Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012

En presentation över ämnet: "Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012"— Presentationens avskrift:

1 Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012
Medfinansiering av transportinfrastruktur – vad betyder de nya riktlinjerna för miljömålen? Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Grundläggande principer för god planering
Identifiera problem eller mål, specificera och prioritera mellan olika mål (Politiska beslut) Identifiera kostnadseffektiva och alternativa sätt att nå målen (Myndighet och experter) Samråd med allmänhet och intressenter Justera planen utifrån samråd Välj och genomför alternativ/plan (Politiska beslut) Följ upp och vidta korrigerande åtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Den nya planeringsprocessen
Positivt med reformering av planeringssystemet Kritik från Naturvårdsverket, SIKA och Riskrevisionen - Inte följt regeringens direktiv - Inte följt miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning - Inte bidrar till uppfyllelse av transportpolitiska mål - Bristfällig tillämpning av fyrstegsprincipen - Påtaglig osäkerhet avseende de samhällsekonomiska analyserna  brister i politiska beslutens kvalitet och jämförbarhet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Den nya planeringsprocessen
Medfinansieringsutredningens förslag otydliga Ny planeringsprocess påbörjad innan nya planeringssystemet klart Metod för miljöbedömning utarbetad innan planeringssystemet klart Kopplingen mellan den ekonomiska planeringen och den fysiska planeringen Medfinansieringsutredningen (SOU 2011:49) och Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

5 En sammanhållen planeringsprocess
Kopplingen mellan ekonomisk och fysisk planering måste förtydligas och stärkas Identifieringen av lämpliga projekt i den ekonomiska planeringen kräver detaljkunskap om t.ex. riksintressen, natura 2000 och miljökvalitetsnormer Fyrstegprincipen måste finnas med också på projektnivå, val av alternativ ska ingå Transportplaneringen måste knytas till annan samhällsplanering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Större genomslag för fyrstegsprincipen
Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon Trafikverket  bättre möjligheter trafikslagsövergripande Trafikverket  bättre möjligheter steg 2-4 åtgärder Risk för att steg 1 åtgärder inte hamnar i fokus, ej rådighet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Planeringssystemet måste anpassas till kraven på miljöbedömning
Planeringsprocessen och miljöbedömningsprocessen måste integreras Det måste finnas tillräckligt med tid för olika moment i processerna Tid för samråd (2-4 stycken) Det måste finnas tid att göra om ett moment i miljöbedömnings-processen Kort om tid mellan regeringsdirektiv om åtgärdsplan och färdig plan Alternativ bör genereras och konsekvensbedömas under processen Riksdagen kan inte besluta om enskilda stor objekt efter samråd om MKB (inte före heller) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Målen måste vara överordnade samhällsekonomiska beräkningar
Bör användas med beaktande av de brister och osäkerheter som konstaterats Bör användas för att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för måluppfyllelse ej styra samhällsutvecklingen Exempel på brister: Rutiner, organisering, uppföljning och styrning av metoderna Kalkylperioden 40 år allvarlig påverkan på klimatet mycket längre Sammanvägning av prissatta och icke prissatta effekter Inducerad trafik på längre sikt Enskilda projekt när det är helheten vi vill åt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9 Kopplingen till mandatperioder
Utgångspunkt: En ny riksdag ska så snart det är praktiskt möjligt ta ställning till den framtida inriktningen och åtgärderna som rör transportinfrastrukturen Inriktningen måste ligga fast över mandatperioder Det behövs breda politiska uppgörelser inom transportpolitiken liksom inom energi och utrikespolitiken Att knyta planeringen till mandatperioder riskerar att regeringen inte känner samma behov av breda uppgörelser Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Måste vara möjligt att ompröva beslut
Nålsögefenomenet,  sämre kostnadskontroll Planerat för vissa projekt i decennier Hur mycket nya vägar behöver vi om personbilstrafiken ska minska med 20 % till 2030? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Finansieringsfrågor Huvudprincip över statsbudgeten
Trängselskatter som styrmedel ej finansieringskälla Medfinansiering kan påverka prioriteringsordningen Kommuner och regioner med god ekonomi kan gynnas Svårare att ompröva beslut pga ingångna avtal Avgiftsfinansiering av broar och tunnlar två nackdelar: dyrare och kan styra fel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Det räcker inte med tekniska åtgärder!
”En övergripande slutsats från EET-strategin är att det inte räcker enbart med tekniska åtgärder, förnybar energi och reningsutrustning för att nå miljömålen”. (Strategin för effektivare energianvändning och transporter 2007) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13 Tekniken kanske räcker?
”Det är svårt att göra förutsägelser, särskilt om framtiden” På kortare sikt (15-20 år) kan man på grund av ledtider etc. se att tekniken inte klarar målet, särskilt inte om transporterna fortsätter att öka. På lång sikt är det svårare att veta hur långt tekniken räcker. Men till 2050 ska utsläppen ner från 10 till nära noll Andra problem: buller, yta, barriärer, energi, tid. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14 Beslutsstrategier - val av beslutsalternativ
Förväntad nytta Mest sannolika utfallet Satsa på bästa möjliga utfall Undvik sämsta tänkbara utfall Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency