Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Målfokuserad Funktionell

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Målfokuserad Funktionell"— Presentationens avskrift:

1 Målfokuserad Funktionell
Träning - MFT

2 Innehåll Övning ger färdighet - motoriskt lärande
Lek, samspel och kommunikation

3 Motoriskt lärande Motoriskt lärande är den process
som med övning och erfarenhet resulterar i en relativt bestående förändring av förmågan att utföra en rörelse med gott resultat….

4 ………..med gott resultat menas,
Att barnet klarar av uppgiften och känner sig nöjd därmed.

5 Funktionell träning Vardagliga aktiviteter Tydlig uppgift Samspel
Barnet övar i vardagliga aktiviteter, utefter sina individuella förutsättningar Barnets utveckling sker i det sammanhang barnet befinner sig i och genom att barnet aktivt utforskar sin omgivnin utveckling och inlärning sker i ett samspel mellan barnet, uppgiften och omgivningen

6 Barnen kan lära sig aktiviteter trots att
nervsystemet är dysfungerande Barnen blir bättre på det som de gör Uppmuntran och ledning är viktig för att lösa problem och uppnå nya mål Repetition Träningstyp påverkar resultatet. Uppgiftsspecifik träning är bättre än generell träning, Att aktiviteten är på rätt nivå är avgörande för resultatet. Det måste finnas en utmaning. Nervsystemet är användarberoende

7 Mål Funktionellt i vardagen Avgränsat i tid och omfattning Realistiskt
Tid för utvärdering

8 Goal Attainment Scaling, GAS
-2 Vad barnet gör i dag -1 En liten bit mot målet 0 Det realistiska målet +1 Lite mer än förväntat +2 Betydligt mer än förväntat

9 Träning är färskvara För att det som barnet tränar ska resultera i inlärning som består måste barnet använda sin nya kunskap 9

10 Motorisk inlärning kan delas in i tre faser
1) Förberedelsefas 2) Övningsfas 3) Automatisk fas

11 1) Förberedelsefas I den tidiga fasen är barnet upptaget med
att skaffa sig en generell idé om uppgiften Och att förstå målet, att förstå vad omgivningen betyder för uppgiften och att fundera ut olika sätt att lösa uppgiften

12 Frida 3,8 år vill duka kaffebordet
Film

13 2) Övningsfas I denna fas har barnet valt ett eller flera
sätt att göra uppgiften utifrån de egna förutsättningarna. Barnet blir alltmer självständigt och förmågan att lyckas med uppgiften förbättras, men varierar fortfarande

14 Från förberedelsefas till övningsfas
Elin kunde inte sitta själv. Förberedelsefas, öva mycket på väg till övningsfasen, kompensera för krafterna

15 Från osäkerhet till säkerhet
Två filmexempel

16 3) Automatisk fas Mycket lite uppmärksamhet krävs för
att utföra uppgiften och målet uppfylls med tillfredställelse Eftersom Cerebral Pares är ett brett spektrum av funktionsnedsättningar kan det ta olika lång tid att lära sig olika färdigheter beroende på barnets grundsymtom. Alla barn kommer inte till denna fas i sin motoriska utveckling

17 Hur kan vi stödja barnets inlärning?
Målet Uppmuntran Vänta ut Trygghet Film Återkoppling

18 Hur kan vi stödja barnets inlärning?
Anpassa miljön Problemlösning Strategier Barnets egna idéer Samspelet Tillräckligt utmanande

19 Faktorer som påverkar inlärning
Motivation Uppmärksamhet Minne Den fysiska miljön

20 Lekens betydelse för barnets sociala, kognitiva och emotionella utveckling
Teori Praktik Piaget kognitiv utv detta är bara ex. Vygotski social utv Winnicott emotionell utv Piaget kognitiv utv Vygotski social utv Winnicott emotionell utv

21 Utvecklingsteorier Lev Vygotskij Jean Piaget Erik Homburger Erikson
Donald Winnicott

22 Aktuell forskning om lek
Birgitta Knutsdotter Olofsson Ole Lillemyr Gunilla Lindqvist

23 Forskning – Lek - Funktionshinder
Ulf Jansson Inträdesstrategier vid lek Se efter vad som händer Lista ut vilket lek-temat är Gå in i ”lekområdet” Sätt igång med en variant av lek-temat

24 Be inte om information (vad gör ni?) Säg inte ”jag vill vara med”
Kritisera inte pågående lek (ref. Chaterine Garvey)

25 Stör ej ! Lek pågår Övningslek Låtsaslek Rollek Social lek Fri lek
Regel lek Konstruktionslek

26 Tänka, förstå Planera Se, känna efter Samarbeta Idé Stanna, lyssna Handla Lek Motivation Koncentration

27 Kommunikation Kommunikation = En person utför
handlingar som medvetet eller omedvetet påverkar en person till ett svar – medvetet eller omedvetet. Sändare = Mottagare

28 Språk Språk = Ett kommunikationssystem uppbyggt av symboler/ord och regler för hur orden får kombineras (grammatik). Språket är ett redskap för tänkandet.

29 Tal och Röst Tal = Det muntliga användandet av språket, själva uttalet. Röst = Stämbandens svängningar genom användning av luften. (resonans munhåla/svalg)

30 Språk, tal, röst

31 Kommunikation, språk, tal- svårigheter på flera olika nivåer

32 Svårigheter på olika nivåer
Språk eller tal kan användas till kommunikation men är inte detsamma som kommunikation.

33 Faktorer som påverkar kommunikationen
Hur snabbt barnet är i sin interaktion Vilken rörelseförmåga har barnet? Blick Hörsel Perceptionsförmåga

34 Goda cirklar blir till en uppåtgående spiral!
Komma till nästa steg AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) en väg Viktigt att det blir något – att bli sedd/förstådd

35 Tal-, språk och kommunikationsutveckling
Kommunikationen mellan barnet och föräldrarna börjar innan barnet föds. Den första tiden består kommunikationen av kroppsspråk, ögonkontakt, skrik och leenden.

36 2 månader Barnet börjar le och vokaljollra när han eller hon känner sig nöjd och trygg. Barnet har mycket ljud för sig. Han eller hon gurglar, skriker, gnäller och jollrar: ”aaaa” ”ååååå” ”ääääää”.

37 3-4 månader Barnet börjar nu leka allt mer aktivt med ljuden och jollret ökar.

38 6 månader Barnets svarar med joller på mammas eller pappas prat. Jollret förändras vid den här åldern och innehåller ofta en konsonant och en vokal och kan låta: ”ba” ”ga” ”dä”.

39 8 månader Långa jollerkedjor: ”dadadada” eller ”babababa”.
Olika tonlägen och röststyrkor. Jollret låter nu som det språk som talas runt barnet, kan börja låta som riktiga ord: "papa" eller "mama". Mot slutet av det första året förstår barnet mycket.

40 1 år Mer ordlikt joller. Ordsamlarstadiet, tyst period – ordexplosion.
Ökande intresse att härma ord och uttryck efter den vuxne. Ettordsmeningar - ett ord får symbolisera en hel mening. Barnet förstår  fler ord och kan utföra enkla instruktioner.

41 2 år Ordförrådet utökas. Inte bara här och nu. Två-ordsmeningar
Enkla frågor, påståenden, beskrivningar och inte-meningar. Stor skillnad mellan olika barn.

42 2,5-3 år Kan styra omvärlden med sitt språk.
Många ljud som inte finns i barnets språk och som utvecklas senare, t.ex. – r, s, k, g, tje- och sje-ljuden.

43 3,5-4 år Många frågor. Ca 1000-1500 ord.
Barnet börjar att lära sig svårare ljud som k, g och s.  Vissa ljud fortfarande svåra.

44 4 år Barnets språk börjat alltmer likna den vuxnes.
Vissa ljud kan fortfarande var svåra så som r, tje och sje.

45 5-6 år Barnets språk är nu ofta helt utvecklat vad gäller grammatik och ljudsystem. Intresse för rim, ramsor och skriven text.

46 Språkets olika delar Form Innehåll Användning

47 Form Det som syns och hörs.
Tex blick, ljud, gest, tecken, tal, bildkommunikation etc. Att kunna böja ord, sätta dem i rätt ordning osv.

48 Innehåll Språkligt innehåll (semantik)
Tex begrepp så som färg, form, antal Att kategorisera, t.ex. fordon, kläder, mat Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig och förstå.

49 Användning Hur man använder språket (pragmatik)
Regler för hur man kommunicerar och samspelar med andra Tex turtagning, att hålla en röd tråd, att kunna ta den andres perspektiv, att ge lagom mängd information, att ha en vilja att kommunicera.

50 AKK (Alternativ kompletterande kommunikation)
Tecken, gester Bilder, kommunikationskartor. Datorstyrda kommunikationsprogram.

51 MFT gemensamt förhållningssätt
Gemensam kunskap Ha förväntningar Återföra Respekt Tid att öva Fokusera Målen Tydlighet Lyssna på barnet Dagsformen Vara delaktig Se helheten Anpassa Konsekvens av handlingar

52 MACS nivåer I Hanterar föremål lätt och med gott resultat
II Hanterar de flesta föremål men med något begränsad kvalitet och/eller snabbhet III Hanterar föremål med svårighet och behöver hjälp att förbereda och/eller anpassa aktiviteter IV Hanterar ett begränsat urval av lätthanterliga föremål i anpassade situationer V Hanterar inte föremål och har kraftigt begränsad förmåga att utföra även enkla handlingar

53 GMFCS Gross Motor Function Classification System
GMFCS – NIVÅER vid 6 års ålder I Går utan begränsning. Begränsad i mer avancerade grovmotoriska färdigheter. II Går utan hjälpmedel. Begränsad gångförmåga utomhus och i samhället. III Går med hjälpmedel. Begränsad gångförmåga utomhus och i samhället. Rullstol oftast utomhus. IV Självständig förflyttning begränsad. Barnet transporteras eller använder elrullstol utomhus eller i samhället. V Självständig förflyttning är mycket begränsad även med hjälp av hjälpmedel.

54 GMFCS The X-axis shows age and the Y-axis shows gross motor function. A typically dev child achieves 100 points at five years of age. The curves show the gross motor development in the five levels of the GMFCS Expected Prognosis - A good basis to judge the effect of intervention Rosenbaum et al 2002


Ladda ner ppt "Målfokuserad Funktionell"

Liknande presentationer


Google-annonser