Komplikations-registrering i framtiden ?

Komplikations-registrering i framtiden ?
Jan Hallén ANIVA-kliniken USÖ

Mortalitet

Injuries associated with anaesthesia. A global perspective A. R
Injuries associated with anaesthesia. A global perspective A. R. Aitkenhead Br J Anaesth 2005; 95: 95–109

Vad är NCEPOD? The National Confidential Enquiry into Perioperative Deaths
We aim to review medical clinical practice and to make recommendations to improve the quality of the delivery of care. We do this by undertaking confidential surveys covering many different aspects of medical care and making recommendations for clinicians and management to implement. Bildades 1988 Första datainsamlingen 1989 Protokoll utvecklat från CEPOD (publ. 1987)

Report on the confidential enquiry into perioperative deaths.CEPOD
Buck N, Devlin HB, Lunn JN. London: Nuffield Provincial Hospitals Trust, The Kings Fund Publishing House, 1987

NCEPOD rekommendationer

Orsaken Patientrelaterade Kirurgiskt relaterade Kirurgi-orsakade
Anestesi-relaterade Aanestesiorsakade

Dödsorsak

Impact of Anesthesia Management Characteristics on Severe Morbidity and Mortality M. Sesmu Arbous,
Studie för att identifiera risk faktorer relaterad till anestesi handläggning Som bidragit till inom 24-tim postoperativt alvarlig morbiditet och mortalitet . Anesthesiology 2005; 102:257–68

En case–control studie, alla pat. som erhöll anestesi (1995–1997).
Impact of Anesthesia Management Characteristics on Severe Morbidity and Mortality M. Sesmu Arbous, En case–control studie, alla pat. som erhöll anestesi (1995–1997). Case; Pat. som blev comatösa eller dog under eller inom 24 tim efter anestesi. Controll; Pat. som ej blev comatösa eller dog under eller inom 24 efter anestesi. . Data insamlades med formulär, anestesi och postoperativ vård. Odds ratios beräknades för risk faktorer Anesthesiology 2005; 102:257–68

Från ett material på 869 483 pat. 807 cases och 883 kontroller.
Impact of Anesthesia Management Characteristics on Severe Morbidity and Mortality M. Sesmu Arbous, Från ett material på pat. 807 cases och 883 kontroller. Incidens död 8.8 / (95% c.i., 8.2–9.5). Incidens coma 0.5 / (95% c.i., 0.3–0.6). Anesthesiology 2005; 102:257–68

Anestesi faktorer signifikant associerad med sänkt risk var
Impact of Anesthesia Management Characteristics on Severe Morbidity and Mortality M. Sesmu Arbous, Anestesi faktorer signifikant associerad med sänkt risk var Kontroll av utrustning med protokoll och checklista (o.r. 0.64), Dokumentation av utrustningskontroll (o.r. 0.61), Direkt tillgänglig - nåbar anestesiolog (o.r. 0.46), Ej byte av anestesiolog under anestesin (o.r. 0.44), Anesthesiology 2005; 102:257–68

Närvaro av heltidsarbetande anestesi-s.s. (o.r. 0.41),
Impact of Anesthesia Management Characteristics on Severe Morbidity and Mortality M. Sesmu Arbous, Närvaro av heltidsarbetande anestesi-s.s. (o.r. 0.41), 2 personer vid väckning (o.r. 0.69), Reversering av muskel-relax. (o.r. 0.10) komb muskel-relax. och opiater (o.r. 0.29) Postoperativ smärtbehandling kontra ingen smärtbehandling, speciellt om epidural eller intramuskulär kontra iv. Anesthesiology 2005; 102:257–68

SFAIS reg

The Australian Incident Monitoring Study
Holland R. Symposium—The Australian Incident Monitoring Study. Anaesth Intensive Care 1993; 21: 501

Anaesthesia-related mortality and morbidity over a 5-year period in 2,363,038 patients in Japan.
Mortalitet 1/ anestesier orsakad av anestesi Kawashima Yet al. Acta Anaesthesiol Scand 2003; 47: 809–17

Impact of Anesthesia Management Characteristics on Severe Morbidity and Mortality M. Sesmu Arbous,
Anesthesiology 2005; 102:257–68

ÅLDER

Perioperative mortality and morbidity in the year 2000 in 520 certified training hospitals of Japanese Society of Anesthesiologists: with a special reference to age Fig 2 Relationship between age and complications associated with anaesthesia.71 Morita K.—report of Japanese Society of Anesthesiologists Committee on Operating Room Safety. Masui 2002; 51: 1285–96

Men för många operationstyper var mortaliteten extremt låg.
Surgical Outcomes for Patients Aged 80 and Older: Morbidity and Mortality from Major Noncardiac Surgery Mary Beth Hamel 30-dagars mortalitet varierade mellan operationstyp och var högre för patienter > 80 år än < 80 år (8% mot 3%, p.001). Men för många operationstyper var mortaliteten extremt låg. J Am Geriatr Soc 53:424–429, 2005

Surgical Outcomes for Patients Aged 80 and Older: Morbidity and Mortality from Major Noncardiac Surgery Mary Beth Hamel J Am Geriatr Soc 53:424–429, 2005

Men för många operationstyper var mortaliteten extremt låg.
Surgical Outcomes for Patients Aged 80 and Older: Morbidity and Mortality from Major Noncardiac Surgery Mary Beth Hamel 30-dagars mortalitet varierade mellan operationstyp och var högre för patienter > 80 år än < 80 år (8% mot 3%, p.001). Men för många operationstyper var mortaliteten extremt låg. Postoperativa komplikationer var associerade med högre 30-dagars mortalitet hos pat 80 år och äldre. J Am Geriatr Soc 53:424–429, 2005

Surgical Outcomes for Patients Aged 80 and Older: Morbidity and Mortality from Major Noncardiac Surgery Mary Beth Hamel J Am Geriatr Soc 53:424–429, 2005

Patient selection in ambulatory anesthesia – An evidence-based review: part I
Gregory L. Bryson;CAN J ANESTH 2004 / 51: 8 / pp 768–781

RISK-bedömning

Outcome of ASA III patients undergoing day case surgery G. L. Ansell*
Retrospektiv, ”case-controlled” 24 tim postop 896 ASA III pat, 444 ASA I och 453 ASA II Ingen skillnad i inläggningsfrekvens oplanerad kontakt eller postoperativ komplikation Viktigt med god preop bed och adekvat förberedelse, 24 tim anhörigövervakning Hade 73 % uppföljningsfrekvens Br J Anaesth 2004; 92: 71-4

Outcome of ASA III patients undergoing day case surgery G. L. Ansell*
Br J Anaesth 2004; 92: 71-4

NSQIP-riskfaktorer som grund sedan 1994 Uträknad på 117 000 pat
The Impact of Operative Complexity on Patient Risk Factors J. Bradley Aust, NSQIP-riskfaktorer som grund sedan 1994 Uträknad på pat Ann Surg 2005;241: 1024–1028)

För 8593 operationer beskrevs komplexitet
The Impact of Operative Complexity on Patient Risk Factors J. Bradley Aust, För 8593 operationer beskrevs komplexitet Ann Surg 2005;241: 1024–1028)

men 4 o 5 gruppens mortalitet underskattades 2-4 ggr
The Impact of Operative Complexity on Patient Risk Factors J. Bradley Aust, Pats riskfaktorer svarade för mortalitet om kirurgikomplexitet var under 4, men 4 o 5 gruppens mortalitet underskattades 2-4 ggr Ann Surg 2005;241: 1024–1028)

The Impact of Operative Complexity on Patient Risk Factors J
The Impact of Operative Complexity on Patient Risk Factors J. Bradley Aust, Ann Surg 2005;241: 1024–1028)

POSSUM and Portsmouth POSSUM for predicting mortality D. R. PRYTHERCH
British Journal of Surgery 1998, 85, 1217–1220

Comparison of Surgical Risk Score, POSSUM and p-POSSUM in higher-risk surgical patients M. J. Brooks, British Journal of Surgery 2005; 92: 1288–1292

Registrering

A web-based incident reporting system and multidisciplinary collaborative projects for patient safety in a Japanese hospital K Nakajima, Qual Saf Health Care 2005;14:123–129.

Injuries associated with anaesthesia. A global perspective A. R
Injuries associated with anaesthesia. A global perspective A. R. Aitkenhead Posner KL. Closed claims project shows safety evolution. Anesthesia Patient Safety Foundation Newsletter 2001

Adverse respiratory events in anesthesia: a closed claims analysis
Caplan RA. Anesthesiology 1990; 72: 828–33

Adverse respiratory events in anesthesia: a closed claims analysis.
Aitkenhead AR. Awareness during anaesthesia: what should the patient be told? Anaesthesia 1990; 45: 351–2 2 Alvine FG, Schurrer ME. Postoperative ulnar-nerve palsy. Are there predisposing factors? J Bone Joint Surg Am 1987; 69: 255–9 3 Arbous MS, Grobbee DE, van Kleef JW, et al. Mortality associated with anaesthesia: a qualitative analysis to identify risk factors. Anaesthesia 2001; 56: 1141–53 4 Aromaa U, Lahdensuu M, Cozanitis DA. Severe complications associated with epidural and spinal anaesthesias in Finland 1987–1993. A study based on patient insurance claims. Acta Anaesthesiol Scand 1997; 41: 439–44 5 Batra YK, Bali IM. Corneal abrasions during general anesthesia. Anesth Analg 1977; 56: 863–6 6 Beck DH, McQuillan PJ. Fatal carbon dioxide embolism and severe haemorrhage during laparoscopic salpingectomy. Br J Anaesth 1994; 72: 243–5 7 Beecher HK, Todd DP. A Study of the Deaths Associated with Anesthesia and Surgery. Springfield, Illinois: Charles C Thomas, 1954 8 Ben-David B. Complications of regional anesthesia: an overview. Anesthesiol Clin North Am 2002; 20: 665–7 9 Benumof JL. Permanent loss of cervical spinal cord function associated with interscalene block performed under general anesthesia. Anesthesiology 2000; 93: 1541–4 10 Bodlander FMS. Deaths associated with anaesthesia. Br J Anaesth 1975; 47: 36–40 11 Bowdie TA. Drug administration errors from the ASA Closed Claims Project. ASA Newsletter 2003; 67: 11–3 12 Broadbent CR, Maxwell WB, Ferrie R, Wilson DJ, Gawne-Cain M, Russell R. Ability of anaesthetists to identify a marked lumbar interspace. Anaesthesia 2000; 55: 1122–6 13 Buck N, Devlin HB, Lunn JN. Report on the confidential enquiry into perioperative deaths. London: Nuffield Provincial Hospitals Trust, The Kings Fund Publishing House, 1987 14 Burton JF, Baker AB. Dental damage during anaesthesia and surgery. Anaesth Intensive Care 1987; 15: 262–8 Caplan RA, Posner KL, Ward RJ, Cheney FW. Adverse respiratory events in anesthesia: a closed claims analysis. Anesthesiology 1990; 72: 828–33 16 Chadwick HS, Posner K, Caplan RA, Ward RJ, Cheney FW. A comparison of obstetric and nonobstetric anesthesia malpractice claims. Anesthesiology 1991; 74: 242–9 17 Cheney FW, Domino KB, Caplan RA, Posner KL. Nerve injury associated with anesthesia: a closed claims analysis. Anesthesiology 1999; 91: 1062–9 18 Cheney FW, Posner KL, Caplan RA. Adverse respiratory events infrequently leading to malpractice suits: a closed claims analysis. Anesthesiology 1991; 75: 932–9 19 Cheney FW, Posner KL, Caplan RA, Gild WM. Burns from warming devices in anesthesia: a closed claims analysis. Anesthesiology 1994; 80: 806–10 20 Chopra V, Bovill JG, Spierdijk J. Accidents, near accidents and complications during anaesthesia: a retrospective analysis of a 10-year period in a teaching hospital. Anaesthesia 1990; 45: 3–6 21 Clifton BS, Hotten WIT. Deaths associated with anaesthesia. Br J Anaesth 1963; 35: 250–9 22 Clokie C, Metcalf I, Holland A. Dental trauma in anaesthesia. Can J Anaesth 1989; 36: 675–80 23 Cohen MM, Duncan PG, Pope WDB, et al. The Canadian fourcentre study of anaesthetic outcomes. II. Can outcomes be used to assess the quality of anaesthesia care? Can J Anaesth 1992; 39: 430–9 24 Cohen MM, Duncan PG, Pope WDP, Wolkenstein C. A survey of 112,000 anaesthetics at one teaching hospital (1975–83). Can Anaesth Soc J 1986; 33: 22–31 25 Cohen MM, Duncan PG, Tate RB. Does anesthesia contribute to operative mortality? JAMA 1988; 260: 2859–63 26 Cohen MM, Duncan PG, Tweed AW, et al. The Canadian fourcentre study of anaesthetic outcomes. I. Description of methods and populations. Can J Anaesth 1992; 39: 420–9 27 Cooper AL, Leigh JM, Tring IC. Admissions to the intensive care unit after complications of anaesthetic techniques over 10 years. Anaesthesia 1989; 44: 953–8 28 Cooper JB, Long CD, Newbower RS, Philip JH. Critical incidents associated with intraoperative exchanges of anesthesia personnel. Anesthesiology 1982; 56: 456–61 29 Cooper JB, Newbower RS, Kitz RJ. An analysis of major errors and equipment failures in anesthesia management: considerations for prevention and detection. Anesthesiology 1984; 60: 34–42 30 Cooper JB, Newbower RS, Long CD, McPeek B. Preventable anesthesia mishaps: a study of human factors. Anesthesiology 1978; 49: 399–406 31 Dahlgren N, Tornebrandt K. Neurological complications after anaesthesia. A follow-up of 18,000 spinal and epidural anaesthetics performed over three years. Acta Anaesthesiol Scand 1995; 39: 872–80 32 Davis NJ (ed). Anaesthesia Related Mortality in Australia. 1994– 1996. Melbourne: Australian and New Zealand College of Anaesthetists, 1999 33 Davis v Barking, Havering and Brentwood Health Authority. Med LR 1993; 4: 85–91 34 Derrington MC. Critical incidents in anaesthesia. In: Walker JS, ed. Quality and safety in anaesthesia. London: BMJ Publishing Group 1994; 105–28 35 Domino KB, Posner KL, Caplan RA, Cheney FW. Awareness during anesthesia: a closed claim analysis. Anesthesiology 1999; 90: 1053–61 36 Dornette WHL, Orth OS. Death in the operating room. Anesth Analg 1956; 35: 545–5 37 Dripps RD, Lamont A, Eckenhoff JE. The role of anesthesia in surgical mortality. JAMA 1961; 178: 261–6 38 Endler GC, Marion FG, Sokol RJ, Stevenson LB. Anesthesiarelated maternal mortality in Michigan, 1972–1984. Am J Obstet Gynecol 1988; 159: 187–93 39 Fisher MM, Baldo BA. Anaphylactoid reactions during anaesthesia. Clin Anaesthesiol 1984; 2: 677–92 40 Flanagan JC. The critical incident technique. Psychol Bull 1954; 51: 327–58 41 Fletcher IR, Healy TEJ. The arterial tourniquet. J R Coll Surg Engl 1983; 65: 409–17 42 Forrest JB, Cahalan MK, Rehder K, et al. Multicenter study of general anesthesia. II. Results. Anesthesiology 1990; 72: 262–8 43 Forrest JB, Rehder K, Cahalan MK, Goldsmith CH. Multicenter study of general anesthesia. III. Predictors of severe perioperative adverse outcomes. Anesthesiology 1992; 76: 3–15 44 Gebbie D. Anaesthesia and death. Can Anaesth Soc J 1966; 13: 390–6 45 Gild WM, Posner KL, Caplan RA, Cheney FW. Eye injuries associated with anesthesia. Anesthesiology 1992; 76: 204–8 46 Greif R, Akea O, Horn EP, Kurz A, Sessler DI. Supplemental perioperative oxygen to reduce the incidence of surgical wound infection. Outcomes Research Group. N Engl J Med 2000; 342: 161–7 47 Harrison GG. Anaesthetic contributory death—its incidence and causes. I. Incidence. S Afr Med J 1968; 42: 514–8 48 Harrison GG. Death attributable to anesthesia: a 10 year survey (1967–1976). Br J Anaesth 1978; 50: 1041–6 49 Holland R, Webb RK, Runciman WB. The Australian Incident Monitoring Study. Oesophageal intubation: an analysis of 2000 incident reports. Anaesth Intensive Care 1993; 21: 608–10 50 Holland R. Anaesthetic mortality in New South Wales. Br J Anaesth 1987; 59: 834–41 51 Holland R. Symposium—The Australian Incident Monitoring Study. Anaesth Intensive Care 1993; 21: 501 52 Horan BF, Warden JC, Dwyer B. Urgent non-emergency surgery and death attributable to anaesthetic factors. Anaesth Intensive Care 1996; 24: 694–8 53 Hospital ‘neglect’ led to boy’s death in routine surgery. The Times, 20 May 2003, p. 9 54 Hovi-Viander M. Death associated with anaesthesia in Finland. Br J Anaesth 1980; 52: 483–9 55 Kawashima Y, Takahashi S, Suzuki M et al. Anaesthesia-related mortality and morbidity over a 5-year period in 2,363,038 patients in Japan. Acta Anaesthesiol Scand 2003; 47: 809–17 56 Keenan RL, Boyan CP. Cardiac arrest due to anesthesia: a study of incidence and causes. JAMA 1985; 253: 2373–7 57 Keenan RL, Boyan CP. Decreasing frequency of anesthetic cardiac arrests. J Clin Anesth 1991; 3: 354–7 58 Kluger MT, Short TG. Aspiration during anaesthesia: a review of 133 cases from the Australian Anaesthetic Incident Monitoring Study (AIMS). Anaesthesia 1999; 54: 19–26 59 Kroll DA, Caplan RA, Posner K, Ward RJ, Cheney FW. Nerve injury associated with anesthesia. Anesthesiology 1990; 73: 202–7 60 Kurz A, Sessler DI, Lenhardt R. Perioperative normothermia to reduce the incidence of surgical wound infection and shorten hospitalization. Study of Wound Infection and Temperature Group. N Engl J Med 1996; 334: 1209–15 61 Laxenaire MC. Drugs and other agents involved in anaphylactic shock occurring during anaesthesia. A French multicenter epidemiological inquiry. Ann Fr Anesth Re´anim 1993; 12: 91–6 62 Lockhart PB, Feldbau EV, Gabel RS, Connolly SF, Silversin JB. Dental complications during and after tracheal intubation. J Am Dent Assoc 1986; 112: 480–3 63 Lunn JN, Mushin WW. Mortality Associated with Anaesthesia. London: Nuffield Provincial Hospitals Trust, 1982 64 Lyons G, Macdonald R. Awareness during Caesarean section. Anaesthesia 1991; 46: 62–4 65 Marx GF, Matteo CV, Otkin LR. Computer analysis of post anesthetic deaths. Anesthesiology 1973; 39: 54–8 66 McCrirrick A, Evans GH, Thomas TA. Overpressure isoflurane at Caesarean section: a study of arterial isoflurane concentrations. Br J Anaesth 1994; 72: 122–4 67 McKenzie AG. Mortality associated with anaesthesia at Zimbabwean teaching hospitals. S Afr Med J 1996; 86: 338–42 68 McMenemin IM, Sissons GRJ, Brownridge P. Accidental subdural catheterization: radiological evidence of a possible mechanism for spinal cord damage. Br J Anaesth 1992; 69: 417–9 69 Memery HN. Anesthesia mortality in private practice. JAMA 1965; 194: 1185–8 70 Minuck M. Death in the operating room. Can Anaesth Soc J 1967; 14: 197–204 71 Morita K, Kawashima Y, Irita K, Iwao Y, Seo N, Tsuzaki K. Perioperative mortality and morbidity in the year 2000 in 520 certified training hospitals of Japanese Society of Anesthesiologists: with a special reference to age—report of Japanese Society of Anesthesiologists Committee on Operating Room Safety. Masui 2002; 51: 1285–96 72 Myles PS, Weitkamp B, Jones K, Melick J, Hensen S. Validity and reliability of a postoperative quality of recovery score: the QoR-40. Br J Anaesth 2000; 84: 11–5 73 Myles PS, Williams DL, Hendrata M, Anderson H, Weeks AM. Patient satisfaction after anaesthesia and surgery: results of a prospective survey of 10,811 patients. Br J Anaesth 2000; 84: 6–10 74 Nelson DA. Intraspinal therapy using methylprednisolone acetate. Twenty-three years of clinical controversy. Spine 1993; 18: 278–86 75 Newbower RS, Cooper JB, Long CD. Failure analysis—the human element. In: Gravenstein JS, Newbower RS, Ream AK, Smith NT, eds. Essential Non-invasive Monitoring in the Operating Room. New York: Grune and Stratton, 1980; 269–81 76 Owens WD, Spitznagel EL. Anesthetic side effects and complications: an overview. Int Anesthesiol Clin 1980; 18: 1–9 77 Pedersen T. Complications and death following anaesthesia. A prospective study with special reference to the influence of patient-, anaesthesia-, and surgery-related risk factors. Dan Med Bull 1994; 41: 319–31 78 Phillips OC, Frazier TM, Graff TD, De Kornfeld TJ. The Baltimore Anesthesia Study Committee. A review of 1,024 postoperative deaths. JAMA 1960; 174: 2015–20 79 Posner KL. Closed claims project shows safety evolution. Anesthesia Patient Safety Foundation Newsletter 2001 80 Ravindran RS, Bond VK, Tasch MD, Gupta CD, Luerssen TG. Prolonged neural blockade following regional anesthesia with 2-chloroprocaine. Anesth Analg 1980; 59: 447–51 81 Reynolds F, Speedy HM. The subdural space: the third place to go astray. Anaesthesia 1990; 45: 120–3 82 Reynolds F. Damage to the conus medullaris following spinal anaesthesia. Anaesthesia 2001; 56: 238–47 83 Rigler ML, Drasner K, Krejcie TC, et al. Cauda equina syndrome after continuous spinal anesthesia. Anesth Analg 1991; 72: 275–81 84 Safren MA, Chapanis A. A critical incident study of hospital medication errors. Hospitals 1960; 34: 32–66 85 Sanazaro PJ, Williamson JW. Physician performance and its effect on patients: a classification based on reports by internists, surgeons, pediatricians and obstetricians. Med Care 1970; 8: 299–308 86 Sandin R, Nordstro¨m O. Awareness during total i.v. anaesthesia. Br J Anaesth 1993; 71: 782–7 87 Schapira M, Kepes ER, Hurwitt ES. An analysis of deaths in the operating room and within 24 hours of surgery. Anesth Analg 1960; 39: 149–52 88 Schmied H, Kurz A, Sessler DI, Kozek S, Reiter A. Mild hypothermia increases blood loss and transfusion requirements during total hip arthroplasty. Lancet 1996; 347: 289–92 89 Shanker KB, Palkar NV, Nishkala R. Paraplegia following epidural potassium chloride. Anaesthesia 1985; 40: 45–7 90 Smith PLC, Treasure T, Newman SP, et al. Cerebral consequences of cardiopulmonary bypass. Lancet 1986; 1: 823–5 91 Snow JC, Kripke BJ, Norton ML, Chandra P, Woodcome HA. Corneal injuries during general anesthesia. Anesth Analg 1975; 54: 465–8 92 Suspected Anaphylactic Reactions Associated with Anaesthesia. Report of the third working party. London: Association of Anaesthetists of Great Britain and Ireland, 2003 93 Szekely SM, Webb RK, Williamson JA, Russell WJ. The Australian Incident Monitoring Study. Problems related to the endotracheal tube: an analysis of 2000 incident reports. Anaesth Intensive Care 1993; 21: 611–6 94 Taylor v Worcester and District Health Authority. Med LR 1991; 2: 215–31 95 Terry HR, Kearns TP, Love JG, Orwoll G. Untoward ophthalmic and neurologic events of anesthesia. Surg Clin North Am 1965; 45: 927–9 96 Tikkanen J, Hovi-Viander M. Death associated with anaesthesia and surgery in Finland in 1986 compared to Acta Anaesthesiol Scand 1995; 39: 262–7 97 Timperley AJ, Bracey DJ. Cardiac arrest following the use of hydrogen peroxide during arthroplasty. J Arthroplasty 1989; 4: 369–70 98 Tiret L, Desmonts JM, Hatton F, Vourc’h G. Complications associated with anaesthesia—a prospective survey in France. Can Anaesth Soc J 1986; 33: 336–44 99 Walsh EM. Steroid epidurals for low back pain and sciatica: still safe and effective after all these years? J Pain Soc 1992; 10: 21–4 100 Warden JC, Horan BF. Deaths attributed to anaesthesia in New South Wales, 1984–1990. Anaesth Intensive Care 1996; 24: 66–73 101 Waterson T. A critical incident study in child health. Med Educ 1988; 22: 27–31 102 Webb RK, Currie M, Morgan CA, et al. The Australian Incident Monitoring Study: an analysis of 2000 incident reports. Anaesth Intensive Care 1993; 21: 520–8 103 Willis RJ, ed. A Review of Anaesthesia Related Mortality 1997–1999. Melbourne: Australian and New Zealand College of Anaesthetists, 2002 Caplan RA, Posner KL, Ward RJ, Cheney FW. Adverse respiratory events in anesthesia: a closed claims analysis. Anesthesiology 1990; 72: 828–33 Cheney FW, Posner KL, Caplan RA. Adverse respiratory events infrequently leading to malpractice suits: a closed claims analysis. Anesthesiology 1991; 75: 932–9

Mini-audits facilitate quality assurance in outpatient units Linda M
Mini-audits facilitate quality assurance in outpatient units Linda M. Collins Results pat admitted to the PACU between 08:05–12:00 hr; 41 % and remainder from 12:00–17:43 hr; 59% The mean length of stay (± SD) in the PACU 91 ± 55 min. Bradypnea (RR <10) occurred in 2.4% tachypneic (RR >30) during their stay 0.4% O2 saturation <94% on room air on admission. 2 pat (0.4%) Supplemental O2 (facemask or nasal prongs) 19.7% pat. A laryngeal mask airway (LMA) in place in patients entering the PACU 2.6% or endotracheal tube (ETT) in place in patients entering the PACU 1.7% bronchospasm, 2 pat, 0,4% Aspiration, pulmonary edema, respiratory arrest or laryngeal spasm. 0% reintubation postoperatively 0% Hypertension 8.7% hypotension 21.4% Bradycardia 29.9% Tachycardia 0.4% Myocardial ischemia, infarction or arrest.0% Dysrhythmias 0.2 %. Aural temperature (measured in 36.1%) normal range in 92% remaining <36°C. Hyperthermia. 0% conscious/drowsy on admission (99.8%) unconscious for <15 min (0.2%). PONV 6.5% Antiemetic medication 3.7% Unbearable pain 37% comfortable 63%. Analgesia was required in 54.5%. 1 postoperative nursing visit for pain was required in 27.9 %, 2 postoperative nursing visit for pain was required in 8 %, 3 postoperative nursing visit for pain was required in 6.9 %, 4 postoperative nursing visit for pain was required in 4,3 %, 5 postoperative nursing visit for pain was required in 3.9%, Postoperative bleeding >(200 mL) 32%,managed conservatively with iv crystalloid. return to the operating room.0% Residual neuromuscular paralysis was diagnosed (clinically and with a nerve stimulator) in 0.2% Other complications identified 0% CAN J ANESTH 2001 / 48: 8 / pp 737–741

Mini-audits facilitate quality assurance in outpatient units
Pat admitted to the PACU between 08:05–12:00 hr; 41 % and remainder from 12:00–17:43 hr; 59% The mean length of stay (± SD) in the PACU 91 ± 55 min. Bradypnea (RR <10) occurred in 2.4% Tachypneic (RR >30) during their stay 0.4% O2 saturation <94% on room air on admission. 2 pat (0.4%) Supplemental O2 (facemask or nasal) 19.7% pat. A laryngeal mask airway (LMA) in place in patients entering the PACU 2.6% or endotracheal tube (ETT) in place in patients entering the PACU 1.7% bronchospasm, 2 pat, 0,4% Laryngeal spasm. 0% Aspiration, 0% Pulmonary edema 0% Respiratory arrest 0% Reintubation postoperatively 0% Hypertension 8.7% Hypotension 21.4% Bradycardia 29.9% Tachycardia 0.4% Myocardial ischemia, infarction or arrest.0% Dysrhythmias 0.2 %. Results pat admitted to the PACU between 08:05–12:00 hr; 41 % and remainder from 12:00–17:43 hr; 59% The mean length of stay (± SD) in the PACU 91 ± 55 min. Bradypnea (RR <10) occurred in 2.4% tachypneic (RR >30) during their stay 0.4% O2 saturation <94% on room air on admission. 2 pat (0.4%) Supplemental O2 (facemask or nasal prongs) 19.7% pat. A laryngeal mask airway (LMA) in place in patients entering the PACU 2.6% or endotracheal tube (ETT) in place in patients entering the PACU 1.7% bronchospasm, 2 pat, 0,4% Aspiration, pulmonary edema, respiratory arrest or laryngeal spasm. 0% reintubation postoperatively 0% Hypertension 8.7% hypotension 21.4% Bradycardia 29.9% Tachycardia 0.4% Myocardial ischemia, infarction or arrest.0% Dysrhythmias 0.2 %. Aural temperature (measured in 36.1%) normal range in 92% remaining <36°C. Hyperthermia. 0% conscious/drowsy on admission (99.8%) unconscious for <15 min (0.2%). PONV 6.5% Antiemetic medication 3.7% Unbearable pain 37% comfortable 63%. Analgesia was required in 54.5%. 1 postoperative nursing visit for pain was required in 27.9 %, 2 postoperative nursing visit for pain was required in 8 %, 3 postoperative nursing visit for pain was required in 6.9 %, 4 postoperative nursing visit for pain was required in 4,3 %, 5 postoperative nursing visit for pain was required in 3.9%, Postoperative bleeding >(200 mL) 32%,managed conservatively with iv crystalloid. return to the operating room.0% Residual neuromuscular paralysis was diagnosed (clinically and with a nerve stimulator) in 0.2% Other complications identified 0% CAN J ANESTH 2001 / 48: 8 / pp 737–741

Aural temperature (measured in 36.1%) > 36°C; 92% < 36°C; 8% Hyperthermia. 0% conscious/drowsy on admission (99.8%) unconscious for <15 min (0.2%). PONV 6.5% Antiemetic medication 3.7% Unbearable pain 37% comfortable 63%. Analgesia was required in 54.5%. 1 postoperative nursing visit for pain was required in 27.9 %, 2 postoperative nursing visit for pain was required in 8 %, 3 postoperative nursing visit for pain was required in 6.9 %, 4 postoperative nursing visit for pain was required in 4,3 %, 5 postoperative nursing visit for pain was required in 3.9%, Postoperative bleeding >(200 mL) 32%,managed conservatively with iv crystalloid. Return to the operating room.0% Residual neuromuscular paralysis (clinically and with a nerve stimulator) in 0.2% Other complications 0% Results pat admitted to the PACU between 08:05–12:00 hr; 41 % and remainder from 12:00–17:43 hr; 59% The mean length of stay (± SD) in the PACU 91 ± 55 min. Bradypnea (RR <10) occurred in 2.4% tachypneic (RR >30) during their stay 0.4% O2 saturation <94% on room air on admission. 2 pat (0.4%) Supplemental O2 (facemask or nasal prongs) 19.7% pat. A laryngeal mask airway (LMA) in place in patients entering the PACU 2.6% or endotracheal tube (ETT) in place in patients entering the PACU 1.7% bronchospasm, 2 pat, 0,4% Aspiration, pulmonary edema, respiratory arrest or laryngeal spasm. 0% reintubation postoperatively 0% Hypertension 8.7% hypotension 21.4% Bradycardia 29.9% Tachycardia 0.4% Myocardial ischemia, infarction or arrest.0% Dysrhythmias 0.2 %. Aural temperature (measured in 36.1%) normal range in 92% remaining <36°C. Hyperthermia. 0% conscious/drowsy on admission (99.8%) unconscious for <15 min (0.2%). PONV 6.5% Antiemetic medication 3.7% Unbearable pain 37% comfortable 63%. Analgesia was required in 54.5%. 1 postoperative nursing visit for pain was required in 27.9 %, 2 postoperative nursing visit for pain was required in 8 %, 3 postoperative nursing visit for pain was required in 6.9 %, 4 postoperative nursing visit for pain was required in 4,3 %, 5 postoperative nursing visit for pain was required in 3.9%, Postoperative bleeding >(200 mL) 32%,managed conservatively with iv crystalloid. return to the operating room.0% Residual neuromuscular paralysis was diagnosed (clinically and with a nerve stimulator) in 0.2% Other complications identified 0% CAN J ANESTH 2001 / 48: 8 / pp 737–741

Prospektiv, 462 pat Postop vårdtid dubbel mot litteraturen min Frekvensen förhöjd av Hypotension 21,4% Hypothermi 8% Stark smärta 37% Andra parametrar var jämförbara En miniaudit hjälpte vid värdering av kvalitet och identifiering av förbättringsområden Results pat admitted to the PACU between 08:05–12:00 hr; 41 % and remainder from 12:00–17:43 hr; 59% The mean length of stay (± SD) in the PACU 91 ± 55 min. Bradypnea (RR <10) occurred in 2.4% tachypneic (RR >30) during their stay 0.4% O2 saturation <94% on room air on admission. 2 pat (0.4%) Supplemental O2 (facemask or nasal prongs) 19.7% pat. A laryngeal mask airway (LMA) in place in patients entering the PACU 2.6% or endotracheal tube (ETT) in place in patients entering the PACU 1.7% bronchospasm, 2 pat, 0,4% Aspiration, pulmonary edema, respiratory arrest or laryngeal spasm. 0% reintubation postoperatively 0% Hypertension 8.7% hypotension 21.4% Bradycardia 29.9% Tachycardia 0.4% Myocardial ischemia, infarction or arrest.0% Dysrhythmias 0.2 %. Aural temperature (measured in 36.1%) normal range in 92% remaining <36°C. Hyperthermia. 0% conscious/drowsy on admission (99.8%) unconscious for <15 min (0.2%). PONV 6.5% Antiemetic medication 3.7% Unbearable pain 37% comfortable 63%. Analgesia was required in 54.5%. 1 postoperative nursing visit for pain was required in 27.9 %, 2 postoperative nursing visit for pain was required in 8 %, 3 postoperative nursing visit for pain was required in 6.9 %, 4 postoperative nursing visit for pain was required in 4,3 %, 5 postoperative nursing visit for pain was required in 3.9%, Postoperative bleeding >(200 mL) 32%,managed conservatively with iv crystalloid. return to the operating room.0% Residual neuromuscular paralysis was diagnosed (clinically and with a nerve stimulator) in 0.2% Other complications identified 0% CAN J ANESTH 2001 / 48: 8 / pp 737–741

CAN J ANESTH 2001 / 48: 8 / pp 737–741

Nationell studie med telefon frågeformulär.
Postoperative Pain Experience: Results from a National Survey Suggest Postoperative Pain Continues to Be Undermanaged Nationell studie med telefon frågeformulär. Randomiserat urval av 250 som hade opererats nyligen i USA identifierades via National Family Opinion. Pat. frågades om graden av postoperativ smärta, behandling, Tillfredställelse med smärt behandlingen, Pat. utbildning, och perceptions about postoperative pain and pain medications. Anesth Analg 2003;97:534 –40

Ca 80% av pat upplevde akut smärta efter kiturgi.
Postoperative Pain Experience: Results from a National Survey Suggest Postoperative Pain Continues to Be Undermanaged Ca 80% av pat upplevde akut smärta efter kiturgi. Av dessa, 86% hade moderat, svår, eller extrem smärta, fler pat. upplevde smärta efter utskrivning än före. postoperativ smärta var vanligaste orsak till oro (59%). Nästan 25% av pat. som fick smärtbehandling upplevde biverkningar; men nästan 90% var nöjd med sin smärtbehandling. Ca 2/3 delar upplevde att personalen talade med dem om smätrta. Trots ökat fokus på smärt behandlingsprogram och nya standarder för smärtbehandling, fortsätter många patienter att uppleva svår smärta efter kirurgi. Jeffrey L. Apfelbaum, MD*, Anesth Analg 2003;97:534 –40

Postoperative Pain Experience: Results from a National Survey Suggest Postoperative Pain Continues to Be Undermanaged Jeffrey L. Apfelbaum, MD*, Anesth Analg 2003;97:534 –40

Are there reliable predictors of postoperative pain? C. MAMIE
Kronisk sömn svårighet (OR: 3.97, 95% Cl: 1.69—9.29). . Intraperitoneal kirurgi ( OR % Cl¼ 1.01—4.50) and En släkting som haft smärta ( OR % Cl¼ 1.005—4.50) Acta Anaesthesiologica Scandinavica 48 (2004)

Acta Anaesthesiologica Scandinavica 48 (2004)

Konklusion: Kronisk sömn störning framträder i denna population som som den starkaste determinanten för smärta i vila. Intraperitoneal kirurgi och en släkting med smärtupplevelse var starkaste determinanter för smärta vid hosta/mobilisation. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 48 (2004)

Kvalitetsindikatorer och Svenskt Anestesiregister
Myndigheterna (=Socialstyrelsen) kontrollerar att klinikerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. om man registrerar resultatet av anestesier, om man objektivt har identifierat några kvalitetsproblem, om man gjort något åt dessa eventuella kvalitetsproblem. Idag vet vi, mestadels från undersökningar i utlandet, att kvalitén på våra anestesier är hög och t.ex. den omedelbara mortaliteten är låg och utgörs nästan till 100% av de patienter som preoperativt tillhör kategorin ASA4 och där det kirurgiska ingreppet görs i direkt livräddande syfte. Mortalitetstal mellan allt från 1/ till 1/ förekommer i diskussionen beronde på vilken slags mortalitet man anger. Om till exempel diskussionen vidgas till att fråga oss hur stor mortaliteten inom 30 dagar efter en operation är för patienter över 80 år blir vi sannolikt svaret skyldiga. Vi vet helt enkelt inte, vilket innebär att vi inte kan ge en patient eller kirurg råd om man ur överlevnadssynpunkt skall företa sig ett kirurgiskt ingrepp. Ett annat exempel på en frågeställning som vi inte kan besvara är incidensen av neurologiska komplikationer efter ryggblockader, eller ett annat exempel, eller hur många oplanerade inläggningar över natten som förekommer på varje sjukhus efter dagkirurgi. Myndigheterna (=Socialstyrelsen) reser för närvarande runt i landet och kontrollerar att klinikerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Med detta menar man dels om man registrerar resultatet av våra anestesier, dels om man objektivt har identifierat några kvalitetsproblem, och sist men inte minst om man gjort något åt dessa eventuella kvalitetsproblem. Det torde vara uppenbart att man inte nöjaktigt kan svara på dessa frågor utan att först ha någon form av registrering både av de anestesier som vi genomfört (vilket alla har) men dessutom av kvalitetsindikatorer för dessa anestesier. Sfai har under de sista månaderna haft en grupp som inför Förenings egna planerade framtida kvalitetsinspektioner försökt definiera kvalitetsindikatorer för anestesi-, intensivvårds-, och smärtverksamhet. Det förslag som finns nu upptar följande kvalitetsindikatorer för anestesiverksamheten: Mortalitet inom 30 dagar efter op/anestesi för patienter >80 år. Incidensen av oplanerad intensivvård. Incidensen av neurologiska skador efter ryggbedövning. Patientens bedömning av postop smärta, illamående mm. Registrering av genomförda anestesier vad gäller sådan ”outcome-variabler” som dessa kräver registrering inte bara av de vanliga journaluppgifterna, som vi redan gör, utan även uppgifter som framkommer om man följer upp individuella patienter postoperativt. Det vore inte särskilt rationellt att på varje sjukhus bygga upp register för detta ändamål. Vi har därför i likhet med andra specialiteter tagit på oss detta ansvar inom Sfai. Politikerna i vårt land liksom Socialstyrelsen menar att vi är att offentligt varje år redogöra för skillnaderna mellan olika sjukhus resultat. Svenskt anestesiregister har därför byggts upp genom en weblösning där anestesikliniker i framtiden förväntas registrera sina patienter under en del av året. Vi tror inte att man kan lyckas göra detta kontinuerligt utan man får göra detta kontinuerligt och fullständigt under 1-2 veckor så att ett representativt sample kommer att finnas för varje sjukhus. Till en början kan inte så begränsade patientmängder ge pålitlig statistik för varje sjukhus utan kräver till en början att vi karaktäriserar våra resultat på lands- eller regionnivå, för att efter några år kunna ge siffror för varje sjukhus. Redan efter ett års registreringar kommer dock en lättavläst variabel som patienternas acceptans av en anestesi kunna avläsas någorlunda tillförlitligt på sjukhusnivå. Det kan nämnas att registret redan nu automatiskt omedelbart genererar fördelningsstatistik där det egna sjukhusets siffror jämförs med sjukhus av samma sort eller med landets alla sjukhus som finns i registret. Vi ser dessutom, på samma sätt som t.ex. intensivvårdsregistret, möjligheter att bygga upp en automatisk dataöverföring av patientdata, anestesikod och operationskod (liksom eventuellt ytterligare variabler som vi i alla fall redan nu registrerar) för att automatiskt sedan jämföra med befolkningsregistret för att därmed ganska snabbt få tillförlitliga mortalitetsresultat 30 dagar efter anestesierna. Kopior av registret kan också användas för mer specifik registrering av specialområden, även för enskilda forskningsprojekt, liksom för t.ex inträffade komplikationer som inte hänt under registreringsvecka. Registrets status i januari 2006. Registret har gradvis byggt upp under de sista åren. Under hösten 2005 har representanter för 5 sjukhus av olika kategorier först träffats på ett internat för att granska frågebankens uppbyggnad. Under senare delen av hösten har sedan man under en vecka provregistrerat. Den 13 januari möttes vi åter i Uppsala för att gå igenom erfarenheterna av detta. I princip fann man att registret fungerar men att en del modifieringar för att göra registreringsarbetet lättare var önskvärda. Detta arbete genomförs under januari och februari 2006 varefter en mindre provregistrering görs på några sjukhus. Därefter välkomnar vi alla landets sjukhus att vara med för registrering. Registret kommer således att vara klart att välkomna nya kliniker från våren 2006. Hur mycket arbete innebär det att registrera en patient? Provregistreringen tycks peka på att: För datainsamling och patientintervju plus registrering åtgår per patient ca 20 min. troligen kan detta reduceras något om man får rutin på detta. Arbetsinsatsen, när det gäller att kontakta en patient postoperativt blir emellertid aldrig särskilt kort. Vad kostar det i form av avgifter till registret? Anestesiregistret har i princip byggts upp på programvara som är gratis (SQL-databasen MySQL på server med operativsystemet Linux). Detta gör att kostnaderna kan hållas nere men måste å andra sidan vara på en nivå som medger ytterligare utveckling särskilt av resultatgenerering och rapportering. Vi har tänkt oss att ha en avgift på ca hälften av det som intensivårdsregistret har, dvs per år och anestesiklinik. Liksom när det gäller intensivvårdsregistret får den enskilda kliniken stå för de utvecklingskostnader som för det enskilda sjukhuset drabbas av för automatisk dataöverföring.

Sfai har en grupp som inför Förenings egna planerade framtida kvalitetsinspektioner försökt definiera kvalitetsindikatorer för anestesi-, intensivvårds-, och smärtverksamhet. Det förslag som finns nu upptar bla följande kvalitetsindikatorer för anestesiverksamheten: Mortalitet inom 30 dagar efter op/anestesi för patienter > 80 år. Incidensen av oplanerad intensivvård. Incidensen av neurologiska skador efter ryggbedövning. Patientens bedömning av postop smärta, illamående mm. Idag vet vi, mestadels från undersökningar i utlandet, att kvalitén på våra anestesier är hög och t.ex. den omedelbara mortaliteten är låg och utgörs nästan till 100% av de patienter som preoperativt tillhör kategorin ASA4 och där det kirurgiska ingreppet görs i direkt livräddande syfte. Mortalitetstal mellan allt från 1/ till 1/ förekommer i diskussionen beronde på vilken slags mortalitet man anger. Om till exempel diskussionen vidgas till att fråga oss hur stor mortaliteten inom 30 dagar efter en operation är för patienter över 80 år blir vi sannolikt svaret skyldiga. Vi vet helt enkelt inte, vilket innebär att vi inte kan ge en patient eller kirurg råd om man ur överlevnadssynpunkt skall företa sig ett kirurgiskt ingrepp. Ett annat exempel på en frågeställning som vi inte kan besvara är incidensen av neurologiska komplikationer efter ryggblockader, eller ett annat exempel, eller hur många oplanerade inläggningar över natten som förekommer på varje sjukhus efter dagkirurgi. Myndigheterna (=Socialstyrelsen) reser för närvarande runt i landet och kontrollerar att klinikerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Med detta menar man dels om man registrerar resultatet av våra anestesier, dels om man objektivt har identifierat några kvalitetsproblem, och sist men inte minst om man gjort något åt dessa eventuella kvalitetsproblem. Det torde vara uppenbart att man inte nöjaktigt kan svara på dessa frågor utan att först ha någon form av registrering både av de anestesier som vi genomfört (vilket alla har) men dessutom av kvalitetsindikatorer för dessa anestesier. Sfai har under de sista månaderna haft en grupp som inför Förenings egna planerade framtida kvalitetsinspektioner försökt definiera kvalitetsindikatorer för anestesi-, intensivvårds-, och smärtverksamhet. Det förslag som finns nu upptar följande kvalitetsindikatorer för anestesiverksamheten: Mortalitet inom 30 dagar efter op/anestesi för patienter >80 år. Incidensen av oplanerad intensivvård. Incidensen av neurologiska skador efter ryggbedövning. Patientens bedömning av postop smärta, illamående mm. Registrering av genomförda anestesier vad gäller sådan ”outcome-variabler” som dessa kräver registrering inte bara av de vanliga journaluppgifterna, som vi redan gör, utan även uppgifter som framkommer om man följer upp individuella patienter postoperativt. Det vore inte särskilt rationellt att på varje sjukhus bygga upp register för detta ändamål. Vi har därför i likhet med andra specialiteter tagit på oss detta ansvar inom Sfai. Politikerna i vårt land liksom Socialstyrelsen menar att vi är att offentligt varje år redogöra för skillnaderna mellan olika sjukhus resultat. Svenskt anestesiregister har därför byggts upp genom en weblösning där anestesikliniker i framtiden förväntas registrera sina patienter under en del av året. Vi tror inte att man kan lyckas göra detta kontinuerligt utan man får göra detta kontinuerligt och fullständigt under 1-2 veckor så att ett representativt sample kommer att finnas för varje sjukhus. Till en början kan inte så begränsade patientmängder ge pålitlig statistik för varje sjukhus utan kräver till en början att vi karaktäriserar våra resultat på lands- eller regionnivå, för att efter några år kunna ge siffror för varje sjukhus. Redan efter ett års registreringar kommer dock en lättavläst variabel som patienternas acceptans av en anestesi kunna avläsas någorlunda tillförlitligt på sjukhusnivå. Det kan nämnas att registret redan nu automatiskt omedelbart genererar fördelningsstatistik där det egna sjukhusets siffror jämförs med sjukhus av samma sort eller med landets alla sjukhus som finns i registret. Vi ser dessutom, på samma sätt som t.ex. intensivvårdsregistret, möjligheter att bygga upp en automatisk dataöverföring av patientdata, anestesikod och operationskod (liksom eventuellt ytterligare variabler som vi i alla fall redan nu registrerar) för att automatiskt sedan jämföra med befolkningsregistret för att därmed ganska snabbt få tillförlitliga mortalitetsresultat 30 dagar efter anestesierna. Kopior av registret kan också användas för mer specifik registrering av specialområden, även för enskilda forskningsprojekt, liksom för t.ex inträffade komplikationer som inte hänt under registreringsvecka. Registrets status i januari 2006. Registret har gradvis byggt upp under de sista åren. Under hösten 2005 har representanter för 5 sjukhus av olika kategorier först träffats på ett internat för att granska frågebankens uppbyggnad. Under senare delen av hösten har sedan man under en vecka provregistrerat. Den 13 januari möttes vi åter i Uppsala för att gå igenom erfarenheterna av detta. I princip fann man att registret fungerar men att en del modifieringar för att göra registreringsarbetet lättare var önskvärda. Detta arbete genomförs under januari och februari 2006 varefter en mindre provregistrering görs på några sjukhus. Därefter välkomnar vi alla landets sjukhus att vara med för registrering. Registret kommer således att vara klart att välkomna nya kliniker från våren 2006. Hur mycket arbete innebär det att registrera en patient? Provregistreringen tycks peka på att: För datainsamling och patientintervju plus registrering åtgår per patient ca 20 min. troligen kan detta reduceras något om man får rutin på detta. Arbetsinsatsen, när det gäller att kontakta en patient postoperativt blir emellertid aldrig särskilt kort. Vad kostar det i form av avgifter till registret? Anestesiregistret har i princip byggts upp på programvara som är gratis (SQL-databasen MySQL på server med operativsystemet Linux). Detta gör att kostnaderna kan hållas nere men måste å andra sidan vara på en nivå som medger ytterligare utveckling särskilt av resultatgenerering och rapportering. Vi har tänkt oss att ha en avgift på ca hälften av det som intensivårdsregistret har, dvs per år och anestesiklinik. Liksom när det gäller intensivvårdsregistret får den enskilda kliniken stå för de utvecklingskostnader som för det enskilda sjukhuset drabbas av för automatisk dataöverföring.

en weblösning där anestesikliniker i framtiden förväntas registrera sina patienter under en del av året. kontinuerligt och fullständigt under 1-2 veckor så att ett representativt sample kommer att finnas för varje sjukhus. Idag vet vi, mestadels från undersökningar i utlandet, att kvalitén på våra anestesier är hög och t.ex. den omedelbara mortaliteten är låg och utgörs nästan till 100% av de patienter som preoperativt tillhör kategorin ASA4 och där det kirurgiska ingreppet görs i direkt livräddande syfte. Mortalitetstal mellan allt från 1/ till 1/ förekommer i diskussionen beronde på vilken slags mortalitet man anger. Om till exempel diskussionen vidgas till att fråga oss hur stor mortaliteten inom 30 dagar efter en operation är för patienter över 80 år blir vi sannolikt svaret skyldiga. Vi vet helt enkelt inte, vilket innebär att vi inte kan ge en patient eller kirurg råd om man ur överlevnadssynpunkt skall företa sig ett kirurgiskt ingrepp. Ett annat exempel på en frågeställning som vi inte kan besvara är incidensen av neurologiska komplikationer efter ryggblockader, eller ett annat exempel, eller hur många oplanerade inläggningar över natten som förekommer på varje sjukhus efter dagkirurgi. Myndigheterna (=Socialstyrelsen) reser för närvarande runt i landet och kontrollerar att klinikerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Med detta menar man dels om man registrerar resultatet av våra anestesier, dels om man objektivt har identifierat några kvalitetsproblem, och sist men inte minst om man gjort något åt dessa eventuella kvalitetsproblem. Det torde vara uppenbart att man inte nöjaktigt kan svara på dessa frågor utan att först ha någon form av registrering både av de anestesier som vi genomfört (vilket alla har) men dessutom av kvalitetsindikatorer för dessa anestesier. Sfai har under de sista månaderna haft en grupp som inför Förenings egna planerade framtida kvalitetsinspektioner försökt definiera kvalitetsindikatorer för anestesi-, intensivvårds-, och smärtverksamhet. Det förslag som finns nu upptar följande kvalitetsindikatorer för anestesiverksamheten: Mortalitet inom 30 dagar efter op/anestesi för patienter >80 år. Incidensen av oplanerad intensivvård. Incidensen av neurologiska skador efter ryggbedövning. Patientens bedömning av postop smärta, illamående mm. Registrering av genomförda anestesier vad gäller sådan ”outcome-variabler” som dessa kräver registrering inte bara av de vanliga journaluppgifterna, som vi redan gör, utan även uppgifter som framkommer om man följer upp individuella patienter postoperativt. Det vore inte särskilt rationellt att på varje sjukhus bygga upp register för detta ändamål. Vi har därför i likhet med andra specialiteter tagit på oss detta ansvar inom Sfai. Politikerna i vårt land liksom Socialstyrelsen menar att vi är att offentligt varje år redogöra för skillnaderna mellan olika sjukhus resultat. Svenskt anestesiregister har därför byggts upp genom en weblösning där anestesikliniker i framtiden förväntas registrera sina patienter under en del av året. Vi tror inte att man kan lyckas göra detta kontinuerligt utan man får göra detta kontinuerligt och fullständigt under 1-2 veckor så att ett representativt sample kommer att finnas för varje sjukhus. Till en början kan inte så begränsade patientmängder ge pålitlig statistik för varje sjukhus utan kräver till en början att vi karaktäriserar våra resultat på lands- eller regionnivå, för att efter några år kunna ge siffror för varje sjukhus. Redan efter ett års registreringar kommer dock en lättavläst variabel som patienternas acceptans av en anestesi kunna avläsas någorlunda tillförlitligt på sjukhusnivå. Det kan nämnas att registret redan nu automatiskt omedelbart genererar fördelningsstatistik där det egna sjukhusets siffror jämförs med sjukhus av samma sort eller med landets alla sjukhus som finns i registret. Vi ser dessutom, på samma sätt som t.ex. intensivvårdsregistret, möjligheter att bygga upp en automatisk dataöverföring av patientdata, anestesikod och operationskod (liksom eventuellt ytterligare variabler som vi i alla fall redan nu registrerar) för att automatiskt sedan jämföra med befolkningsregistret för att därmed ganska snabbt få tillförlitliga mortalitetsresultat 30 dagar efter anestesierna. Kopior av registret kan också användas för mer specifik registrering av specialområden, även för enskilda forskningsprojekt, liksom för t.ex inträffade komplikationer som inte hänt under registreringsvecka. Registrets status i januari 2006. Registret har gradvis byggt upp under de sista åren. Under hösten 2005 har representanter för 5 sjukhus av olika kategorier först träffats på ett internat för att granska frågebankens uppbyggnad. Under senare delen av hösten har sedan man under en vecka provregistrerat. Den 13 januari möttes vi åter i Uppsala för att gå igenom erfarenheterna av detta. I princip fann man att registret fungerar men att en del modifieringar för att göra registreringsarbetet lättare var önskvärda. Detta arbete genomförs under januari och februari 2006 varefter en mindre provregistrering görs på några sjukhus. Därefter välkomnar vi alla landets sjukhus att vara med för registrering. Registret kommer således att vara klart att välkomna nya kliniker från våren 2006. Hur mycket arbete innebär det att registrera en patient? Provregistreringen tycks peka på att: För datainsamling och patientintervju plus registrering åtgår per patient ca 20 min. troligen kan detta reduceras något om man får rutin på detta. Arbetsinsatsen, när det gäller att kontakta en patient postoperativt blir emellertid aldrig särskilt kort. Vad kostar det i form av avgifter till registret? Anestesiregistret har i princip byggts upp på programvara som är gratis (SQL-databasen MySQL på server med operativsystemet Linux). Detta gör att kostnaderna kan hållas nere men måste å andra sidan vara på en nivå som medger ytterligare utveckling särskilt av resultatgenerering och rapportering. Vi har tänkt oss att ha en avgift på ca hälften av det som intensivårdsregistret har, dvs per år och anestesiklinik. Liksom när det gäller intensivvårdsregistret får den enskilda kliniken stå för de utvecklingskostnader som för det enskilda sjukhuset drabbas av för automatisk dataöverföring.

pålitlig statistik kräver till en början att vi karaktäriserar våra resultat på lands- eller regionnivå för att efter några år kunna ge siffror för varje sjukhus. Redan efter ett års registreringar kommer dock en lättavläst variabel som patienternas acceptans av en anestesi kunna avläsas någorlunda tillförlitligt på sjukhusnivå. Det kan nämnas att registret redan nu automatiskt omedelbart genererar fördelningsstatistik där det egna sjukhusets siffror jämförs med sjukhus av samma sort eller med landets alla sjukhus som finns i registret. Idag vet vi, mestadels från undersökningar i utlandet, att kvalitén på våra anestesier är hög och t.ex. den omedelbara mortaliteten är låg och utgörs nästan till 100% av de patienter som preoperativt tillhör kategorin ASA4 och där det kirurgiska ingreppet görs i direkt livräddande syfte. Mortalitetstal mellan allt från 1/ till 1/ förekommer i diskussionen beronde på vilken slags mortalitet man anger. Om till exempel diskussionen vidgas till att fråga oss hur stor mortaliteten inom 30 dagar efter en operation är för patienter över 80 år blir vi sannolikt svaret skyldiga. Vi vet helt enkelt inte, vilket innebär att vi inte kan ge en patient eller kirurg råd om man ur överlevnadssynpunkt skall företa sig ett kirurgiskt ingrepp. Ett annat exempel på en frågeställning som vi inte kan besvara är incidensen av neurologiska komplikationer efter ryggblockader, eller ett annat exempel, eller hur många oplanerade inläggningar över natten som förekommer på varje sjukhus efter dagkirurgi. Myndigheterna (=Socialstyrelsen) reser för närvarande runt i landet och kontrollerar att klinikerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Med detta menar man dels om man registrerar resultatet av våra anestesier, dels om man objektivt har identifierat några kvalitetsproblem, och sist men inte minst om man gjort något åt dessa eventuella kvalitetsproblem. Det torde vara uppenbart att man inte nöjaktigt kan svara på dessa frågor utan att först ha någon form av registrering både av de anestesier som vi genomfört (vilket alla har) men dessutom av kvalitetsindikatorer för dessa anestesier. Sfai har under de sista månaderna haft en grupp som inför Förenings egna planerade framtida kvalitetsinspektioner försökt definiera kvalitetsindikatorer för anestesi-, intensivvårds-, och smärtverksamhet. Det förslag som finns nu upptar följande kvalitetsindikatorer för anestesiverksamheten: Mortalitet inom 30 dagar efter op/anestesi för patienter >80 år. Incidensen av oplanerad intensivvård. Incidensen av neurologiska skador efter ryggbedövning. Patientens bedömning av postop smärta, illamående mm. Registrering av genomförda anestesier vad gäller sådan ”outcome-variabler” som dessa kräver registrering inte bara av de vanliga journaluppgifterna, som vi redan gör, utan även uppgifter som framkommer om man följer upp individuella patienter postoperativt. Det vore inte särskilt rationellt att på varje sjukhus bygga upp register för detta ändamål. Vi har därför i likhet med andra specialiteter tagit på oss detta ansvar inom Sfai. Politikerna i vårt land liksom Socialstyrelsen menar att vi är att offentligt varje år redogöra för skillnaderna mellan olika sjukhus resultat. Svenskt anestesiregister har därför byggts upp genom en weblösning där anestesikliniker i framtiden förväntas registrera sina patienter under en del av året. Vi tror inte att man kan lyckas göra detta kontinuerligt utan man får göra detta kontinuerligt och fullständigt under 1-2 veckor så att ett representativt sample kommer att finnas för varje sjukhus. Till en början kan inte så begränsade patientmängder ge pålitlig statistik för varje sjukhus utan kräver till en början att vi karaktäriserar våra resultat på lands- eller regionnivå, för att efter några år kunna ge siffror för varje sjukhus. Redan efter ett års registreringar kommer dock en lättavläst variabel som patienternas acceptans av en anestesi kunna avläsas någorlunda tillförlitligt på sjukhusnivå. Det kan nämnas att registret redan nu automatiskt omedelbart genererar fördelningsstatistik där det egna sjukhusets siffror jämförs med sjukhus av samma sort eller med landets alla sjukhus som finns i registret. Vi ser dessutom, på samma sätt som t.ex. intensivvårdsregistret, möjligheter att bygga upp en automatisk dataöverföring av patientdata, anestesikod och operationskod (liksom eventuellt ytterligare variabler som vi i alla fall redan nu registrerar) för att automatiskt sedan jämföra med befolkningsregistret för att därmed ganska snabbt få tillförlitliga mortalitetsresultat 30 dagar efter anestesierna. Kopior av registret kan också användas för mer specifik registrering av specialområden, även för enskilda forskningsprojekt, liksom för t.ex inträffade komplikationer som inte hänt under registreringsvecka. Registrets status i januari 2006. Registret har gradvis byggt upp under de sista åren. Under hösten 2005 har representanter för 5 sjukhus av olika kategorier först träffats på ett internat för att granska frågebankens uppbyggnad. Under senare delen av hösten har sedan man under en vecka provregistrerat. Den 13 januari möttes vi åter i Uppsala för att gå igenom erfarenheterna av detta. I princip fann man att registret fungerar men att en del modifieringar för att göra registreringsarbetet lättare var önskvärda. Detta arbete genomförs under januari och februari 2006 varefter en mindre provregistrering görs på några sjukhus. Därefter välkomnar vi alla landets sjukhus att vara med för registrering. Registret kommer således att vara klart att välkomna nya kliniker från våren 2006. Hur mycket arbete innebär det att registrera en patient? Provregistreringen tycks peka på att: För datainsamling och patientintervju plus registrering åtgår per patient ca 20 min. troligen kan detta reduceras något om man får rutin på detta. Arbetsinsatsen, när det gäller att kontakta en patient postoperativt blir emellertid aldrig särskilt kort. Vad kostar det i form av avgifter till registret? Anestesiregistret har i princip byggts upp på programvara som är gratis (SQL-databasen MySQL på server med operativsystemet Linux). Detta gör att kostnaderna kan hållas nere men måste å andra sidan vara på en nivå som medger ytterligare utveckling särskilt av resultatgenerering och rapportering. Vi har tänkt oss att ha en avgift på ca hälften av det som intensivårdsregistret har, dvs per år och anestesiklinik. Liksom när det gäller intensivvårdsregistret får den enskilda kliniken stå för de utvecklingskostnader som för det enskilda sjukhuset drabbas av för automatisk dataöverföring.

Jan Hallén jan.hallen@orebroll.se
Tack Jan Hallén

Idag vet vi, mestadels från undersökningar i utlandet, att kvalitén på våra anestesier är hög och t.ex. den omedelbara mortaliteten är låg och utgörs nästan till 100% av de patienter som preoperativt tillhör kategorin ASA4 och där det kirurgiska ingreppet görs i direkt livräddande syfte. Mortalitetstal mellan allt från 1/ till 1/ förekommer i diskussionen beronde på vilken slags mortalitet man anger. Om till exempel diskussionen vidgas till att fråga oss hur stor mortaliteten inom 30 dagar efter en operation är för patienter över 80 år blir vi sannolikt svaret skyldiga. Vi vet helt enkelt inte, vilket innebär att vi inte kan ge en patient eller kirurg råd om man ur överlevnadssynpunkt skall företa sig ett kirurgiskt ingrepp. Ett annat exempel på en frågeställning som vi inte kan besvara är incidensen av neurologiska komplikationer efter ryggblockader, eller ett annat exempel, eller hur många oplanerade inläggningar över natten som förekommer på varje sjukhus efter dagkirurgi. Myndigheterna (=Socialstyrelsen) reser för närvarande runt i landet och kontrollerar att klinikerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Med detta menar man dels om man registrerar resultatet av våra anestesier, dels om man objektivt har identifierat några kvalitetsproblem, och sist men inte minst om man gjort något åt dessa eventuella kvalitetsproblem. Det torde vara uppenbart att man inte nöjaktigt kan svara på dessa frågor utan att först ha någon form av registrering både av de anestesier som vi genomfört (vilket alla har) men dessutom av kvalitetsindikatorer för dessa anestesier. Sfai har under de sista månaderna haft en grupp som inför Förenings egna planerade framtida kvalitetsinspektioner försökt definiera kvalitetsindikatorer för anestesi-, intensivvårds-, och smärtverksamhet. Det förslag som finns nu upptar följande kvalitetsindikatorer för anestesiverksamheten: Mortalitet inom 30 dagar efter op/anestesi för patienter >80 år. Incidensen av oplanerad intensivvård. Incidensen av neurologiska skador efter ryggbedövning. Patientens bedömning av postop smärta, illamående mm. Registrering av genomförda anestesier vad gäller sådan ”outcome-variabler” som dessa kräver registrering inte bara av de vanliga journaluppgifterna, som vi redan gör, utan även uppgifter som framkommer om man följer upp individuella patienter postoperativt. Det vore inte särskilt rationellt att på varje sjukhus bygga upp register för detta ändamål. Vi har därför i likhet med andra specialiteter tagit på oss detta ansvar inom Sfai. Politikerna i vårt land liksom Socialstyrelsen menar att vi är att offentligt varje år redogöra för skillnaderna mellan olika sjukhus resultat. Svenskt anestesiregister har därför byggts upp genom en weblösning där anestesikliniker i framtiden förväntas registrera sina patienter under en del av året. Vi tror inte att man kan lyckas göra detta kontinuerligt utan man får göra detta kontinuerligt och fullständigt under 1-2 veckor så att ett representativt sample kommer att finnas för varje sjukhus. Till en början kan inte så begränsade patientmängder ge pålitlig statistik för varje sjukhus utan kräver till en början att vi karaktäriserar våra resultat på lands- eller regionnivå, för att efter några år kunna ge siffror för varje sjukhus. Redan efter ett års registreringar kommer dock en lättavläst variabel som patienternas acceptans av en anestesi kunna avläsas någorlunda tillförlitligt på sjukhusnivå. Det kan nämnas att registret redan nu automatiskt omedelbart genererar fördelningsstatistik där det egna sjukhusets siffror jämförs med sjukhus av samma sort eller med landets alla sjukhus som finns i registret. Vi ser dessutom, på samma sätt som t.ex. intensivvårdsregistret, möjligheter att bygga upp en automatisk dataöverföring av patientdata, anestesikod och operationskod (liksom eventuellt ytterligare variabler som vi i alla fall redan nu registrerar) för att automatiskt sedan jämföra med befolkningsregistret för att därmed ganska snabbt få tillförlitliga mortalitetsresultat 30 dagar efter anestesierna. Kopior av registret kan också användas för mer specifik registrering av specialområden, även för enskilda forskningsprojekt, liksom för t.ex inträffade komplikationer som inte hänt under registreringsvecka. Registrets status i januari 2006. Registret har gradvis byggt upp under de sista åren. Under hösten 2005 har representanter för 5 sjukhus av olika kategorier först träffats på ett internat för att granska frågebankens uppbyggnad. Under senare delen av hösten har sedan man under en vecka provregistrerat. Den 13 januari möttes vi åter i Uppsala för att gå igenom erfarenheterna av detta. I princip fann man att registret fungerar men att en del modifieringar för att göra registreringsarbetet lättare var önskvärda. Detta arbete genomförs under januari och februari 2006 varefter en mindre provregistrering görs på några sjukhus. Därefter välkomnar vi alla landets sjukhus att vara med för registrering. Registret kommer således att vara klart att välkomna nya kliniker från våren 2006. Hur mycket arbete innebär det att registrera en patient? Provregistreringen tycks peka på att: För datainsamling och patientintervju plus registrering åtgår per patient ca 20 min. troligen kan detta reduceras något om man får rutin på detta. Arbetsinsatsen, när det gäller att kontakta en patient postoperativt blir emellertid aldrig särskilt kort. Vad kostar det i form av avgifter till registret? Anestesiregistret har i princip byggts upp på programvara som är gratis (SQL-databasen MySQL på server med operativsystemet Linux). Detta gör att kostnaderna kan hållas nere men måste å andra sidan vara på en nivå som medger ytterligare utveckling särskilt av resultatgenerering och rapportering. Vi har tänkt oss att ha en avgift på ca hälften av det som intensivårdsregistret har, dvs per år och anestesiklinik. Liksom när det gäller intensivvårdsregistret får den enskilda kliniken stå för de utvecklingskostnader som för det enskilda sjukhuset drabbas av för automatisk dataöverföring.

Ambulatory surgery adult patient selection criteria – a survey of Canadian anesthesiologists
Purpose: identify the current clinical practice of ambulatory surgical patient selection. Methods: A standardized questionnaire specifying 30 clinical conditions was sent to all practicing anesthesiologists who are members of the Canadian Anesthesiologists’ Society. Recipients were asked to indicate if they would provide ambulatory anesthesia (yes/no answers) for an adult patient with each of those isolated conditions. A 75% agreement was considered a majority opinion. Results: 774 / 1337 replies were received (57.8%). CAN J ANESTH 2004 / 51: 5 / pp 437–443

Ambulatory surgery adult patient selection criteria – a survey of Canadian anesthesiologists
CAN J ANESTH 2004 / 51: 5 / pp 437–443

Komplikations-registrering i framtiden ?

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Komplikations-registrering i framtiden ?"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Komplikations-registrering i framtiden ?

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Komplikations-registrering i framtiden ?"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss