliggörs (förnyelsemålet). · att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs (bevarandemålet). · att samhället har ett övergripande ansvar för att främja mångsidighet och spridning av kulturutbudet och för att minska eller hindra den negativa inverkan som marknadsekonomin kan medföra (ansvarighetsmålet).

22 Prop. 1974:28 · Kulturpolitiken skall medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas, · kulturpolitiken skall ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor, · kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet, · kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet, · kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov, · kulturpolitiken skall möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse, · kulturpolitiken skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs, · kulturpolitiken skall främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

23 SOU 1995:84 Kulturen ger människan glädje, insikter, många uttrycksmöjligheter och ett rikare liv. Kulturpolitiken skall därför · värna yttrandefriheten och ge reella yttrandemöjligheter, · verka för delaktighet och stimulera till eget skapande, · främja konstnärlig och kulturell förnyelse och kvalitet, · ta ansvar för kulturarven och främja ett positivt bruk av dem, · ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.

24 Prop. 1996:84 Målen för kulturpolitiken skall vara att: · värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, · verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande, · motverka kommersialismens negativa verkningar och främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet, · bevara och bruka kulturarvet, · främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

25 Riksdagen 1996 Målen för den nationella kulturpolitiken är: · att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, · att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, · att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, · att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, · att bevara och bruka kulturarvet, · att främja bildningssträvandena samt · att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

26 Bild från www.kulturutredningen.se

27 SOU 2009:16 Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor. Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas

28 Prop. 2009/10:3 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

29 Samverkande politikområden?
Integrationspolitik Kulturpolitik Konstpolitik Näringspolitik Bild från Se även Harding Tobias (2009/2010) ”Var finns den statliga kulturpolitiken? Inte bara på kulturdepartementet” i Anders Frenander (red.) (2010) Arkitekter på armlängds avstånd. Att studera kulturpolitik, Borås: Valfrid. Utbildningspolitik Etc…

30 Se även Harding Tobias (2009/2010) ”Var finns den statliga kulturpolitiken? Inte bara på kulturdepartementet” i Anders Frenander (red.) (2010) Arkitekter på armlängds avstånd. Att studera kulturpolitik, Borås: Valfrid.


Ladda ner ppt "Nationalism, institutionalism och svensk kulturpolitik"

Liknande presentationer


Google-annonser