”Förläng hälsan på arbetsplatsen”

En presentation över ämnet: "”Förläng hälsan på arbetsplatsen”"— Presentationens avskrift:

1 ”Förläng hälsan på arbetsplatsen”
Hjärtligt välkomna att inspireras! ”Förläng hälsan på arbetsplatsen” Om Formgivaren – ett strategiskt hälsoverktyg Mindfulness – må bra-tekniker för bättre arbetsresultat

2 "En plåstrar själen, som är skral. En lappar hop dess trasiga fodral".
Så heter det i den gamla studentvisan. I visan kan man skämta om den skröpliga kroppen och om medicinarnas ansträngning för att lappa ihop den. I verkligheten är det inte lika lustigt. Hur duktiga våra läkare än må vara, och hur framgångsrikt de än må kunna lappa ihop oss, är det dock bättre att få njuta den goda hälsan. Så länge den finns, är den en självklarhet. Det är när den är hotad eller angripen som man blir medveten om den. Det bästa sättet att få behålla sin hälsa är att sköta den - inte ryckigt, ängsligt och pjåskigt, utan lugnt och metodiskt. Att göra det till en vana att ge den goda hälsan ett handtag då och då, att inte begära för mycket av fodralet utan sköta det som en anförtrodd dyrbarhet - den dyraste man äger. Ska vi förlita oss till det?

3 Ohälsan kostar Sjukvården kostar 100 miljarder kr per år el kr per invånare Mindre välbefinnande Sänkt livskvalitet Kostnader i arbetslivet Sjukvården kostar vårt samhälle 100 miljarder kronor per år, vilket är utslaget per innevånare ca kr per år. Jämför vi med försvarskostnaderna som är 34 miljarder kr så får vi en uppfattning. Vi kan också jämföra med den totala statsbudgeten som är på ca 400 miljarder.  Det är alltså kostnader som vi betalar via skattsedeln. Det vi betalar privat är ju avgiften vid läkarbesök och del av medicinkostnaderna. Men ohälsa kostar också mer än i pengar. Ohälsa kostar i form av mindre välbefinnande, kostar i form av påfrestningar på kroppen, kostar alltså även lidande, och kostar också även sorg när ohälsan gör så att livet tar slut.  Ohälsa förorsakar också kostnader i arbetslivet. Det är s.k. merkostnader för sjukfrånvaro, störningar i produktionen, minskad försäljning på grund av minskad produktion m.m.  Det finns ytterligare en "kostnad" och det är den sänkta livskvalitén. Alla vet väl vad en simpel förkylning innebär i sänkt livskvalitét, men det finns naturligtvis kostsammare sjukdomstillstånd som sänker livskvalitén betydligt mera.  Ohälsa kostar också för framtiden och kommande generationer. Det finns ärftliga sjukdomar, d.v.s sådana som förs vidare till kommande generationer. Det finns också smittsamma sjukdommar, t.ex. AIDS, som bland drabbar nästa generation i form av redan vid födseln smittade barn. Ohälsa kostar alltså även för nästa och kommande generationer.  Det behöver nödvändigtvis inte vara ens eget agerande, det kan vara  andras "synder" eller omgivande förhållanden som kommer att inverka på kommande generationers hälsotillstånd. Här har vi miljöfrågorna och våra vanor, t.ex. rökning och kostvanorna. Även ett lands allmänna ekonomiska tillstånd kan ge biverkningar längre fram. 

4 Vem ansvarar för hälsan?
Arbetsgivaren Skapa goda arbetsförhållanden Arbetstagaren Se till att hålla sig fysiskt och psykisk frisk Samhället Hålla med god sjuk- och hälsovård, försäkringskassebidrag och information Leverantörer av livsmedel, FHI Arbetsgivarens ansvar för Din hälsa består i att skapa god arbetsmiljö. Det innebär meningsfulla arbetsuppgifter och bra förutsättningar för att utföra dem. Hit hör också att skapa möjlighet till social samvaro. Friskvård för de anställda är egentligen ett samarbetsprojekt. Arbetsgivaren bör tillåta att arbetet organiseras så att friskvårdsaktiviteterna underlättas och så att de anställdas planer på en friskvårdssatsning kan förverkligas. Individens ansvar för den egna hälsan kan inte nog betonas. Hur vi förhåller oss till hälsorisker av olika slag och den livsstil vi väljer har stor betydelse för hälsan på lång sikt och ytterst livskvaliteten. En bra livsstil innebär att hålla sig frisk genom sunda levnadsvanor. Det gör vi bland annat genom lämplig kost och motion, genom avspänning och genom att undvika droger. Vår livsstil spelar stor roll för vår hälsa.

5 Faktorer som kan påverka vår hälsa
Opåverkbara Arv, kön, ålder och kroppstyp Påverkbara levnadsvanor som motion, kost, tobak, alkohol, sömn, stress Det finns alltså mycket Du själv kan göra för att bevara och utveckla god hälsa. Friskvård innebär att Du själv tar ansvar för de påverkbara hälsofaktorerna. Men det kräver kunskap och motivation. Formgivaren tar tar upp de påverkbara faktorerna för att öka eller friska upp kunskaperna. Om Du redan behärskar området är det bara bra. Se då i stället programmet som ord på vägen mot förverkligandet av Din egen friskvårdssatsning!

6 Friskfaktorer Fysisk aktivitet Återhämtning Familj/Vänner Bra matvanor
Ingen tobak - måttlighet med alkohol Humor Vara i naturen Sömn Egen tid Friskfaktorer

7 ett digitalt hälsokoncept för alla i en kommun
Formgivaren ett digitalt hälsokoncept för alla i en kommun Allt som behövs för att ändra och upprätthålla en bra livsstil Motion Kost Må bra

8 Förändringsprocessen fem olika motivationsstadier
”Vanan är befäst” ”Är aktiv sedan en tid” ”Börjar snart” ”Funderar på om det är något för mig” Förnekelsestadiet I förnekelsestadiet har inte individen uppfattat sitt problem med ett stillasittande liv och funderar inte på någon förändring. De råd och reflektioner som personen bemöter angående sin livsstil berör inte alls eller kan skämtas bort. Individen är inte medveten om de problem som kan uppstå utan ser betydligt fler nackdelar än fördelar med motion. Tanken bakom förnekelsestadiet är att personen skall bli medveten om sitt problem och att börja fundera över att förändra sin livsstil. Frågor som skall underlätta för en förflyttning från förnekelsestadiet till begrundandestadiet kan vara: 1.    Vill du ändra din livsstil pga. av de hälsorisker som den medför? Svaret på frågan kan i många fall vara att individen inte är medveten om sin hälsofarliga livsstil. De ser motionerande människor som ”idioter” och inte kan förstå hur man vill motionera när man kan sitta på ett fik med vänner eller sitta inne och kolla på tv-program. Det gäller alltså att berätta för individen på vilket sätt som den nuvarande livsstilen är farlig. 2.    Tycker du att du är tillräckligt fysisk aktiv? Många i det här stadiet menar att de redan har en god hälsa och tycker inte att fysisk aktivitet känns stimulerande. Ämnet har kommit på tal men personen är inte mottaglig för informationen utan talar bort ämnet. Vissa personer tycker att motion hör ihop med övervikt och fetma och ser därför ingen anledning till att motionera. 3.    Vad är fysisk aktivitet för dig? Många har en mycket entydigt svar på frågan. Svaret blir i de allra flesta fall: löpning. De allra flesta menar att springa är den enda formen av motion som de förknippar med ämnet. Den motionsformen intresserar inte individen och föredrar hellre ett stillasittande liv och livsstil. Berätta gärna om de många fler aktiviteter som också är motion. Det kan gälla promenader i skogen, In-Lines åkning, skidor, ridning osv.… Aktiviteter som individen inte har förknippat med motion förut, eftersom tanken och kunskapen har varit enkelspårig och oförmögen att breddas. 4.    Har du provat någon fysisk aktivitet förut? Eftersom svaret på föregående fråga är entydig så är svaret det oftast även på den här frågan. Det är i de flesta fall löpning som personen provat på förut. Den upplevdes som smärtfylld och jobbig eftersom man inte var i en god fysisk form. Den som väljer den sortens motion startar hårt och springer egentligen tills de stupar och den smärtfyllda upplevelsen vill de inte känna vid igen. Förklara än en gång om de olika aktiviteter som man kan använda sig av för att få ett aktivare liv. 5.    Finns det några fördelar med fysisk aktivitet? Individen nämner att vikten förändras och det blir lättare att hålla sig smal och slank. Konditionen är en annan faktor som förbättras och det kan vara positivt. Här måste man tala om de många fler fördelar som medföljer fysisk aktivitet och motivera dom. Tanken är att personen skall få saklig och riktig information som han/hon kan ta med sig hem och bearbeta för att kunna skapa en förändring. 6.    Har du känt av några negativa konsekvenser av din livsstil? I många fall så visar det säg att hon/han faktiskt har gjort det. Det kan vara i samband med en ”påtvingad” promenad eller cykeltur som den dåliga konditionen gör sig påmind. Oftast förträngs tanken lika snabbt och fördelarna med en oaktiv livsstil överväger. Därav är det viktigt att man för fram de positiva effekterna av träningen som inte personen kan förtränga. Begrundandestadiet I det här stadiet har personen accepterat och insett problemet med sin livsstil och funderar på en förändring. Funderingarna handlar om att någon gång i framtiden kunna ändra sina levnadsvanor med motion som centrum. Tron på en förändring växer sig stark men någon specifik tidpunkt finns inte för förändringen. Däremot har man börjat överväga negativa och positiva konsekvenser med motion och aktivitet, det förstnämnda väger till stor del tyngst men de positiva växer sig starkare. 1.    Varför tycker du att du behöver ändra din livsstil? Här talar individen om hur han/hon har svårt att hålla vikten eller att personer i sin närhet har påpekat och förklarat fördelarna med fysisk aktivitet. Personen i fråga kanske har blivit rådd av läkare om att börja motioner pga. av framtida hälsobesvär. Förklara fler fördelar och även nackdelar om vad som händer med kropp och själ med kroppslig aktivitet. 2.    Har du lärt dig något på dina föregående försök om fysisk aktivitet? De allra flesta har någon gång provat på fysisk aktivitet, vissa finner det stimulerande andra inte. De som befinner sig i det här stadiet har antagligen inte funnit någon glädje i motionsvanorna. Tanken bakom den här frågan är att kunna utvärdera de misstag man gjort förut och förändra dom till något positivt och lärorikt istället. Att se tillbaka på de föregående aktiviteterna och se vad som var bra och dåligt. Här kan man hitta en motionsform som verkar passande. 3.    Känner du dig motiverad till en förändring? I detta stadiet känner sig individen mogen att bearbeta förslaget till en aktivare livsstil. Viktigt är att tydligt kunna understryka de fördelar och förklara på vilket sätt som de överväger individens negativa tankar om motion. Försök att ställ frågor till individen som kan locka fram fördelar om en aktivare livsstil. Frågorna kan handla om hur motion förbättrar vardagslivet för individen. Försök att lyft fram hur man lättare kan klara av dagens stressiga samhälle, lättare klara av tunga lyft och att kroppens hållbarhet förlängs. 4.    Hur skulle ditt liv förändras om du började motionera? Individen förklarar att han/hon skulle orka med vardagen bättre. De långa söndagspromenaderna kan övergå från att vara jobbig och tidsödande till att bli skön och underhållande upplevelse. Tala om att man lättare känner sig motiverad och aktivare i det vardagliga livet om man motionerar. Personer runt omkring kanske märker av en förändring eftersom man får mer energi och ork till andra saker och det är bara positivt. 5.    Känner du någon uppoffring för att kunna starta en ny livsstil? Den här biten kan avgöra för personens val för förändring. Individen kommer fundera över eventuella uppoffringar som ex mindre tid med familj och vänner, sova eller tv:n. Förklara att man kan umgås med vänner och familj genom att ta promenader, cykelturer etc. Tala om att du kan påverka din omgivning genom att uppmuntra dig själv och andra till motion och på så sätt inte behöva offra någonting i ditt nuvarande liv. 6.    Kan du tänka dig att utföra vardagsmotion i din nya livsstil? Många som återfinns i det här stadiet behöver informeras om de vardagliga aktiviteter som kan utnyttjas. Försök tala om för personen att en sund livsstil också kan kompletteras med enkel vardags motion som att ta trapporna istället för hissen, gå av bussen några hållplatser tidigare eller ta en promenad till mataffären. Försök att uppmuntra personen genom att ge följande tips: Avsätta motionstid i planerings kalendern, motionera på luncherna eller att bestämma med en vän om dagar i veckan som man tar gemensamma promenader. Förberedelsestadiet Här börjar individen planera för att kunna förändra sin livsstil och motionsvanor. Personen har verkligen börjat fundera på att ta itu med sitt problem och finner fler fördelar än nackdelar med att börja motionera. Det som kan fördröja stadiet är de hinder som personen ser exempelvis tidsbrist eller dåligt självförtroende. 1.    Är det något i din omgivning som du uppfattar som ett hinder för din planerade förändring? Många som befinner sig i förberedelsestadiet känner sig hindrade till att kunna förändra motionsvanorna. Det kan vara kompisar som har en negativ attityd till motion eller att man känner sig orolig för det som komma skall. Dessa hinder kan orsaka att förberedaren stannar i stadiet. Därför anser jag att det är viktigt att stötta och uppmuntra individen till en början i alla fall till aktiviteter som inte kräver för mycket av individen varken tidsmässigt, fysiskt eller psykiskt. Uppmuntra personen till lätt joggning, simning, vardags cykling m.m. Försök att göra en aktivitetsplan tillsammans med individen som fokuserar på det som uppfattas som hinder. 2.    Finns det någon i din närmiljö som stödjer dig och din förändring? Viktigt är att hitta en närmiljö av människor och aktiviteter som kan uppmuntra och förändra beteendet hos individen. Det kan gälla små saker som att man parkerar bilen längre bort från arbetet eller kortare lunchpromenader. Det sociala stödet ses också som mycket viktigt och uppmuntran av en anhörig kamrat eller familjemedlem ses som positivt. Det ger bättre självförtroende och målmedvetenhet. Försök att undvika personer som negativt påverkar dina motionsvanor. Förmedla kunskapen om att motion är roligt och stimulerade för både kropp och själ. 3.    Hur kan du motverka ditt stillasittande liv? Den aktuella individen kommer alltid stöta på problem, nya som gamla. Det kan gälla den nya tv-serien som börjar på tv:n exakt den tid du brukar träna eller att du glömt träningskläderna hemma och istället åker till en vän och fikar eller sätter dig framför tv:n. Sådana hinder måste man kunna bekämpa och motarbeta det dåliga inflytande som det har för din nya vana. Det går alltid att övervinna hinder oavsett, du kan t ex ta en promenad istället eller varför inte spela in serien och se den senare. För att kunna nå målet tillslut att aktivera sin vardag och levnadsvanor så är det ett krav att du kan bearbeta och se möjligheter istället för hinder. 4.    Känner du att du kan uppnå ditt mål? Målet kan vara att man skall kunna springa en viss sträcka på en viss tid utan att överanstränga sig. Jag tycker att det är viktigt att tidigt framhäva de mål som individen skall sträva efter och att hela tiden se mot nya mål exempelvis springa Göteborgsvarvet. Försök också att mer detaljerat beskriva hur handlingen senare skall gå till väga. Understryk också att personen i fråga verkligen är redo och motiverad till att fortsätta in i handlingstadiet. Känns alltihop påtvingat ger det knappast något långvarigt resultat utan individen hamnar återigen i begrundande eller förberedelse stadiet. Handlingsstadiet I handlingsstadiet har individen aktivt ändrat sina motionsvanor och försöker bibehålla förändringen utan att begå återfall. De föregående stadierna innebar en mental förberedelse medan det här stadiet innebär handling och aktivitet. Risken för snedsteg och återfall är mycket stor därför gäller det att försöka bearbeta hinderna. 1.    Känner du att förändringen går som beräknat? Många som inlett handlingstadiet får efter några veckor återfallstankar. Det grundar sig på de problem som uppstår och att förändringarna går långsammare än beräknat. Det tar lång tid att göra förändringar och få dom att bestå. Försök att uppmuntra individen och tala om att man måste kämpa och vara målinriktad för att kunna nå målet. Förklara att snabba förändringar oftast leder till återfall än stegvisa och långsamma förändringar. För att inte individen skall tappa självförtroendet, påminn därför om de positiva förändringar som kommer att ske. 2.    Känner du att dina uppsatta mål är realistiska? Det är viktigt att sträva efter realistiska mål som går att uppnå under den närmaste tiden. Målen ändras allt eftersom personen klarar sina handlingar och delmål. Blir målen alldeles för långsiktiga eller ouppnåeliga är det lätt att individen återigen hamnar i några av de mentala stadierna. Det undviks genom att sätta upp delmål och uppmuntra personen till de förändringar som skett. Det är viktigt att personen känner ett mentalt stöd och engagemang från någon utomstående. Uppmuntra till belöningar i form av sånt som individen tycker om ex. massage eller nya kläder. 3.    Har du stött på några nya oväntade hinder? Vissa upptäcker nya hinder som de inte har räknat med innan. Det kan vara en semesterresa eller att gymmet har flyttat till andra sidan stan. Sådana hinder kan lätt uppfattas som svåra och stör individen i sitt förändringsarbete. Problem är till för att lösas, åker man på semester så är det lätt att man ligger vid poolen dagar i sträck istället för att motionera, försök då istället att promenera till stranden som ligger lite längre bort och varför inte se gym flytten som ett extra motionspass istället för ett hinder. Ett vanligt förekommande är också att träningen glöms bort och det ses som ett hinder. Försök då att skriva på minneslappar på dörren, tv:n eller kylskåpet. 4.    Vad kan du göra för att bemästra dina hinder? För att kunna ta sig vidare till aktivitetsstadiet så måste du kunna hantera de hinder som uppstår. Genom att undvika de svåraste hindrena som bidrar till ökad inaktivitet kan du klara av situationen och istället lära dig något utav det. Har du kompisar som motarbetar din träning, försök att få dom att inse ditt välbefinnande och dina nya aktivitetsvanor. Umgås med dom efter träningspasset istället för innan. Ett annat hinder kan vara långtråkighet, att man tröttnar på den aktivitet som man utför. Uppmuntra och ge förslag på andra aktiviteter kan vara bra till pass. Det finns många varierande träningsformer och aktiviteter att utöva och vem säger att man bara kan utföra en utan flera! Aktivitetsstadiet Nu har individen passerat handlingsstadiet och börjar nu inleda sin aktivitetsfas, det är nu den stora förändringen har börjat ta vid. Personen har i denna fas utfört en fysisk aktivitet under minst ett halvår och kan bemästra sina hinder. Förändringen har blivit till en rutinmässig vana som sällan leder till snedsteg eller återfall. Man har börjat acceptera och tycka om förändringen och vill bibehålla motionsvanorna. 1.    Hur gör du för att upprätthålla dina aktivitetsvanor? Det är alltid lätt att falla tillbaka i sina gamla vanor, därför är det viktigt att hitta knep som gör att man fortsätter att vara aktiv. I det här stadiet kan självförtroendet vara lite för bra, ett fel många gör är att pausa i träningen- för det är jag värd-känslan… Det gör dom i tron om att motivationen kommer att vara på topp efter vilan, vilket den sällan är. Istället börjar man sakta men säkert falla ner trappsteg efter trappsteg och tillslut hamnar man i de gamla vanorna. Det som allt som oftast bidrar till snedsteg är vädret. Det går inte göra något åt men förklara och ge råd angående de inomhusaktiviteter som kan tänkas finnas. 2.    Ditt mål, känner du dig motiverad till att nå och utveckla det? I föregående stadier har jag förklarat hur viktigt det är att sätta upp mål som man skall sträva efter att nå. Det är viktigt att målen är realistiska för individen och att personen är motiverad till att kunna nå dom. I annat fall får man försöka diskutera fram nya mål med individen. Målen skall i sina tur utvecklas och förnyas i den takt som personen finner sig till rätta i aktivitetsstadiet. En person som finner sig i stadiet kan alltid falla tillbaka till sina gamla motionsvanor, därav är det viktigt att försöka upprätthålla den teknik och metod som använts i handlingsstadiet. 3.    Känner du dig engagerad i dina nya motionsvanor och för att motarbeta återfall? Det kan kännas frestande för personer i detta stadiet att återgå till sitt gamla stillasittande liv. Det gäller framför allt när det är dåligt väder eller när man har ont om tid. Är individen tillräckligt motiverad och angelägen ändra sina motionsvanor, så finns det inga hinder. Börjar däremot individen att tveka på sig själv och sin kapacitet, kan man göra en utvärdering på självförtroendet. Det gör man enklast genom att gå igenom olika situationer för att värdera hur pass säker personen är att klara av de hinder som uppstår. Försök att aktivera personen till att vistas i bra närmiljöer, där motion uppmuntras. Avråd individen från att sätta sig framför tv:n innan träningspasset eftersom det allt som oftast leder till inaktivitet. ”Aldrig tänkt tanken” Motivation för motion av Johan Faskunger

9 Vad behövs för att ändra livsstil?
Insikt Motivation DU Möjlighet Kunskap

10 Påverka medarbetarnas insikt
Via föreläsningar Diskussionsgrupper Böcker Erbjuda hälsoverktyg …

11 Fysisk aktivitet har många effekter
Benskörhet Åderförkalkning Mild ångest Oberoende hos äldre Måttlig övervikt Minskad stress Hjärt-kärlsjukdom Sockersjuka Allmän rörlighet Blodfetter Högt blodtryck Bakgrund Genom att starta med motion i någon form minskar den inaktive risken för en för tidig död. Det intressanta är att risken minskar så mycket. Ett exempel: en överviktig person med höga blodfetter och högt blodtryck som går till sin läkare och får läkemedel mot detta kan räkna med en minskad risk att dö för tidigt. Det som många, inklusive vårdpersonal, inte vet är att om man kan förmå denna person att ändra livsstilen till att bli en mer aktiv sådan kommer också risken för en för tidig död att minska mycket mer. Vid konditionsträning är en av effekterna att hjärtat successivt arbetar mer effektivt. Detta sker genom att hjärtat tillväxer och därmed får större kamrar. Därmed blir slagvolymen större och hjärtat kan spara energi genom att erbjuda kroppen en given mängd blod men med färre hjärtslag. Därmed minskar även behovet av syre för hjärtat vilket kan vara av godo för den som har kranskärl vilka är åderförkalkade. Med konditionsträning kan man minska ett förhöjt blodtryck och då ungefär i samma utsträckning som vid läkemedelsbehandling. Det bör dock påpekas att effekten klingar av om man slutar motionera. Med styrketräning har man inte kunnat visa lika goda resultat. I många undersökningar har man visat att konditionsträning minskar nivån av de farliga blodfetterna och samtidigt ökar nivån av de goda blodfetterna. Eftersom kostomläggningar ofta minskar nivåerna för samtliga fetter bör man rekommendera en kombination med kostförändring och fysisk aktivitet. Den allmänna uppfattningen är att man inte kan förvänta sig någon positiv effekt av styrketräning på blodfettsnivåerna. Aktuell bild För sjukdomarna i vänstra spalten finns det mycket övertygande vetenskapliga bevis om att fysisk aktivitet minskar riskerna. För de i den högra spalten finns det gott om bevis, om än inte lika starka, som i den vänstra gruppen. Man kan dock säkert säga att fysisk aktivitet verkar positivt för att förebygga dessa sjukdomar och för att lindra vid inträffad sjukdom.

12 Hur lite krävs för god hälsa?
Alla människor bör röra på sig minst 30 minuter dagligen 1 000 kcal extra per vecka Promenad cirka 15 km per vecka 250 steg i trappa per dag täcker 25% av behovet

13 Möt medarbetaren på hans/hennes nivå
Motivation Möt medarbetaren på hans/hennes nivå Välbefinnande Kondition Orken Leva längre Andra skäl

14 Fördel med att vara fysiskt aktiv
Snabba fördelar Känns alert Mer energi Gladare På lite längre sikt Bättre sömn Bättre självkänsla Bättre ork

15 Varför är inte alla fysiskt aktiva?
Inte tid Rör mig tillräckligt på jobbet Fel uppfattning om vad som behövs

16 Jag har inte tid med motion!
Vanligaste orsaken till att vara inaktiv tid till vad??? Veckan har 336 halvtimmar Du behöver bara 7 halvtimmar för bättre hälsa En lösning Gör rörelse till en naturlig del av vardagen Gå/cykla till mataffären/skolan/jobbet … Gå framför TVn Aktuell bild Tidsbrist Försök göra aktiviteten till en naturlig del av din vardag. Cykla till jobbet, gå i trappor, gå en promenad under reklamen i TV. Planera bättre.

17 Jag går 30 minuter varje dag. Då är väl allt bra?
Man kan vara fysiskt aktiv och stillasittande!

18 Bra livsstil ger positiva mentala effekter
Nyproduktionen av celler är reducerad hos deprimerade. När man är fysiskt aktiv så aktiverar man vissa signalsubstanser i hjärnan som kan stimulera tillväxten av nervceller. På några månader kan detta leda till strukturella förändringar och då är teorin att kommunikationen mellan nervceller gör att man blir frisk från depression. Forskningen har funnit att både motion och antidepressiva läkemedel ökar nybildningen av hjärnceller i hippocampus. Bland annat ökar BDNF (Brainderived neurotrophic factor) som är viktig för nervcellers överlevnad. Motion aktiverar också belöningssystemet vilket kan förklara varför många upplever en kick av att träna.

19 God sömn av motion Motion leder till avslappning och gör det lättare att somna Fysiskt aktiva människor har mer sällan sömnstörningar Hård fysisk aktivitet försvårar insomnandet upp till 1 timme efter

20 Energiintag Energiförbrukning

21 Inaktiv Aktiv Tid Vila Stressnivå
Att aktiva har ett Lägre grundspänning visas i ett laboratorieförsök, där man såg att den fysiskt aktive personen fick ett lägre stressresultat än den inaktive. Det som också visas i försöket är att den intaktive aldrig når botten, kommer aldrig riktigt igen vid vila. Tid Vila

22 Visar hur man gör för att…
Kunskap Visar hur man gör för att… leva hälsosamt? förbättra konditionen? äta sundare? stressa mindre?

23 Aktivitetstrappan Löpning Styrketräning Träning Motion
Jogging Simning Jympapass Fysisk aktivitet Aktuell bild Bilden visar hur motivationen trappvis utvecklas upp till fysisk aktivitet. Det finns trappsteg ovanför detta. Den ökade hälsomässiga vinsten är dock som störst när man går från inaktiv till fysiskt aktiv. Promenader Gå i trappor Cykla till jobbet

24 Hur man ökar chansen att lyckas
Långsiktig förändring Ta små steg Ej jogging Gå i trappor Gå en hållplats

25 Är medarbetarna rätt tränade för sina arbetsuppgifter?
Många arbetsuppgifter är specifika styrka, koordination, uthållighet och rörlighet 40 % av män och 50 % av kvinnor med kroppsarbete arbetar över sin fysiska förmåga

26 Vilken aktivitet är bra för jobbet?
Styrketräning Förebygger och/eller lindrar problem från rörelse-apparaten Konditionsinriktad motion Minskar stressen ökar välbefinnandet minskad risk för högt blodtryck och övervikt

27 Kvinna med dataskärmsarbete… …kanske gympar istället för att…
…styrketräna Förebygger och/eller lindrar problem från rörelseapparaten

28 ”Icke-mat” 30 % av energin vi äter är icke-mat:
godis, glass, bakelser, kakor, alkohol, läsk Om vi kan minska detta minskar vi i vikt oavsett diet GI Atkins LCHF Aktuell bild GI – kolhydrater med lågt GI – mäts genom att testa hur snabbt ett livsmedel tas upp av blodet + hög andel protein + omättat fett Atkins – mindre mängd kolhydrater + ingen begränsning av fettmängd + protein Montignac – insulin är boven. Långt GI-värde. Fett och kolhydrater separat. Stenålderkost – nötter, fisk, kött, fågel, ägg, bär, grönsaker. Ej spannmål. Måttligt med fett LCHF Annika Dahlqvist

29 Behåll vikten - enl professor Rössner -
För dagbok registrera din vikt och din aktivitet dagligen Ät mycket fiber och lite fett Stabil måltidsordning inklusive frukost ger mindre sug och energiunderskott över dagen Var aktiv 1 timme per dag Titta på TV mindre än 10 timmar per vecka

30

31 Återhämtning Sömn Vila - göra ingenting Sociala kontakter Motion
Kreativa hobbies

32 Var finns möjligheterna till förändringen?
Egen träningslokal Subventionerade träningskort Dietister, massörer Sund mat på jobbet …

33 Vilka medarbetare ska man satsa på?
Hälso- status Ingen produktivitetsförlust Produktivitetsförlust 100 80 60 40 20 Sjukfrånvarande Tid

34 Satsa på att hålla de friska friskare!
Goetzel RZ och Ozminkowski RJ. Annual Review Public Health. 2008 Program för hälsosam företagskultur Individanpassade åtgärder för de med ökad risk Frisknärvaro Sjukfrånvaro Frisk Låg risk Hög risk Sjukfrånvaro Frisk

35 Riskfaktorer och produktivitet
För varje ny riskfaktor som tillkommer minskar produktiviteten med 2 % I en amerikansk studie ville man se vad som sker vid ökad ohälsa. De som går från låg risk till hög risk (dvs. med flera riskfaktorer och/eller sjukdomssymptom) minskar sin produktivitet med 1.9% per riskfaktor. Att behålla de med låg risk på en låg risknivå är därför viktigt. Dessa kan dessutom ha ett högre engagemang om man sätter in rätt åtgärder vilket så klart ökar produktiviteten (i alla fall teoretiskt) Slutsats: fokusera på medarbetare med låg risk! Burton WN och medarbetare J Occup Environ Med. 2006

36 Hälsa/ välmående Sjuk Frisk Högt blodtryck Höga blodfetter
Fysiskt inaktiv Överviktig Diabetes Sjuk Frisk

37 Produktivitet 10 % försämring av produktiviteten! Sjuk Frisk
I USA har 43 % av 60åringar metabolt syndrom I Sverige är 51 % av män (mellan år) överviktiga (enligt SCB) Metabolt syndrom utvecklas hos 50 % av överviktiga Om en säljare minskar sin produktivitet med 12 % betyder detta sannolikt mycket för företaget eftersom säljgruppen skall försörja resten av företaget. Sjuk Frisk

38 Rörelser som ger bättre minne, koncentration, uthållighet och balans
Tänk kryss. Gör kryss. Se på kryss. Det väcker liv i hjärnan och ger dig tillgång till mer av din hjärnkapacitet. Korsande rörelser hjälper dig att hitta skärpan på jobbet och prestera bättre när du sportar eller tränar. Av jympan har vi lärt oss hur bra det är att ta i, svettas och anstränga sig för att bygga muskler och kondition. Därför är det lätt att rynka på näsan åt de lugna rörelserna. Bortkastad tid, tycker vi ofta när vi inte känner att musklerna blir tillräckligt trötta eller hjärtat bultar tillräckligt. Långsamt och diagonalt ger bättre mental balans Men man ska inte förakta de långsamma övningarna, enligt pedagogen och braingym instruktören Susanne Wolmesjö, som intresserat sig särskilt för rörelsers effekt på inlärning och koncentration. De enkla, mycket långsamma rörelserna kan vara de som ger bäst mental balans. Anledningen är att det krävs mer finmotoriskt engagemang och aktiviteten ökar extra mycket i hjärnan när man gör rörelsen sakta. Det diagonala, korsvisa hjälper hjärnan att snabbt bli mer i mental balans och mer fokuserad. I yoga och meditation väljer man ofta ställningar där man har ben och armar i kors. Det välgörande i diagonala rörelser har man intuitivt vetat i årtusenden. Hjärnhalvorna integreras Med små enkla rörelser balanseras kroppen och hjärnhalvorna integreras. Gestalthjärnhalvan, oftast den högra hjärnhalvan, bearbetar mönster, musik/ rytm, hela bilder, känslor, färg och visualisering. Den logiska hjärnhalvan, oftast den vänstra hjärnhalvan, bearbetar delar, språk, matematik, analys, teknik, detaljer, och är tidsmedveten. Bäst fungerar vi om vi kan använda båda hjärnhalvorna integrerat med varandra, men under stress blockeras denna förmåga. Framför allt balansen mellan fram och bak. Kroppen lyder inte riktigt och vi blir klumpigare än annars. Vi blir handlingsförlamade. Kommer inte i gång. Rörelser som sätter igång det neurologiska flödet Det finns speciella rörelser som gör det lättare att ta till sig information, lägga den på minnet, och plocka fram den när man behöver den. Likaså rörelser som sänker stressen och hjälper hjärnan att ta till sig kunskap. Träning och rörelser är så fokuserat på kroppen att det är lätt att underskatta rörelsernas effekt på hjärnan. Töjning av vadmusklerna ger t ex bra integration mellan främre och bakre delen av hjärnan. Främre delen av hjärnan, framför allt pannloben, är involverad i kreativitet och förståelse, och i samverkan med lillhjärnan även i motorisk kontroll. Vadmuskeln spänner sig oftast under stress, och töjning av den kan ge avspänning och hjälpa hjärnan att komma ur stressblockeringar. Att töja på vadmusklerna kan på så sätt öka integreringen av hjärnans olika delar och göra det lättare att uttrycka sig i tal, samt att läsa och skriva.

39 Därför är det så svårt att ändra på medarbetarnas livsstil
Varför är det så svårt att ändra på människors livsstil? Tänk på att en ovana alltid har en fördel. Stress gör att man känner sig duktig och får utlopp för sin martyriska sida - att äta fett och för mycket kan göra att man känner en slags trygg dästhet som tröstar, nikotin både minskar oro och ökar koncentrationen. Många vill komma i form, men kanske inte orkar eller har lust att förändra något i sin vardag. Drivkraften eller motivationen att skapa en förändring saknas. Samtidigt överöses medarbetarna med information om att de inte alltid kan leva som de gör. Att t ex äta chips, godis, läsk och pizza flera gånger i veckan är inte bra för vår hälsa, även om vi tycker att det är gott. Inser vi konsekvenserna av vår livsstil är det lättare att få drivkraft till en förändring. Men det är mycket som ska till för att ändra andras livsstil. För att lyckas krävs insikt, motivation, kunskap. Därför är det bra att känna till hur vår hjärna fungerar och hur vi utifrån det kan motivera medarbetarna att ta steget. Vanans makt En ovana har alltid en fördel

40 Motståndet mot förändringar sitter i hjärnan
Motståndet sitter i hjärnan. Närmare bestämt i hjärnans pannlob. Vid för krävande förändringar, som byte av livsstil, blir pannloben lätt överbelastad. Då övergår den till att använda den del av hjärnan, de basala ganglierna, som styr de rutinmässiga delarna av vårt beteende. Dem som vi inte behöver tänka på, utan som sköter sig helt själva. Under de senaste åren har man gjort betydande framsteg inom tekniken för analys av hjärnans funktioner. Hjärnforskare har numera möjlighet att spåra tankeenergi, på samma sätt som de kan spåra blodets väg genom cirkulationssystemet. Studier visar tydligt att hjärnans reaktioner på förändringar är både universella och förutsägbara. Sett ur ett neurologiskt perspektiv, svarar vi alla på förändringar på samma sätt – vi försöker undvika dem. Pannloben hanterar nyheter Vid förändringar aktiveras hjärnans pannlob. Pannloben fungerar ungefär som arbetsminnet i en PC, den är snabb och anpassningsbar och har förmågan att lägga ihop flera logiska tanketrådar för att utföra snabba beräkningar. Förändringar gör ont Dessvärre sker förändringsarbetet inte helt utan problem. Fotografier av hjärnans reaktioner visar att vi kan få fysiskt och mentalt obehag av att hantera förändringar. Anledningen till detta obehag är att pannlobens kapacitet är begränsad. Precis som arbetsminnet i en PC, kan pannloben endast hantera en handfull tankegångar samtidigt. När gränsen är nådd skapas en märkbar känsla av obehag, trötthet och till och med ilska. Det beror i sin tur på att pannloben är kopplad till hjärnans primitiva känslocenter, amygdala, som bland annat kontrollerar vår ursprungliga ”fly eller fäkta” impuls. Kräver mycket bränsle När pannloben går på högvarv kräver den högoktanigt bränsle i form av glukos, eller blodsocker, för att fungera. Detta bränsle är mycket energikrävande för kroppen att producera. Så därför föredrar hjärnan ofta att använda hjärnans hårddisk, de basala ganglierna, istället. De har mycket större kapacitet och smuttar bara på bränslet, i stället för att sluka det. Hjärnan föredrar det invanda – Större delen av tiden är det de basala ganglierna som sköter föreställningen. De styr de rutinmässiga delarna av vårt beteende, dem som vi inte behöver tänka på. Som till exempel en hel del av våra vanligaste arbetsuppgifter, bekräftar Jeffrey M Schwartz, psykiater och forskare vid den medicinska fakulteten på UCLA, University of California Los Angeles. Även om det tar mer tid och kraft att hantera de ständiga krissituationerna på det gamla sättet, än med de nya processerna, så är sättet man gör det på välbekant. Och resultatet (på något sätt löser man alltid problemen) känns hemvant och förutsägbart. Att gå på rutin kräver mindre energi Genom att gå på rutin använder man helt sina basala ganglier, vilket kräver mindre energi än en förändring som blandar in pannloben. Motståndet mot förändringar är dock inte oundvikligt. Pannloben må ha sina begränsningar, men den hanterar också nya insikter och självkontroll. Med andra ord är det just det som gör oss till människor. Nämligen att vi är medvetna om våra vanemässiga impulser och att vi har en möjlighet att göra något åt dem. Positivt är att den även hanterar nya insikter och självkontroll

41 Vi är genetiskt kodade för en bra livsstil
Motion utvecklar våra hjärnor för maximal prestanda och är huvudnyckeln till hjärnans funktion. Kopplingen går tillbaka till människans tidiga utveckling, där fysisk aktivitet var en förutsättning för att kunna skaffa mat. Samtidigt var en god inlärningsförmåga och ett gott minne något som särskiljde oss från övriga djur, säger psykiatriprofessor John J Ratey i sin bok Spark från Boken, som är fylld med en mängd fallstudier, är den första i sitt slag som beskriver det omfattande sambandet mellan motion och hjärnan. I boken beskriver John J Ratey tre förklaringsmodeller för hur motion främjar inlärning; 1. När vi motionerar aktiveras den del av hjärnan som är involerad i inlärning och minne, hippocampus, vilket förbättrar miljön för cellerna att växa och förändras i. 2. Motionen får även kroppen att frisätta ämnen, hormoner och tillväxtfaktorer, som stimulerar till nyskapande av nervceller. Dessa ämnen har ofta multipla effekter vilket innebär att de kan ha en effekt i kroppen och en helt annan i hjärnan. De ökar vid fysisk aktivitet medan stress, oro och depression får dem att minska. 3. Den tredje förklaringsmodellen visar hur inlärningen startar, genom att nervcellerna (efter ett motionspass) kopplar in sig i nätverk, som ett resultat av mentala aktiviteter. I boken visar Ratey på undersökningar, där studenter på amerikanska college ökat sina värden i olika kunskapstester när de ökat sin aktivitet. Hjärnan primas av aktiviteten som gör inlärningen, genom nyskapandet av nervceller, mer mottaglig för nya kunskaper. Boken beskriver också effekterna på depression, stress och åldrande. En revolutionerande bok.

42 Instinkterna lever kvar men överlevnad har bytts ut mot vällevnad

43 Framgångsfaktorer i en kommun
Involvera ledningen Inled med behovsanalys Integrera livsstil och arbetsmiljö Minska riskfaktorer Individuellt stöd och anpassade åtgärder Regelbunden uppföljning Goetzel RZ och Ozminkowski RJ. Annual Review Public Health. 2008

44 Arbetssättet Uppföljning av livsstil och belastning i kombination med produktivitet. Nulägesanalys (2 olika) med personlig feedback När man jobbar strategiskt så vill man ha ett nuläge. Och inte ett nuläge som är gjort utifrån en traditionell medarbetarenkät utan utifrån parametrar som man vet påverkar medarbetarens hälsa. Här är det bra att sätta ett mål med hälsosatsningen som kan vara ett produktivitetsmål eller frisknärvaromål. Det kan vara svårt att få medarbetarna att fylla i återkommande enkäter men genom att ge dem personlig feedback på resultaten finns ett incitament för dem att göra det. I en sammanställning ser man sen vilka behov som finns och kan kategorisera medarbetarna efter hälsonivå. Och uppdraget handlar alltså om att utöka den gröna gruppen med medarbetare från gula och oranga gruppen. På aktivitetsstadiet handlar det om att utbilda företagets hälsoinspiratörer och chefer om hur de skapar hälsosamma kulturer internt. Och för att motivera medarbetarna erbjuds personliga inspirations- och motivationsprogram som hjälp till självhjälp. I dessa ingår tävlingar som stegtävlingar, aktivitetstävlingar etc. Och sist men inte minst, är det uppföljningen som visar hur man lyckats med sin satsning. Här jämför man resultatet i en ny enkät med det ursprungliga för att se vilka förbättringar som gjorts. Informations- inspirations- och motivations- program Resultat & feedback

45

46 Hälsoinspiratör/Chefen
Min sida Hälsoverktyg Prometern Hälsoinsikten Produktivitet Resultat Dagboken Feedback Lästips Tävlingen Formiaden

47

48 Hälsoinspiratören och Formgivaren
Egen sektion för hälsoinspiratörer Nytt temanummer varje månad Möjlighet att ladda ner allt som behövs för ett hälsoprojekt Hälsoutbildning för inspiratörer Rapporter om hur hälsoläget i kommunen ser ut. Hälsoinspiratörer (friskvårdsombud eller liknande) har egna sektioner inom formgivaren. Varje månad får hälsoinspiratören ett nytt temanummer av tidningen Hälsoinspiratören. Dessa teman kan t ex handla om en medveten organisation, hur man inspirerar till närodlat och ekologiskt, behoven av funktionell träning etc. Tidningen är tänkt att användas som inspiration och kunskapskälla. Som hälsoinspiratör kan man här också ladda ner allt som behövs inom ett hälsoprojekt – som t ex projektmanual, arbetsplatsenkät, handlingsplan, åtgärder, utbildningsmaterial, hälsoaktiviteter m m. I samband med hälsotävlingar, får hälsoinspiratören en rapport om hur hälsoläget ser ut innan och efter tävlingen hos medarbetargruppen dvs hur medarbetarna skattar sin egen hälsa.

49 Chefen och Formgivaren
Egen sektion för chefer Hälsa och produktivitet - hälsokalkyler Analys, plan, uppföljning - arbetsmiljö Utbildning, nyheter och forskning Hälsoprocess

50 Tävlingen Formiaden Tävlingsform som passar alla
Motion och bra matvanor ger poäng Metpäng Hälsoinsikt/produktivitetsfrågor kan starta/avsluta tävlingen

51 Användningsområden - Pausprogram
- Strukturerade hälsoprojekt med mallar för enkät, handlingsplan, åtgärder - Kostutbildning - Mätning och uppföljning av hälsan via Lilla hälsoanalysen och Prometern - Mätning av prestationsförbättringar kopplat till produktivitet via Prometern - Träningsövningar för belastningsproblem (nacke, axlar och rygg) via video - Videobaserade träningsövningar för hela kroppen - Hälsotester om matintag, motion, stress, sötsaker, alkoholintag, psykologi m m - Yogaövningar och meditation - Idébank för inspiration och motivation - Matreceptbank på medelhavsmat och nordisk medelhavsmat - Nyhetsbank för boktips och forskningsrön

52 Hälsa och produktivitet
Prometern Hälsa och produktivitet Hälsa Prestation Livsstil Belastning MOTSTÅNDS- KRAFT PRESS

53 Prometern Hälsoenkät Individuell feedback Hälsoapport Produktivitet
25% 40% 35% Produktivitet

54

55 Kvinna, 32 år, arbetar i vården med tunga lyft och relativt hög stress.
Regelbundet motionsaktiv och kan jogga 2 km utan att stanna. Normalvikt, ej rökare, inga smärtproblem. Blir av och till trött i axlarna. 97 % produktivitet. Råd Får råd om att byta övningar under styrketräningspassen (via länk till videoövningar i Formgivaren) och länk till material om stress. Kvinna, 41 år, arbetar i vården med tunga lyft och hög stress. Promenerar 15 minuter x 2 per dag. BMI 26.2, rökare, ont i nacke och ländrygg då och då. 87 % produktivitet. Råd Får råd om att delta i gruppövningar för kost och motion, som anordnas av arbetsgivaren. Länk till videoövningar för nacken i Formgivaren. Uppmanas göra kostregistrering i Formgivarens dagbo Kvinna, 49 år, arbetar i vården med tunga lyft och hög stress. Ingen fysisk aktivitet, ”rör sig tillräckligt på jobbet” BMI 31.2, rökare, ont i nacke och ländrygg varje dag. Har sömnproblem flera gånger per vecka. 64 % produktivitet Råd Får råd om att söka sjukgymnast och beteendevetare hos ftgshälsovården. Länk till lätta styrkeövningar (video) och handlingsprogram i Formgivaren. Länk till sömnråd i Formgivaren.

56 Sortering som sparar pengar

57 Hälsoförbättringar med Formgivaren
Verifierade studier Hälsoförbättringar med Formgivaren Minskad Sjukfrånvaro 3,2% ökad produktivitet Pågående studie 110 deltagare Test o kontrollgrupp Formgivaren Prometern Hälsoinspiratörer Analys/rapport Konsultativa moment Bättre hälsa hos 70 % 50% hade: ökad fysisk aktivitet minskad stress minskad vikt Minskad sjukfrånvaro med 50% Allmän hälsoinformation på sktf.se Individanpassat hälsostöd via Formgivaren Nyhetsbrev Värvningskampanjer 400 ”språkrör” Stegräknartävlingar Livsstilsseminarier Formgivaren Prometern Personlig feedback Livsstilsinsatser