Kristianstad Göteborg Lärandets pedagogik Docent Ulla Runesson

En presentation över ämnet: "Kristianstad Göteborg Lärandets pedagogik Docent Ulla Runesson"— Presentationens avskrift:

1 Kristianstad Göteborg Lärandets pedagogik Docent Ulla Runesson
Doktorand Angelica Kullberg Assistent Tuula Manula Kristianstad Docent Mona Holmqvist Fil.dr. Laila Gustavsson Doktorand Anna Wernberg De Learning studies som vi kommer att presentera genomfördes inom projektet Lärandets pedagogik som finansierades av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté . Datainsamlingen genomfördes under åren 2003 och I Göteborg koncentrerade man sig på matematik i olika stadier medan vi i Kristianstad genomförde studier i svenska, engelska och matematik

2 Att bli bättre lärare Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan

3 Syfte Syftet med min avhandling är att utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv studera hur lärare under en kompetensutvecklingsperiod samtalar om och hanterar lektionsinnehåll. En ambition är också att lyfta fram skilda sätt att presentera ett lärandeobjekt på och vad detta i sin tur kan innebära för elevernas lärande. Utifrån syftet med min avhandling fokuseras lärarnas lärande kopplat till lektionsinnehållet

4 Antal elever Lärare Examen Examensår 8 Lotta 1-7 lärare ma/no 2000 12
Linda Lågstadielärare 1970 21 Lisa 1-7 lärare sv/so 1999 Totalt 41 elever skolår 4 De lärare som jag samarbetade medkallar jag Lotta Linda och Lisa och ni ser att de har varierande utbildningar och varierande bakgrund. Två av klasserna var åldersintegrerade men vi plockade ut de som inledningsvis gick i skolår 3. En lärare med lågstadielärarexamen och två 1-7 lärare. Lotta första året hon arbetade som lärare och Linda som jobbat nästan 35 år i yrket.

5 Learning study 1 (3 lektioner)
Lärandeobjekt Kritiska aspekter Utveckla elevernas förmåga att: Urskilja kvalitativa skillnader i två berättelser med liknande innehåll och koppla detta till sitt eget skrivande. Att förstå balansen mellan adjektiv och verb för att göra berättelsen mera rik. Variation i början av meningarna.

6 Learning study 2 (3 lektioner)
Lärandeobjekt Kritiska aspekter Utveckla elevernas förmåga att: Urskilja när det är lämpligt att använda frågetecken och inte punkt eller utropstecken vid avslutandet av en mening. Att kunna urskilja vad som utmärker en fråga i förhållande till ett påstående eller ett utrop. Att i sammanhängande text urskilja var meningen slutar och en ny börjar.

7 Learning study 3 (3 lektioner)
Lärandeobjekt Kritiska aspekter Utveckla elevernas förmåga att: Att känna igen hur tj-ljudet kan stavas i svenska språket (tj, k, kj, ch) Att förstå arten av samband mellan tj-ljudets stavning och vokalen efter tj-ljudet. Att skilja tj-ljudet från sj-ljudet

8 Hur blev det då? Riktningen på lärarnas samtal ändrades från att behandla metod och innehåll var för sig …så har vi ett ödehus bredvid skolan, vi gick ju dit en runda och kollade i fönstren och så började vi fantisera… och då puff in och skrev och skrev och skrev

9 - till Att först fokusera lärandeobjektet och därefter diskutera metod – d v s de riktade sig i samtalen primärt mot behandlingen av lärandets innehåll

10 Redan i Learning study 2 utgick lärarna i sin planering och lektionsanalys till viss del från ett variationsteoretiskt perspektiv

11 Learning study 3 Utveckla elevernas förmåga att:
Att känna igen hur tj-ljudet kan stavas i svenska språket (tj, k, kj, ch)

12 Elevernas resultat Learning study 3 KS3 Lektion 1 (n = 21)
F E1 E2 m 9,8 13,8 16,3 10,4 16,4 15,6 13,7 16,6 16,2 sd 3,6 4,4 4,3 6,2 4,6 4,5 4,7 4,9 4,2

13 Lektion 1 Läraren börjar med att kontrastera tj-ljud och sj-ljud
Eleverna arbetar i grupper för att finna ut så många ord som möjligt som innehåller tj-ljudet Läraren skriver upp samtliga ord utan särskild ordning på tavlan Läraren frågar eleverna om de kan finna något samband mellan orden Läraren ringar in lika stavning med lika färg Letar samband mellan ord som är inringade med likadan färg  Eleverna arbetar i grupp med en text där de skall markera samtliga ord som innehåller tj-ljudet Gemensam genomgång av texten Letar samband mellan orden på tavlan och texten

14 Hej Kerstin! Jag tänkte skriva till dig och berätta om vad som hänt här sen du var hemma sist. För tre veckor sedan fick Kjell, min lillebror, kikhosta. Han har varit riktigt sjuk men nu mår han bättre. Han älskar ju spaghetti och köttfärssås men inte ens det ville han äta. Själv hade jag turen att bara bli lite förkyld. Mamma köpte nya sköna kängor till honom när hon var i stan. Jag fick en silverkedja med en berlock i. Kedjan kostade etthundratjugo kronor. Vet du att i tisdags hände något hemskt här i byn. Det var en tjuv som tog sig in i kyrkan och stal en silverskål och en sked som var värdefull. Tjuven stal också en cykel och cyklade därifrån. Oturligt nog, för tjuven, hoppade cykelkedjan av så han fick springa därifrån. Nu har man installerat ett tjuvlarm i kyrkan. Vi har också haft otur. Kylaren i vår bil gick sönder. Det var flera köldgrader härom natten. Vi tror det var då vattnet i bilen frös. Pappa fick köra till stan och fixa det. I går morse snöade det så jag kunde ut och åka på min röda kälke. Kjell kan inte låta bli att kiva med mig. Han kör på mig hela tiden. Min lilla kelgris som jag är så kär i står i köket och skäller. Du förstår väl att jag menar min lilla tjocka hund. Igår ville han jaga efter en älgtjur. Tur att jag hade honom i koppel. Han var hur tjurig som helst när han inte fick jaga älgen. Nej nu måste jag sluta jag ska prova min nya kjol. Mamma ska lägga upp den. Hon sitter i köket och väntar på mig. Kramar från Jeanette

15 Lektion 2 Läraren börjar med att kontrastera tj-ljud och sj-ljud (liksom i lektion 1) Eleverna arbetar i grupp för att finna ut så många olika sätt som tj-ljudet kan stavas på Eleverna skriver upp orden i spalter under respektive stavningssätt på tavlan Läraren frågar eleverna om de kan finna något samband mellan orden. Läraren ringar in lika stavning med lika färg (liksom i lektion 1) Letar samband mellan orden i de olika kolumnerna Eleverna arbetar i grupp med samma text som i föregående lektion. Skillnaden är att i denna text är tj-ljudet markerat med ett blanksteg och eleverna skall skriva dit hur ordet stavas Gemensam genomgång av texten (liksom i lektion 1)

16 Hej ___erstin! Jag tänkte skriva till dig och berätta om vad som hänt här sen du var hemma sist. För tre veckor sedan fick___ell, min lillebror, ___ikhosta. Han har varit riktigt sjuk men nu mår han bättre. Han älskar ju spaghetti och ___öttfärssås men inte ens det ville han äta. Själv hade jag turen att bara bli lite för___yld. Mamma ___öpte nya sköna ___ängor till honom när hon var i stan. Jag fick en silver___edja med en berlock i. ___edjan kostade etthundra___ugo kronor. Vet du att i tisdags hände något hemskt här i byn. Det var en ___uv som tog sig in i ___yrkan och stal en silverskål och en sked som var värdefull. ___uven stal också en cykel och cyklade därifrån. Oturligt nog, för ___uven, hoppade cykel___edjan av så han fick springa därifrån. Nu har man installerat ett ___uvlarm i ___yrkan. Vi har också haft otur. ___ylaren i vår bil gick sönder. Det var flera ___öldgrader härom natten. Vi tror det var då vattnet i bilen frös. Pappa fick ___öra till stan och fixa det. I går morse snöade det så jag kunde ut och åka på min röda ___älke. ___ell kan inte låta bli att ___iva med mig. Han ___örde på mig hela tiden. Min lilla ___elgris som jag är så ___är i står i ___öket och skäller. Du förstår väl att jag menar min lilla ___ocka hund. Igår ville han jaga efter en älg___ur. Tur att jag hade honom i koppel. Han var hur ___urig som helst när han inte fick jaga älgen. Nej nu måste jag sluta, jag ska prova min nya ___ol. Mamma ska lägga upp den. Hon sitter i ___öket och väntar på mig. Hon ___atar hela tiden på mig att jag ska sluta skriva. Jag vill ju se ___usig ut i ___olen så det är bäst jag slutar nu. Kramar från Jeanette

17 Lektion 3 Endast tj-ljudet diskuteras
Eleverna arbetar i grupp med att sortera av läraren utdelade kort med bilder föreställande föremål som innehåller tj-ljudet Eleverna får berätta vilka olika sätt de funnit att tj-ljudet kan stavas på. Läraren skriver dessa som rubriker för fyra kolumner på tavlan och fyller i de olika orden efter elevernas förslag Läraren frågar eleverna om de kan finna något samband mellan orden. Läraren ringar in lika stavning med lika färg (Liksom i lektion 1 och 2) Diskuterar till stor del mjuka och hårda vokaler Eleverna arbetar i grupp med samma text som i föregående lektion. Gemensam genomgång av texten (liksom i lektion 1 och 2)

18 Vilka var de subtila skillnaderna?
Tydlig kontrast mellan tj-ljud och sj-ljud i lektion ett. Såväl i lektionens inledning som i texten Stort antal ord att finna samband mellan i lektion ett I den första lektionen arbetade man aktivt med att söka samband mellan orden på tavlan och orden i texten I lektion tre gled diskussionen till att mera handla om hårda och mjuka vokaler än om tj-ljudets stavning

19 Det dynamiska lärandeobjektet En undersökning av lärandeobjektets behandling i matematik

20 Learning study 1 (3 lektioner)
Lärandeobjekt Kritiska aspekter Utveckla elevernas förmåga att: Beräkna tidsskillnader genom utveckla deras förmåga urskilja hur lång tid som förflutit mellan två olika tider. Att förstå timvisarens och minutvisarens placering i förhållande till varandra. Förstå timvisarens betydelse för avläsning av klockan. Att förstå timvisarens och minutvisarens placering i förhållande till varandra. Förstå timvisarens betydelse för att avläsa klockan. 20

21 Förtest Klockan är kvart i två

22 Intervju

23 Finns elever som avläser klockan fel, men ändå får rätt på hur lång tid det har gått mellan de två klockslagen. I intervju gav en elev uttryck för att hon räknar på klockan. Andra elever ser tex. När det har gått en timme, del – helhet.

24 Lektion 1 - 3 OH-klocka felaktigt inställd
Undervisningsklocka på olika klockslag Två och två, jobba med klockan Tidsskillnader Undervisningsklocka med endast timvisare En elev med klocka en med elevklocka

25 Elevernas resultat Learning study 1 Lektion 1 (n = 21)
F E1 E2 m 48 % 60 % 54 % 62 % 57 % 69 % 53 % 63 % 88 % sd 2,6 1,7 4,1 3,8 3,2 2,5 3,9 1,9 25

26 Vilka var de subtila skillnaderna?
Tydligt fokus på timvisarens betydelse för avläsning av klockan i lektion tre I lektion tre behandlades tim- och minutvisaren samtidigt, och dess inbördes förhållande blev gjort tydligt för eleverna I lektion ett och två behandlades snarare sätt att lösa uppgiften

27 Lärandeobjekt och Kunskapsmål

28 Tack för oss! Tack för oss! laila.gustavsson@hkr.se