Ledarskap Graden av inflytande på gruppen

En presentation över ämnet: "Ledarskap Graden av inflytande på gruppen"— Presentationens avskrift:

1 Ledarskap Graden av inflytande på gruppen
Ledare är den medlem i gruppen som har mer inflytande på gruppen än övriga medlemmar Spontana ledare Utsedda ledare Viktigt att gruppen själv får fundera på begreppet innan man visar denna bild

2 Auktoritär ledare Beslutsfattande Arbetsinstruktion
Alla beslut fattas av ledaren Arbetsinstruktion Hela tillvägagångssättet föreskrivs av ledaren, deltagaren har ingen bild av fortsättningen Organisation av gruppen Var och en får detaljerad instruktion Kritik givning Ledaren berömmer och kritiserar var och en Klargör att detta är en förenklad ledarteori. Försök också få gruppen att se att det finns tillfällen där detta ledarskap har ett värde. Försök resonera fram några tillfällen för det ledaruppdrag de själva har eller kommer få.

3 Demokratisk ledare Beslutsfattande Arbetsinstruktion
Beslut fattas efter gruppdiskussion med ledaren som rådgivare Genom gruppdiskussionen får gruppen perspektiv på uppgiften Styrs av ovanstående Ledaren försöker vara som en vanlig gruppmedlem och uppmuntrar gruppens egna kritik givning Arbetsinstruktion Organisation av gruppen Kritik givning

4 Låt gå ”ledaren” Beslutsfattande Arbetsinstruktion
Minsta möjliga ingripande från ledaren Ledaren tillhandahåller hjälpmedel Inget ingripande från ledaren Ingen initierad av ledaren, ger dock kritik vid direkt fråga Arbetsinstruktion Organisation av gruppen Kritik givning

5 Intensiv ”ledaren” Beslutsfattande Arbetsinstruktion
Engagerad men gör bara saker som den själv gillar Snabba instruktioner från början (överrumpling) Tar kommandot direkt med full fart!! Är dålig lyssnare och tar mycket liten hänsyn till gruppens behov Arbetsinstruktion Organisation av gruppen Kritik givning

6 Situationsanpassat ledarskap
Vilja Kunna K1 K2 K3 K4 Kan inte men vill Både kan och vill K1 Kan inte och vill inte K2 Kan inte men vill K3 Kan men vill inte K4 Både kan och vill Resonera om hur man kan och bör anpassa sin ledarstil efter varje olika situation och att individen ”växlar läge” beroende på situationen och sin egna ”stabilitet” för tillfället. Här kan det vara lämpligt att ta upp Hertzbergs ”två-faktor-teori” med hygienfaktorer och motivationsfaktorer Kan inte och vill inte Kan men vill inte

7 Ledarbeteenden Den stränga ledaren Familjeledaren (mammig/pappig)
Tycker om när eleverna anstränger sig, tycker inte om fjäsk Familjeledaren (mammig/pappig) Tycker om snälla, trevliga elever som inte latar sig Kompisledaren Tycker om att eleverna trivs och vågar prata fritt, avskyr personangrepp och annat som kullkastar kompisförhållandet

8 Ledarbeteenden Den nervöse ledaren Den moderne (trendige) ledaren
Tycker om när lektionen tar slut och har svårt för elever som ställer frågor eller på annat sätt försvårar livet Den moderne (trendige) ledaren Tycker om alternativa studiemetoder och tycker inte om missförstånd

9 Elevbeteenden Den ”stränga traditionella” eleven Familjeeleven
Seriös framtoning, är absolut inte otrevlig men inte heller för trevlig Familjeeleven Trevlig och snäll, visar att den bryr sig om gruppen men behöver stöd Kompiseleven Tycker om att gruppen trivs och vågar prata fritt, avskyr personangrepp och annat som kullkastar kompisförhållandet

10 Elevbeteenden Den nervöse eleven Den moderne (trendige) eleven
Inga frågor, ger kortfattade svar och nickar medstämmande för att inte ifrågasättas Den moderne (trendige) eleven Löser sina uppgifter på uppseendeväckande sätt, vågar dra egna slutsatser och testar saker själv

11 Fem utbildningsmemo Motivation Aktivitet Konkretion Individualisering
Samarbete Anagrammet MAKIS kan var ett hjälpmedel för att komma ihåg dessa memon under alla givna tillfällen som tränare eller pedagog

12 Taylor´ismen Vetenskapliga metoder Rationella arbetsmetoder
Individer är fysiologiska maskiner Specialisering

13 Humanism Varje individ är unik Varje individ är en gemenskapsvarelse
Varje individ är skapande Varje individ är medveten om sin existens Varje individ har utvecklingsmöjligheter Varje individ kan ta ansvar för något

14 Motivation Prestation Berömda Klandrade Ignorerade Avskilda Tid
Resultat av det prov som genomfördes på bilarbetare på 1930-talet som en reaktion av Taylors ”behavorism”. Vikten av ”sociala” hjälpmedel bör diskuteras. Vidare kan det ligga som ett underlag för en diskusssion om hur man bör fungera i sin ledarrroll, Den s k Hawthorne-effekten med belysningen bör behandlas. Avskilda

15 Drivkrafter för inlärande
Beröm Tävlan Personligt intresse Diskutera när man ska stimulera del olika drivkrafterna, hur man kan göra det och vilka risker som kan finnas under olika tillfällen i individens utveckling inom det område som den utbildas i

16 Minnesregler för beröm
Beröm när Du kan Så nära den berömliga prestationen som möjligt Stärk det genom offentlighet Ge alla sin ”skärv av kakan” Viktigt att man faktiskt inpräntar denna del då vi i norden pga många olika skäl har en tradition som snarare använder klandret som utvecklingshjälpmedel. Försök att få gruppen att ta fram olika exempel från vardagssituationer i ledarskapet

17 Minnesregler för klander
Klandra när Du måste Följ omedelbars principen även här Milda klandret genom att framföra det privat Följ ”en minuts principen” Se tidigare kommentar

18 En minuts principen En lång ”utskällning” ger bara försvarsreaktioner
Följ formen: Jag blir så …….(vad Du nu blir) när Du ………..(vad nu görs) för att …………(Ditt skäl) Vad ska vi göra åt det? Det är viktigt att betona vikten av att man faktiskt förbereder sig inför ett klander, faktiskt betydligt mer än inför ett beröm. Om man inte gör det kan klandret kanske skada mer än det gör nytta

19 Aktivitet är viktigt Fundera alltid på hur övningen disponeras
Ha ett givet övningsmål så att övningen inte förlorar sitt spänningsmoment för deltagaren Det är viktigt att man kommer ihåg att betona vilken kort tid även vältränade schackspelare klarar av att behålla maximal koncentration. Genomsnittsindi-viden klarar endast ett fåtal minuter av maximal koncentration och barn betydligt mindre. Det är därför viktigt att man kommer till skott med aktiviteten så fort som möjligt. Det är också viktigt att man vid detta tillfälle funderar på hur länge man ska öva, när leken tar över ”övningsallvaret” kan övningen misslyckas kapitalt!

20 Konkretition Genomsnittsdeltagaren är en dålig lyssnare
En bra bild säger mer än tusen ord Försök att med ord beskriva en knop! Här bör man betona hur lätt det är för oss seglare att använda ”fikonspråk”, självklart ska man bemöda sig om att lära ut rätt termer, men det får inte gå ut över tydligheten. Här har barn ett betydligt bättre sits än vuxna då deras så kallade ”laterala” lärande gör att de inte låser sig i inlärningen på samma sätt som vuxna. Vuxna har ett betydligt större behov av sammanhang i sitt inlärande en barn.

21 Tydlighet är oftast kortfattat
”Fader vår” innehåller 56 ord Tio Guds bud innehåller 297 ord USA:s oavhängighets-förklaring 300 ord EU reglerar exporten av ankägg med ord

22 Individualisering Människan är alltings mått
”Det viktigaste ordet i varje människas språk är dess egna namn” Alla har sina egna unika möjligheter En kort betraktelse över ”personkemins” betydelse för inlärning eller ledarkontakten är här på sin plats. Det är självklart att ”alla passar inte alla”, det har en konsekvens för ”ledarbesättningen”, t ex antal individer, deras sätt att vara men även kön. När det gäller den traditionella seglarskolan så omfattar den ofta individer som är i en känslig period av sin utveckling där förändringar kan komma fort. Här har arrangören för seglarskolan ett stort ansvar!

23 ”Platåfasen” Inlärning Person B Person A Platå Tid

24 Sören Kierkegaard När man verkligen skall lyckas att föra en människa fram till ett bestämt mål, bör man först och främst vara vaksam på att finna honom där han är och börja där. Detta är hemligheten med all hjälpande verksamhet. Var och en som inte kan det lever själv i en inbillning om att man menar sig kunna hjälpa andra. Men sann hjälp börjar med ödmjukhet: Hjälparen måste ödmjuka sig under den som han vill hjälpa och därvid förstå att det att hjälpa inte är att härska utan att tjäna, att det att hjälpa inte är att vara den mest härsklystna

25 utan den mest tålmodige, att det att hjälpa är villighet att tills vidare finna sig i orätt och i att inte förstå vad den andre förstår. Sören Kierkegaard, dansk filosof och teolog Utdrag ur ”Stadier på livets vej”

26 Härskartekniker Osynliggörande Undanhållande av information
Löjliggörande Objektifiering Dubbelbestraffning

27 Osynliggörande ”Den som inte syns är inte värd att lyssna på”

28 Undanhållande av information
Information är makt!

29 Förlöjligande Drivandet ger övermakt

30 Objektifiering Inga människa bara objekt!

31 Dubbelbestraffning Visa sin makt flera gånger

32 Hur motarbetas härskartekniker
Identifiering Namnge och lyft fram dem

33 Samarbete Vid inlärning finns alltid ett mått av samarbete
Samarbete föds ur kommunikation Vad är kommunikation? Diskutera skillnaden mellan kommunikation och information OBS! Variationerna i förmågan att lära Diskussionsunderlag för vilka konsekvenser detta har för ledarrollen, såväl gentemot de man är satt för att leda men även för ”kollegorna”.

34 Hur sker mänsklig kommunikation?

35 Samarbetsformer för utbildning
Föreläsning Diskussions-föreläsning Grupparbete Studiecirkel Låt gruppen fundera över vilka former man igentligen använder. Kan man använda alla i verksamheten och i så fall hur?

36 ”Vägar för kunskapsöverföring”
Motoriskt inlärande Verbalt inlärande Uppfattning om omvärlden Betona vikten av ”multisensoriell” inlärning. Ju fler sinnen som aktiveras ju bättre resultat. Hur kan det användas i den vardagliga ledarsituationen?

37 Metoder för problemlösning
Försök- och misslyckande (trial and error) Dra nytta av tidigare liknande situationer (överspridning) Genom insikt Vilken är dem mest använda? Varför? Betona skillnaderna mellan barn och vuxna när det gäller överspridning samt klargör att den kan även bli ett hinder i inlärningen.

38 Framtidschocken Om de senaste åren av människans existens delas i livstider om ungefär 62 år vardera, har det funnits ca 800 generationer. Av dessa tillbringade de första 650 sina liv i grottor. Endast under de två senaste har man använt elektriska motorer. Den överväldigande majoriteten av alla materiella artiklar vi dagligen använder har frambringats under den nuvarande livstiden.

39 ”Den svaga timman” Kroppsbehov prioriteras 06.00 12.00 15.00 18.00
Kl Kroppen har sin högsta smärttröskel eftersom mängden endorfiner är som högst Kl Hjärnverksamheten är som störst Kl Den svaga timmen börjar Kl Nästhögsta ”hjärntoppen” Kl Bästa tiden för fysisk träning Kl Smärtkänslan ökar eftersom mängden endorfiner har nått kritisk nivå Kl Dags för sista ölen. Kroppen förbränner alkohol som bäst mellan kl till 22.00 Kl Koncentrationen kritiskt låg!! Kl Prestationsförmågan i botten! Kl Mannen har sin högsta sexuella kraft, tack vare hög hormonutsöndring Kroppsbehov prioriteras 06.00 12.00 15.00 18.00 Få gruppen att fundera på hur detta påverkar organisationen av t ex en seglarskola, varför det ser ut på detta sättet men även att det finns individuella skillnader. Diskutera hur man kan upptäcka dessa.

40 Koncentrationskurvan
15 min 30 min Koncentrationskurvan Redogör för de kroppsfunktioner som styr detta fenomen

41 Varför är 45 min perioden? Inte syresättning utan det är ledvätskan som är orsaken Ledvätskan ”förlorar” sin effekt efter 45 min Ledens rörelse bidrar till utbyte av ledvätska Var sitter den största av våra leder? Höftleden

42 Gruppindelning Efter förkunskaper För att undvika klickbildning
Olika kunskapsnivåer Slumpmässigt Eleverna väljer själva Låt gruppen ta fram ett antal exempel på var och när man använder de olika ”teknikerna” för gruppindelning. Följ upp detta med en diskussion om för och nackdelar med olika gruppindelningar

43 Pedagogiska tips Språket och rösten Blicken Ställning och gester
Väsentligt och nödvändigt - oväsentligt och önskvärt Miljöval Påpeka att kommunikation endast till 40% är verbal/audiell, pga av att människan i grund och botten har ett sk ”flockbetende” har vi också stor förmåga att tolka kroppsspråket. Effekterna av detta bör belysas noggrant. Betona här skillnaderna mellan barn och vuxna.

44 Övningsförlopp Förklara övningens sammanhang Ange övningsändamålet
Betona vad som är väsentligt I genomsnitt klarar man av 7 +/- 2 nyheter Klargör kraven Ange metod och förlopp Kom till aktivitet för deltagarna Klargör att de praktiska övningar kommer att analyseras dels ur detta perspektiv men öven hur säkerhetssynpunkt. Det blir varje grupps uppgift att i den egna utvärderingen analysera efter dessa ”spelregler”.

45 Riskanalys En risk består av två element
Sannolikhet Skada En sammanvägning av dessa faktorer som överstiger 15 måste beaktas

46 Maslows behovsteori Fysiologiska behov Trygghetsbehov Gemenskapsbehov
luft, mat och dryck Trygghetsbehov frihet från fruktan och smärta Gemenskapsbehov att var älskad eller tillsammans med någon Uppskattningsbehov prestige etc Självförverkligande förstå, värdesätta och skapa något Trots att denna är väl uttjatad är den bra då den väl visar vikten av ”själslig balans” för att inlärande ska ske. Det är fritt att anvanda Maccobys ”Value-drives”, MacGregors ”X and Y-human theory”, Hertzbergs hygien- och motivationsfaktorer eller Montessoris pedagogiska principer m m. Tonvikten ligger på behovet av att skapa en miljö som stimulerar utveckling och inlärning! Abraham Maslow,

47 Fredrik Hertzbergs teori

48 Douglas McGregors X-teori
Motvilja mot arbete Direktstyrning och kontroll viktigt Belöning/straff bästa drivkraften Flertalet undviker initiativ och ansvar Människan är lat och ointresserad av arbete

49 Douglas McGregors Y-teori
Aktivitet, idéer, skaparkraft finns hos alla Ansträngning och ansvar naturligt Belöning/straff har begränsad verkan Flertalet vill ta initiativ och ansvar Människan är aktiv och intresserad av arbete

50 Vår paradigm Paradigm är de mönster, vanor, modeller, synsätt och filter som styr våra handlingar Våra djupaste, omedvetna antaganden och värderingar Allt som vi tar för givet Det som styr våra förväntningar, bestämmer vilka frågor vi ställer och utformar vårt handlingsmönster

51 Paradigmparadoxen Vi behöver våra paradigm för att förstå världen, men samtidigt gör de oss ofria eller inskränkta.

52 ”Bojen” Värderingar är som regel beständiga över tiden
De påverkar allt som görs och vad som inte görs Handlingar och framför allt vad vi säger kan variera med vindriktningen men ligger ändå inom bojlinans begränsning

53 Fundamentala antaganden & värderingar
Kulturutveckling Tid Ansträngning Fundamentala antaganden & värderingar Beteenden Kunskap Yttre former

54 Attitydens betydelse En svensk, en norrman, en amerikan och en bulgar var ute på vandring då de kom till ett berg. Svensken vände om när han såg berget och sa: ”Det är för högt, det tar för lång tid att klättra upp på och dessutom är jag redan trött!!” Norrmannen såg inget högt berg och undrade vad svensken pratade om, och började bestiga den lilla kullen han såg framför sig. Amerikanen började förstås att bygga en linbana och räkna på vinsten. Bulgaren intalade sig att berget var en ypperlig utmaning, att bergsklättring var en njutning och till tonerna av vacker klassisk musik överträffade han sig själv och började bekymmersfritt att klättra uppför berget.

55

56 Hinder för kreativitet
Oro för misslyckande Tar inga risker för att undvika skammen av ett misslyckande Vågar inte vara lekfull Avskyr ”ovanliga” lösningar m m Ser inte resurserna Koncentrerad på ”planen”

57 Hinder för kreativitet
Överdrivet säker ”Det har alltid funkat förut” Avskyr stress Ger upp tidigt inför svårigheter Vanebunden Hyser överdriven respekt för det förflutna

58 Hinder för kreativitet
Fantasilöshet Överdriver skillnaden mellan fantasi och verklighet Oro för det okända Vill ha garantier inför framtiden Behov av balans Avskyr det komplicerade

59 Hinder för kreativitet
Avskyr inflytande Rädd för att verka aggressiv och pådrivande Vågar inte släppa kontrollen Driver hela tiden genom sina lösningar Utnyttjar inte känslor Har svårt att inse värdet av känslor som drivkraft

60 Hinder för kreativitet
Allt eller inget attityd Ser motsatser istället för gemensamma nämnare Underkänner/utestän-ger de egna sinnena Bortser från det de egna sinnena säger

61 Leken som inspiration ”Mister Du ögonen för lek, mister Du ögonen för själva livet” Andre Bjerke Ger bra stämning i gruppen Skapar trygghet Övar samarbete och kommunikation Använder den egna kompetensen Ger självkänsla Stimulerar fantasin

62 Anti - Jantelagen Du ska tro att Du är enastående
Du är värd långt mer än Du tror Du kan lära Dig allt Du är bättre än många andra Du vet mycket som andra inte vet Du har mycket att vara stolt över Du duger till allt Le och skratta Någon bryr sig om Dig Du har kunskaper att lära ut

63 Att komma ihåg! ”Du ska vara försiktig med vem Du lyssnar på, för det som går in i Din hjärna går aldrig ut igen” Sokrates