Livskvalitet i världsklass

En presentation över ämnet: "Livskvalitet i världsklass"— Presentationens avskrift:

1 Livskvalitet i världsklass

2 Regionen styrs av politiker
Region Skåne är en politiskt styrd organisation. Regionfullmäktige är högsta beslutande organ med övergripande ansvar för alla strategiska frågor. Den politiska majoriteten består av M, Fp, C, Kd och Mp. Mandatfördelning 2010 års val M Fp C Kd Mp S V Sd 48 12 7 5 10 47 6 14 2

3 Region Skånes uppdrag Hälso- och sjukvård Tandvård
Kultur och festivaler Skånes kontakter med omvärlden Hjälp till företag Skånetrafiken 3

4 Region Skåne Region Skåne grundades 1 januari 1999.
Region Skåne ansvarar den regionala utvecklingen, där sjukvård utgör en viktig del. Region Skåne har ett ansvar för utvecklingen av näringsliv, kommunikationer, kultur och för samarbete med andra regioner i och utanför Sverige. Region Skånes högsta beslutande organ är region-fullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. Försöksverksamheten med regional självstyrelse permanentades 2010. Foto: Guillaume Baviere, Christian Andersson

5 Skåne – ett sammanhållet sjukvårdssystem
Tre förvaltningar med nio sjukhus Åtta sjukhus i egen förvaltning, Ett på entreprenad. Primärvården Skåne Cirka 110 vårdcentraler Folktandvården Cirka 130 kliniker Vårdavtal med privat vårdgivare Ersättningsmodeller – Hur styra Politik vs tjänstemän / vårdpersonal - > hur funkar det ?

6 En vanlig dag i Region Skåne
föds det 42 barn besöker skåningar en läkare besöker skåningar en annan vårdgivare än läkare är skåningar inskrivna i sluten vård skrivs 500 skåningar in i sluten vård flyttar 102 personer till Skåne och 67 från Skåne blir vi 45 skåningar till är 192 nationaliteter representerade bland skåningarna görs tågresor över Öresund med Skånetrafiken görs resor med stadsbuss och med regionalbuss

7 Livskvalitet i världsklass
BUDGET 1,5 miljarder mer till sjukvården REGION SKÅNE 2014 Verksamhetsplan för 2015–2016 Nya vårdval 70 miljoner Psykiatri och psykisk ohälsa 50 miljoner Barn och unga 10 miljoner Hälsoval/vårdcentraler 215 miljoner Avancerad sjukvård i hemmet 40 miljoner Ramutökning och sjukhussatsning 600 miljoner Ytterligare satsningar 480 miljoner Summa ungefär 1,5 miljarder (IT-satsning 75 miljoner) SKÅNE Livskvalitet i världsklass

8 Skåningarnas kollektivresor
Resandet ökar ca med 5 – 7 % årligen Knappa 140 miljoner resor / år

9 Intäkter och kostnader 2013 + ca 245 miljoner

10

11 Anställda inom Region Skåne
Region Skåne är en av landets största arbetsgivare med drygt anställda.

12 Skåningarnas vårdkonsumtion
Skåningarna gör ca 3,7 miljoner läkarbesök årligen Läkarbesök totalt Läkarbesök per person 2,94 Vårdtillfällen totalt Vårdtillfällen per 1000 invånare 155

13 Vad bestämmer vår hälsa
13

14 Daglig rökning Detta avspeglas även i utvecklingen av olika levnadsvanor över tid. Allt färre röker och färre män har en riskkonsumtion av alkohol. Dock har andelen med låg fysisk aktivitet legat relativt stabil under perioden Tittar man på andelen dagliga rökare ser man en kraftig minskning över tid. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 ses en fortsatt nedåtgående trend i daglig rökning för både män och kvinnor med en minskning även sedan undersökningen år Andelen dagliga rökare har minskat i alla åldersgrupper utom bland de äldsta och är nu 12 % bland både män och kvinnor. Den högsta andelen dagliga rökare finns i åldersgruppen år bland både män och kvinnor. Ett liknande mönster ses nationellt där Skåne ligger i nivå med riksgenomsnittet. De små skillnader som ses är inte statistiskt säkerställda. Denna utveckling kan till stor del tillskrivas de folkhälsopolitiska åtgärder som genomförts i Sverige under de senare decennier med olika skolprogram för att främja hälsosamma levnadsvanor hos barn och ungdomar, åldersgränser, skatt på tobak och rökförbud på allmänna platser. Här är vidare hälso- och sjukvården en av flera viktiga aktörer när det gäller att förmedla kunskap om levnadsvanor och deras betydelse för hälsan genom att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling och kunna minska ohälsosamma levnadsvanor. 14

15 Övervikt eller fetma Detta för tankarna över till andelen skåningar med övervikt eller fetma. Idag är c:a 60 % av männen och 40 % av kvinnorna överviktiga eller feta. Detta är ett orosmoment. Även om inte andelen ökat sedan föregående undersökning är detta en väldigt stor del av populationen. Personer med övervikt eller fetma löper en ökad risk att insjukna i diabetes, rörelseorganens sjukdomar och hjärtkärlsjukdom. Andelen med övervikt eller fetma ligger något högre i Skåne än i riket. 15

16 Fetma och lågt socialt deltagande
Fetma kan ge en negativ självbild och många känner sig diskriminerade på grund av sin vikt. Fetma kan även innebära inskränkningar i den fysiska rörelseförmågan. Figuren visar andelen med lågt socialt deltagande i den skånska befolkningen bland personer med och utan fetma. Mer än hälften av män och kvinnor med fetma rapporterade lågt socialt deltagande jämfört med ungefär fyra av tio män och kvinnor utan fetma. 16

17 Psykisk ohälsa Ett annat orosmoln är den höga andelen som rapporterar psykisk ohälsa bland de yngre. Ända sedan våra mätningar startade år 2000 är det de unga som mår sämst. Sedan föregående undersökning har det skett en tydlig ökning i psykisk ohälsa bland de yngre männen. Bland de unga kvinnorna ligger andelarna än högre där nästan var tredje ung kvinna mår psykiskt dåligt. Det är även i den yngre åldersgruppen man finner högst andelar med allvarliga självmordstankar eller självmordsförsök. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 svarade 16 % av kvinnorna och 12 % av männen ja på frågan: ”Har du någon gång allvarligt övervägt att ta ditt liv, kanske till och med planerat hur du i så fall skulle göra?” Andelen minskar med åldern och är högst bland kvinnor (22 %) och män (17 %) i åldersgruppen år. På frågan: ”Har du någon gång försökt att ta ditt liv?” svarade 5 % av kvinnorna och 3 % av männen ”ja”. Ett liknande mönster sågs när vi rapporterade resultaten från den folkhälsoundersökning som genomfördes bland barn och unga i Skåne förra året där varannan flicka och var fjärde pojke hade minst två psykiska eller somatiska besvär varje vecka. De psykiska besvären innefattade ängslan, oro, svårigheter att somna och att man känt sig nere. Även nationellt har självrapporterad psykisk ohälsa i form av oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet, anspänning och värk ökat sedan 1980-talet. Ökningen har varit störst bland unga i åldern år med en tredubbling av vissa symtom. Psykisk ohälsa har blivit den överlägset vanligaste orsaken till sjukskrivning, både bland kvinnor och män. 17

18 Socioekonomisk spindel
Hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Personer med en låg social position har ofta sämre levnadsvillkor och sämre levnadsvanor samt mer ohälsa, högre dödlighet och kortare livslängd än personer med hög social position. Här i figuren ser vi (kvinnor) att personer som står utanför arbetsmarknaden dvs personer med sjuk-eller aktivitetsersättning eller långtidssjukskrivna eller arbetslösa oftare har en sämre hälsa, sämre livsvillkor och fler riskbeteenden. Mönstret ser likadant ut för män. 18

19

20 Högre arbetslöshet än riket
Källa: Arbetsförmedlingen

21 Framtidens utmaningar
Jämlikhet / Lika rätt / Äldre Patientmakt / Delaktighet / Brukare Prioritering / Tydlighet / Välfärdssjukdomar Tillgänglighet / Öppenhet / IT – Ehälsa Hälsofrämjande / Samhället / Ersättningsmodeller Alla yrkesgruppers kompentens / rekrytering Forskning / Evidens Nära vården / Samverkan / Ekonomi

22 Nyckelord Hälsofrämjande Samverkan Patientfokuserat synsätt
Klinisk forskning Processinriktning Nya kontaktvägar Nya arbetsgrupper Individbaserad behandling Globalisering Kunskapsstyrning Science city Överföring av arbetsgrupper Digitalisering SÖMLÖS vård Ökad rörlighet Incitament

23 Ett informellt andra vårdsystem håller på att utvecklas
Patients like me Ny patientlag Sjukvården har inte hängt med i e-utvecklingen Ett informellt andra vårdsystem håller på att utvecklas Det innebär att vi framöver får räkna med att professionens ”kunskapsmonopol” bryts och ifrågasätts. Medborgare hämtar info från andra kanaler. Vi kan räkna med en utveckling mot alltmer snabba medier, appar, etc. Även utvecklingen mot mer egenmätningar exempelvis Man kan fråga sig vad det innebär? För patienten? För vårdprofessionella? Valda utdrag ur: The Data Explosion and the Future of Health/Kairos Future Mängden tillgänglig information exploderar: Experter/forskare delar allt mer av sina uppgifter. Vem som helst kan lägga ut på nätet. Men data överflöd kommer att förändra hur vi ser på medicinsk kunskap och vi behöver hitta ett sätt att samla in och montera relevanta bitar av information. Vi kommer ha en annan informell sjukvård På grund av problemen med att reformera hälso-och sjukvård - dess komplexitet, mognad och stora ansvar - kommer andra aktörer på nätet att kunna dra fördel av ”dataexplosionen” snabbare och enklare. Självmätande utrustning, webbplatser, online- sammanställare och smartphone apps kommer att bilda ett nytt, löst organiserad sjukvård med betoning på hälsa snarare än att bota sjukdom. E-hälsa kan effektivisera vården Hälso-och sjukvård har varit relativt långsamma med att anta den snabba it-utvecklingen. Sektorn lider av höga kostnader och produktivitet problem, och det ses som en möjlig lösning på dessa frågor. men problemen är invanda, IT kan hjälpa till med några av dem. människor kan ex. övervakas hemma snarare än på sjukhuset, vilket kommer att spara resurser. Beslutsstödssystem för vårdprofessionella kan minska misstag och höja vårdkvalitet också. Det är emellertid viktigt att inse att det för närvarande endast är implementerat som ett sätt att göra befintliga processer mer effektiva, vi saknas en hel del möjligheter att skapa/designa patientprocesser Professionerna behöver anpassa sig Läkare måste anpassa sig till sin nya roll Förr i tiden gick läkarnas status och auktoritet oomstridd. Idag, och ännu mer i morgon, kommer patienter beväpnade med en hög av information och har sina egna åsikter som utgångsläge. Detta kommer att öka i framtiden, när de kan också komma innebära att en diagnos görs av en robot. Patienterna kommer inte behöva eller villa ha en sträng person som talar om för dem vad de ska göra, utan någon som lyssnar, sympatisk, och hjälper dem att förstå i det förvirrande överflödet av information och rådgivning. PATIENTS LIKE ME: är ett exempel på vad som redan sker. Har länkat direkt i p.p-bilden Här kan man snabbt och effektivt få kontakt med personer över hela världen, få råd om sin sjukdom/hälsa och utbyta erfarenheter > människor är medlemmar. Vi kan inte ha koll på vilka informationskällor som är korrekta, enorma flöden av information finns att tillgå. Medborgare/patienter har svårt att sortera i överflödet.

24 Hur ska medborgaren kunna välja?
Vi är bäst! Välj oss! Medborgaren behöver kunskap om: Utbud Vart jag ska vända mig Resultat, ex. -kvalitet -service -kundnöjdhet Vi behöver kommunicera-Informera - Marknadsföra Lättillgängliga informationskanaler och kommunikationsvägar Transparanta och kvalitetssäkrade resultatredovisningar Vad innebär valfriheten? Vi behöver kunna marknadsföra oss med kvalitet. Visa upp resultat Vad erbjuder vi – vad erbjuds inte Vilka vägar ska man ta, var ska jag söka Kommunikation – information, hur säkerställer vi att pat får information-hur ska medarbetare klara att ge info så att pat verkligen får makten.

25 Fördelning av vård- och omsorgskostnader
Genomsnittlig fördelning bland de multisjuka äldre under 18 månader, 100% = kronor, genomsnittlig vårdkonsumtion inom parentes Öppen specialistvård (7 besök) Akutbesök på sjukhus (4 besök) 12% Hemsjukvårdsbesök vårdcentral (11 besök för ca 50% av de äldre*) 2% Vårdcentral exl hemsjukvård (4 läkarbesök och 4 distriktssköterskebesök) 3% Slutenvård (4 inläggningar) Kommunal hemtjänst (15 timmar per månad för 60% av de äldre) 2% 2% Kommunal hemsjukvård (17 besök för ca 50 % av de äldre*) Dagvård/växelvård/korttidsvård** * Hemsjukvård bedrevs antingen via vårdcentralen eller via kommunens hemsjukvård för de multisjuka äldre. Totalt ca 50% av gruppen erhöll hemsjukvård av sjuksjöterska under de studerade 18 månaderna ** Totalt 16% av de multisjuka äldre var någon gång under 18-månadersperioden beviljade dagvård, växelvård eller korttidsvård 25

26 Resultat Svenska Palliativregistret

27 Hälso- och sjukvårdslagen är inte en rättighetslag utan en ramlag, som fastställer mål och krav.
Det är sjukvårdshuvudmännens uppgift att efter förmåga och vilja försöka verkställa det lagen är till för. Det går inte att överklaga att man inte kommer fram i vårdkön, inte får den läkare man vill ha och så vidare.

28 Grupp 2 Prevention. Habilitering / rehab
Grupp 1 . Vård av livshotade sjukdomar, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ medicin, samt vård av personer med nedsatt autonomi Grupp 2 Prevention. Habilitering / rehab Grupp 3 Vård av mindre akuta sjukdomar och kroniska sjukdomar Grupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom eller skada 28

29 Vad skall styra vården framåt ?

30 PRIVAT ELLER OFFENTLIGT?
OFFENTLIG FINANSIERING OFFENTLIG PRODUKTION OFFENTLIG FINANSIERING PRIVAT PRODUKTION PRIVAT FINANSIERING PRIVAT PRODUKTION PRIVAT FINANSIERING OFFENTLIG PRODUKTION

31 Ökad vårdkvalitet minskar kostnaden
Ranking i ÖJ (genomsnitt av kvalitetsindikatorer) 1 Hög kvalitet Halland Blekinge Skåne Östergötland Sörmland Västerbotten Jönköping Uppsala Kalmar Dalarna Kronoberg Stockholm Västernorrland Värmland Örebro Västra Götaland Gävleborg Västmanland Jämtland Norrbotten Höga kostnader 21 Index kvalitet och kostnad, Öppna Jämförelser 2011

32 32

33 33

34 Låg vårdkostnad per invånare
+600 mkr jfr Östergötland Index vårdkostnad, Öppna jämförelser,2012

35 Vården är tillgänglig Kostnad per DRG, somatisk vård, Öppna jämförelser, 2012

36 Varierande vårdkvalitet
Ranking 2012 Graviditet, nyföddhetsvård 9 Kvinnosjukvård 10 Rörelseorganens sjukdomar 4 Diabetesvård Hjärtsjukvård 8 Strokesjukvård Njursjukvård 1 Cancersjukvård Psykiatrisk vård 19 Kirurgisk behandling Intensivvård Läkemedel 20 Index vårdkvalitet, Öppna Jämförelser 2012 36

37

38 Tredje högst läkemedelskostnad
+350 mkr jfr Östergötland Olämpliga läkemedel hos äldre, Öppna Jämförelser 38

39 Lungcancer Tarmcancer
. Långa ledtider stora cancergrupper Lungcancer Tarmcancer CSK Halmstad Hbg K-krona Ystad Växjö SUS Totalt Hbg Halmstad Växjö SUS-L Totalt SUS-M CSK K-krona Ystad Remiss till behandling inom 4 veckor , (INCA)

40 Vårdrelaterade infektioner minskar inte
Över 40% av vårdskador på exempelvis SUS beror på en vårdrelaterad infektion (Journalgranskning 2012) Nationella mätningar (PPM)

41 Följsamhet kläd-, hygienföreskrifter ökar
Nationella mätningar (PPM)

42 Index patienterfarenhet, Öppna jämförelser 2012
Medelnöjda patienter i specialist- och primärvård Index patienterfarenhet, Öppna jämförelser 2012

43 Primärvårdens telefontillgänglighet sämst i landet- men förbättras
2013 maj juni juli aug Individuella vårdcentraler 2012

44 Ökning/minskning av vårdtillfällen, läkarbesök och vårddygn vid sjukhusen i Region Skåne juni-aug Den procentuella skillnaden 2013 jämfört med 2012 för vårdtillfällen är ca -3%, för läkarbesök ca -2% och för vårddygn ca -6%. Motsvarande minskning av läkarbesök i primärvården är 5,5 %. 44

45 Medelvårdtid vid sjukhusen i Region Skåne juni-aug 2010-2013
Medelvårdtiden har minskat successivt från ca 4,8 dagar 2010 till ca 4,5 dagar 2013 45

46 Antalet utlokaliserade patienter har under sommarmånaderna minskat något 2013 jämfört med 2012 till en nivå på ca 1,4 per 100 vårdplatser.

47 Beläggningen per vårdplats har under sommaren varit ca 88 %, och har mot slutet av sommaren varit något högre än 2012

48 Lagstiftning Lagen om Valfrihet – LOV Lagen om offentlig upphandling

49 Reform Uppdrag enligt LOV (lagen om valfrihet
Hörapparat 2008 Vårdcentral 2009 (168, de flesta inom hälsovalet) BVC barnavårdcentral (162) MVC mödravårdcentral (82 inklusive filialer) KBT kognitiv beteendeterapi (remiss krävs) MMS multimodal smärtbehandling (remiss krävs) Grå starr – från och med 1 mars 2012 LARO – Hud – Ögon – Rehab – Psykoterapi

50 Tabell I. OECD Health Data 2009
4.1.3 Tabell I. OECD Health Data 2009 Estimated number of consultations per doctor, 2007 1. In Canada, the number of doctors only includes those paid fee-for-services to be consistent with the data on consultations. 2. In France, estimates of consultations in hospital out-patient departments have been added for more complete coverage. Source: OECD Health Data 2009. 50

51 Kostnader för sjukdomsgrupper sluten vård
Det skiljer mellan olika sjukdomsgrupper hur stor andel äldre som står för kostnaderna. I de tre sjukdomsgrupper som har de relativt högsta kostnaderna dominerar de äldre. Rött = Äldre 65- står för mer än hälften av kostnaderna Källa: KPP Österg 3

52 Höftfraktursincidens per 10 000
Cancerincidens per Höftfraktursincidens per Incidensen av demens per 1 000 Strokeincidens per enl Riksstroke Sölve Elmståhl 52 52

53 20 procent fler vårdplatser om 20 år…
20 procent fler vårdplatser om 20 år…? Prognos demografisk utveckling ”allt annat lika” 16

54 Skiftbyte i välfärdsfabriken
Rekryteringsbehov inom tio år i landsting och kommuner : undersköterskor sjuksköterskor läkare 19

55 Hur vill ni att vården skall byggas upp – Är Region Skåne en intressant som arbetsgivare

56

57 Elevunderlaget till gymnasiet minskar Minus 25 procent till år 2015
Utbildningstendens Elevunderlaget till gymnasiet minskar Minus 25 procent till år 2015 År 2027 nått 90 procent av dagens nivå Två av tre elever uppnår gymnasiekompetens 14 procent har inte behörighet efter åk 9 24 procent fullföljer inte gymnasieutbildningen En av fyra elever påbörjar studier på högskola inom tre år efter avslutat gymnasium 20

58 Organisationen vård Organisationen vård mår rätt bra
Kostnadseffektiv och produktiv Medel till hög kvalitet Hyfsat nöjda kunder

59 Låg vårdkostnad per invånare
+600 mkr jfr Östergötland Index vårdkostnad, Öppna jämförelser,2012

60 Hög produktivitet i vården
Kostnad per DRG, somatisk vård, Öppna jämförelser, 2012

61 Varierande vårdkvalitet
Ranking 2012 Graviditet, nyföddhetsvård 9 Kvinnosjukvård 10 Rörelseorganens sjukdomar 4 Diabetesvård Hjärtsjukvård 8 Strokesjukvård Njursjukvård 1 Cancersjukvård Psykiatrisk vård 19 Kirurgisk behandling Intensivvård Läkemedel 20 Index vårdkvalitet, Öppna Jämförelser 2012 61

62 Tredje högst läkemedelskostnad
+350 mkr jfr Östergötland Olämpliga läkemedel hos äldre, Öppna Jämförelser 62

63 Lungcancer Tarmcancer
. Långa ledtider stora cancergrupper Lungcancer Tarmcancer CSK Halmstad Hbg K-krona Ystad Växjö SUS Totalt Hbg Halmstad Växjö SUS-L Totalt SUS-M CSK K-krona Ystad Remiss till behandling inom 4 veckor , (INCA)

64 Vårdrelaterade infektioner minskar inte
Över 40% av vårdskador på exempelvis SUS beror på en vårdrelaterad infektion (Journalgranskning 2012) Nationella mätningar (PPM)

65 Följsamhet kläd-, hygienföreskrifter ökar
Nationella mätningar (PPM)

66 En av åtta vårddygn ´´onödiga´´
Undvikbar slutenvård 66

67 Ökad vårdkvalitet minskar kostnaden
Ranking i ÖJ (genomsnitt av kvalitetsindikatorer) 1 Hög kvalitet Halland Blekinge Skåne Östergötland Sörmland Västerbotten Jönköping Uppsala Kalmar Dalarna Kronoberg Stockholm Västernorrland Värmland Örebro Västra Götaland Gävleborg Västmanland Jämtland Norrbotten Höga kostnader 21 Index kvalitet och kostnad, Öppna Jämförelser 2011

68 Index patienterfarenhet, Öppna jämförelser 2012
Medelnöjda patienter i specialist- och primärvård Index patienterfarenhet, Öppna jämförelser 2012

69 Bäst tillgänglighet - specialistvård
SKÅNE SLL VGR Nationell kömiljard 2013 (besök+ åtg) 69

70 Primärvårdens telefontillgänglighet sämst i landet- men förbättras
2013 maj juni juli aug Individuella vårdcentraler 2012

71 Utmaningar för framtiden
Växande befolkning Välfärdssjukdomar ökar Färre ska försörja fler Ny teknik Större fokus på 1:a linjens sjukvård FoU individualiserade läkemedel Sammanhållna patientprocesser Koncentration av vården

72 Glöm aldrig …. …. vem vi är till för … och att fråga ’’ Hur mår du?’’ Tack!