Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa

En presentation över ämnet: "Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa"— Presentationens avskrift:

1 Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa
Kalmar 11 mars 2013 Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket Enheten för prövning och regelgivning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Vad jag kommer prata om idag:
1. Bullers påverkan generellt 2. Människors hälsa och ohälsa vindkraft 3. Riktlinjer vindkraft JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Buller ger negativa effekter på människors hälsa
Buller är ett växande problem. Begreppet ”hälsa” används här som det definierats av WHO, dvs, att hälsa inte enbart ska förstås som frånvaron av sjukdom utan som ett tillstånd av välbefinnande (WHO 1948) Det är en miljöfaktor där allmänhetens klagomål ökar. Vi måste samarbeta för att bullerarbetet ska gå åt rätt håll. JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Bullers negativa effekter på människors hälsa
Påverkar det centrala hörselsystemet Påverkar det autonoma nervsystemet Störning (eng. annoyance) Sömnstörning Försämrad prestation, inlärning och taluppfattbarhet Fysiologiska effekter Psykosociala effekter Hörselskador Sömnstörning Försämrad koncentration Maskerar tal Störande Stress Röstproblem JOHANNA Hörselskada Hjärt-kärlsjukdom Ökad olycksrisk Obehag Orsakar tinnitus Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4

5 Bullrets effekter beror på både exponering & situation och individfaktorer
Typ av bullerkälla Flera bullerkällor Ljudnivå Tillgång till tyst sida Utemiljö/uteplats läge Sovrummets läge och fönstrens läge Individen Attityd Känslighet för ljud/buller Hälsotillstånd Känsliga grupper (tex. barn, kroniskt sjuka, gravida, äldre, skiftarbetare, hörselskadade, främmande språk) Effekt JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Sömnstörningar av buller – hur?
Vi fortsätter att använda vår hörsel även under sömnen. Det innebär att vi även när vi sover har koll på omgivningen med hjälp av hörseln. Svårt att somna Uppvaknanden, förändring av sömndjupet Ökat antal kroppsrörelser, ändrad andning, sammandragning av ytliga blodkärl, akut ökad hjärtfrekvens, höjt blodtryck Ändrat beteende (t.ex. sömn-medel, öronproppar, stängda fönster) Minskad djupsömn, sämre sömnkvalitet Trötthet Nedstämdhet, olustkänsla Sänkt prestationsförmåga, (Hjärt- kärlsjukdom) JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Om ljudet från vindkraftverk
Det dominerande ljudet är av aerodynamiskt ursprung och uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Är av bredbladig karaktär, mest framträdande frekvensområde är Hz. Upplevs vanligen som ett svischande ljud – vilket är den typ av ljud som upplevs som mest störande. ”Rena toner” upplevs som mer störande än ”vanligt” ljud. JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Varför är ljudet lätt att höra?
Det karakteristiska svischande ljudet är lätt att uppfatta även i närvaro av bakgrundsljud Vindkraftsljudets amplitud (styrka) blir modulerat och varierar i takt med vingarnas passager genom luften Dygnsvariationen (fr f a för äldre lägre verk) gör att ljudet uppfattas tydligare nattetid. JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9 Lågfrekvent? Infraljud?
Vindkraftverk generar också lågfrekvent ljud (20–200 Hz) och infraljud (1–20 Hz) Ljudnivåerna i lågfrekvens- och infraljudsområdet är inte högre än för många andra vanliga bullerkällor Infraljud har nivåer långt under vad som är hörbart Kommer andelen lågfrekvent ljud från vindkraftverk i framtiden att öka i och med att verken blir större? JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Skuggor från vindkraftverken
Soligt väder och solen står lågt - roterande skuggor på marken. Denna störning är svår att värja sig mot Risken för att bli påverkad av skuggor beror på läge och avstånd till vindkraftverken Störningstiden (dvs den faktiska skuggtiden) ska inte överstiga 30 minuter per dag, och inte mer än sammanlagt 8 timmar per år (Boverket 2009) Sensorer på vindkraftverken är en teknik för att minska den tid som skuggor uppstår JOHANNA Det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor, reflexer och ljus från vindkraftsverk. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk
Sambandet mellan bullerstörning och ljudnivåer från vindkraft har hittills undersökts i tre tvärsnittsstudier De tre studierna använde samma fråga för att mäta bullerstörning: ”Ange för var och en av nedanstående olägenheter om du lägger märke till eller störs av dem, när du vistas utomhus vid din bostad”, följt av en lista med tänkbara olägenheter varav buller från vindkraft var en. Beräkningarna inkluderar inte dem som hade egen ekonomisk vinning av vindkraften, eftersom dessa personer rapporterade klart lägre störning jämfört med dem som inte hade egen vinning av vindkraften (E. Pedersen, et al. 2009). JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk
Studierna visar på ett tydligt samband mellan beräknade nivåer av vindkraftsbuller och andel störda. Boende med exponering i intervallet 35–40 dBA, (utomhus vid fasad): andelen bullerstörda cirka 10% (i de svenska studierna) resp. cirka 20% (den holländska studien). Andelen mycket bullerstörda var cirka 6% i de svenska och den holländska studien. JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13 Resultat från tre studier (Pedersen et al. 2009)
JOHANNA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14 Är det många som störs av ljudet?
Andelen som upplever sig vara bullerstörda av vindkrafts-ljud vid riktvärdet 40 dBA (utomhus vid fasad) är jämförbar med andelen bullerstörda vid motsvarande riktvärde för vägtrafikbuller, 55 dBA(LAeq24h utomhus vid fasad). Obs att antalet personer som störs av vägtrafikbuller är betydligt större än för vindkraftsbuller (ca 1,7 miljoner enligt WSP, 2009). Vindkraft är mer störande än vägtrafikbuller vid liknande ekvivalenta ljudnivå. Vid 40 dBA (LAeq,24h) vindkraft är störningarna påtagliga medan andelen bullerstörda vid 40 dBA (LAeq,24h) transportbuller är betydligt lägre (avser årsmedelvärde för vägtrafik och medelvärde vid 8 m/s på 10 m höjd för vindkraft) (se till exempel Miedema & Oudshoorn 2001, Öhrström et al. 2006). Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15 Förklaringar till att fler störs av vindkraftsljud
Vindkraftverk uppförs ofta i miljöer med låg bakgrundsnivå. Pulserande ljud upplevs som mer störande än kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehåll och genomsnittliga ljudnivå. Vindkraftens visuella intrång i miljön påverkar bedömningar av bullerstörning. (1) Vindkraftverk uppförs ofta i miljöer med låg bakgrundsnivå. Detta innebär att även låga ljudnivåer från vindkraft är uppfattbara och därmed potentiellt störande. Studier av vägtrafikbuller har ofta gällt bullerstörning bland boende i större städer, där bakgrundsnivåerna är uppskattningsvis 10–15 dBA högre än i landsbygdsmiljöer. (2) Repetitivt pulserande ljud upplevs som mer störande än kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehåll och genomsnittliga ljudnivå (Kantarelis & Walker 1988, Zwicker & Fastl 1990). Detta gäller även för vindkraftsljud (Seunghoon et al. 2011) och kan vara en bidragande faktor till att vindkraftsljud upplevs som störande även vid relativt låga ljudnivåer. (3) Vindkraftens visuella intrång i miljön kan påverka bedömningar av bullerstörning. Detta stöds av att andelen bullerstörda bland boende som ser vindkraftverken är betydligt högre än bland boende som inte ser verken, vid samma genomsnittliga bullerexponering (E. Pedersen et al. 2009). Vindkraftverken kan upplevas som en onaturlig komponent i landskapet och en hypotes är att vindkraftverk i större utsträckning än många andra bullerkällor fångar den visuella uppmärksamheten. Detta kan medföra en ökad fokusering på bullret. Störning av rörliga skuggor och flimmer från vindkraftverk kan möjligen också öka benägenheten att rapportera bullerstörning. (4) Buller från vindkraftverk beräknas för en given situation (8 m/s på 10 m höjd) medan beräkningarna av trafikbuller avser ett dygnsmedelvärde. Värden för vindkraft och trafikbuller är därför inte direkt jämförbara. Beräkningsmodellerna för trafikbuller är mer utvecklade än för vindkraftsbuller. Därför kan det inte uteslutas att beräknade nivåer av vindkraftsbuller underskattar den faktiska exponeringen i större utsträckning än för trafikbuller. Det ställs högre krav på buller från vindkraftverk än från vägtrafik. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

16 Sömnstörning pga. buller
Om riktvärdet upprätthålls – ska det skydda mot sömnstörningar. Dygnsmedelvärde - nivåerna kan vara högre på natten – men då är man inomhus Jfr SoS riktvärde max 30 dBA inomhus. Studierna visar ingen entydig bild av sambandet mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning. Om riktvärdet upprätthålls överskrids förmodligen inte WHO:s riktvärde 40 dBA LAeq nattetid, vilket torde innebära ett fullgott skydd mot sömnstörningar. Det är dock viktigt att påpeka att detta avser den faktiska exponeringen vid boendes sovrumsfönster. Studier av van den Berg (2004b) antyder att beräknade nivåer kan vara högre på natten. Det är dock viktigt att påpeka att detta avser den faktiska exponeringen vid boendes sovrumsfönster. Studier av van den Berg (2004b) antyder att beräknade nivåer kan vara högre på natten. Mätningarna gjordes med vedertagna metoder för ljudemissioner. Stabila atmosfärsförhållanden kväll och natt leder till ökade nivåer av vindkraftverksljud samtidigt som nivåerna av bakgrundsljuden sjunker. Långtidsmätningar visar att bullernivån från vindkraftverk kan skilja sig upp till 15 dB mellan natt och dag vid vindhastigheter på 3–4 m/s på 10 m höjd (van den Berg 2004b). Detta gör att man inte säkert kan dra slutsatsen att riktvärdet 40 dBA, skyddar fullt ut mot sömnstörning, eftersom riktvärden inte baseras på mätningar av faktiska situationer utan endast baseras på beräkningar för 8 m/s på 10 m höjd. Det kan alltså inte uteslutas att det finns ett samband mellan vindkraftsbuller och sömnstörning. Det är inte heller möjligt att från dessa studier, som bygger på självrapporterad sömnstörning, uttala sig om effekter på sömnkvalitet som individen inte är medveten om, till exempel påverkan på sömndjup (se till exempel WHO 2009). Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

17 Symptom och sjukdomar The Wind Turbine Syndrome (Pierpont 2009). Pga. att lågfrekvent ljud och vibrationer från vindkraftverk påverkat personernas balanssinne. Studien ger av flera skäl inget belägg för detta. Vibroakustisk sjukdom, VAD (Alves-Pereira & Castelo Branco) Pga. infra- och lågfrekvent ljud orsakas b.la. ökad risk för epilepsi och hjärtkärleffekter. Inga andra forskare har kunnat verifiera deras resultat. (troligtvis enbart relevant vid mycket höga yrkesexponeringar, till exempel hos flygmekaniker) Om riktvärdet upprätthålls överskrids förmodligen inte WHO:s riktvärde 40 dBA LAeq nattetid, vilket torde innebära ett fullgott skydd mot sömnstörningar. Det är dock viktigt att påpeka att detta avser den faktiska exponeringen vid boendes sovrumsfönster. Studier av van den Berg (2004b) antyder att beräknade nivåer kan vara högre på natten. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

18 Symptom och sjukdomar Risken för epileptiker (Harding et al. 2008)
Pga. risk för anfall hos personer med fotokänslig epilepsi. Inte relevant för moderna vindkraftverk, som rör sig långsammare Hjärt- och kärlsjukdom? Vindkraftsbuller orsakar bullerstörning och möjligen också sömnstörning men det har inte genomförts några epidemiologiska studier av vindkraftsbuller och risk för hjärtkärlsjukdom. Studier finns som visar ett på samband mellan förhöjt blodtryck och vägtrafik- och flygbuller, vägtrafikbuller och förhöjd risk för hjärtinfarkt. Harding et al. (2008) diskuterar risken för epileptiker. Om vindkraftverkets rotorblad skymmer solen oftare än 3 gånger per sekund (3 Hz), finns en viss förhöjd risk för anfall hos personer med fotokänslig epilepsi. Detta är dock inte relevant för moderna vindkraftverk, som rör sig långsammare och skymmer solen 1–2 gånger per sekund. Smedley et al. (2010) påpekar dock att det kan finns en risk vid små vindkraftverk som skymmer solljus mer än tre gånger per sekund. Det har inte genomförts några epidemiologiska studier av vindkraftsbuller och risk för hjärtkärlsjukdom. Däremot har ett antal studier på senare år visat på samband mellan förhöjt blodtryck och vägtrafik- och flygbuller (Babisch 2008, Babisch & van Kamp 2009, WHO 2011). Det finns också några studier som visat på ett samband mellan vägtrafikbuller och förhöjd risk för hjärtinfarkt (Babisch et.al. 2005, Selander et al. 2009). Ökad risk har iakttagits för exponeringar över 50 dBA ekvivalentnivå (WHO 2011), det vill säga betydligt högre än gällande riktvärde för vindkraftsbuller. Detta talar emot att samband mellan transportbuller och hjärt-kärlsjukdom kan generaliseras till vindkraftsbuller. Å andra sidan antas effekterna på hjärt-kärlsystemet vara stressrelaterade och utlösta via bullerstörning eller sömnstörning (Babisch 2002). Vindkraftsbuller orsakar bullerstörning och möjligen också sömnstörning, vilket gör att man inte helt kan utesluta effekter på hjärtkärlsystemet efter långvarig exponering av vindkraftsbuller, trots relativt måttliga nivåer (< 50 dBA LAeq). Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

19 Några lästips på NVs webb
Upplevd störning av vindkraftsbuller, en jämförande studie av ljud från olika turbiner: Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter: Syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”: Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

20 Naturvårdsverkets allmänna råd
Vindkraft - webbvägledning om buller från vindkraft: Industribuller - Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) Motorsport - Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon (NFS 2004:16) Skjutbanor - Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15) Byggplatser - Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) Flygbuller - Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser (NFS 2008:6) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

21 Riktvärden för ljud från vindkraft
Högst 40 dBA utomhus vid bostadshus Högst 35 dBA i områden med lågt bakgrundsljud - Områden där ljudmiljön är särskilt viktig (fjäll, skärgård) - Bostäder i vindskyddade lägen - Vissa utpekade områden för friluftsliv 5 dBA lägre om vindkraftverken alstrar hörbara toner Frifältsvärden Om ljudet är lågfrekvent används Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, tabell 2. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

22 Riktlinjer – ”riktvärden”
Ekvivalent ljudnivå bör avse ljudnivåerna vid vindhastigheten 8 m/s på 10 meters höjd och vid medvind (ref förhållanden) I övrigt under representativa dygn Om man mäter på annat sätt ”stämmer” inte rek värdet WHO:s riktlinjer (2009) strävar mot 40 dB utomhus vid fasad, med 55 dB som interimistiskt mål Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

23 Stöd för riktlinjerna Nattvärdet för industribuller (bl a ska det mätas när verksamheten pågår) Fastlagt i MÖD och använt i MMD o mpd – ”praxis” Undersökning av Eja Pedersen m fl visar att störningar följer tillämpade riktlinjer Mätningar av Eja Pedersen m fl visar att upplevd störning stämmer med beräkningsmodellen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

24 Att tänka på Dom el beslut ska innehålla bestämmelser om tillsyn, besiktning och kontroll, såsom emissionskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod (enl 22 kap 25 § 3 p MB) Det är en bedömningsfråga i det enskilda fallet hur noggrant kontrollen ska anges och vilka detaljer som kan vara lämpliga att lämna till verksamhetsutövarens egenkontrollansansvar. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

25 Efterlevnad Det är VU som är ansvarig för att ljudnivån följer det som bestäms i tillstånd (villkor) eller framgår av de handlingar som gäller i anmälningsärenden För att undersöka och kontrollera ljud kan mätningar eller mätningar kombinerade med beräkningar genomföras Om ljudet från ett vindkraftverk, vid till exempel ett bostadshus, överskrider det angivna värdet ska VU vidta åtgärder för att begränsa ljudet Begränsningsvärde (riktvärde el gränsvärde) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

26 Exempel på villkor Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 dBA Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder Inom ett år från det att vindkraftsanläggningen tagits i drift ska en kontroll av den ekvivalenta ljudnivån vid de två närmast belägna bostäderna utföras. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer, dock minst en gång vart femte år Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

27 Uppföljning Beräkningar - NVs modell, enkel, ger ett gott resultat, alternativ/kompletteringar m Nord 2000, redovisa parametrar Förnyade beräkningar när verk är upphandlade och slutlig placering bestämd – (”boxmodellen” oftast accepterad) Ljuddata anges enl IEC Ljuddata verifieras (källjud, ljudeffektnivå) enl IEC Immissionsmätning (”vid bostad”, frifältsvärde) Elforsk rapport 98:24 Är ”SLS-metoden” bekant ? (Uppvidinge kn t ex) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

28 Om dBC under 1000 Hz är korr negativ för att kompensera för att vi är mindre känsliga för låga frekvenser Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

29 Om lågfrekvent Vid de större verken bör man beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett beprövat sätt att bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. (se SoS skrift Buller (2008), s 86) Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 dB. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

30 Lågfrekvent, forts Bör framgå av villkor
Socialstyrelsen (SoS) har riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus, AR (SOSFS 2005:6) om buller inomhus, olika dB vid olika frekvenser, exv : 56 dB vid 31,5 Hz 43 dB 38 dB 32 dB Hz Bör framgå av villkor Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

31 I Danmark I DK finns riktlinjer för lågfrekvent ljud (numera inklusive vindkraft) inomhus 20 dBA Jämför SoS riktvärde, t ex vid 100 Hz som är 38 dB och motsvarar 18 dBA Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

32 Ljudkaraktärer (källa VTI)
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

33 Lågfrekvent Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning. Det är inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden, förutsatt att 40 dBA utomhus och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus inte överskrids Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

34 Ny undersökning NV gav KI och KTH i uppdrag att undersöka ett tio-tal fastigheter där boende upplever att de störs Noggrann analys av ljudet Observeras något som inte normala mätningar fångar upp ? A-vägda ljudnivåer stämmer bättre än C-vägda ljudnivåer när det gäller hur man upplever störningar Lägre nivåer av tonalitet har ngt större påverkan än vid tidigare mätningar Mått relaterade till ljudstyrkan de viktigaste parametrarna Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

35 Tack för visat intresse !
Verksamheter med miljöpåverkan > energi > vindkraft > buller > vindkraft Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency