Den nionde Nationella Skadekonferensen Internationell utblick.

En presentation över ämnet: "Den nionde Nationella Skadekonferensen Internationell utblick."— Presentationens avskrift:

1 Den nionde Nationella Skadekonferensen Internationell utblick.
Staffanstorp/Lund 2-3 dec 2010 Internationell utblick. Leif Svanström, WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, Karolinska institutet

2 Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse
Safe Communities Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse

3 världsomfattande policy rörelse(1)
Safe Communities Ett WHO Concept och en världsomfattande policy rörelse(1) 1975- det första ”totala” lokalsamhällesprogrammet för skadeprevention (Falköping i Sverige) startar 1980- en världsomfattande policy rörelse startar 1980’s- WHO utvecklar sitt Safe Community koncept. 1986- Första kontakterna mellan WHO and rörelsen- Leuven i Belgien. 1987 Toulouse, Frankrike. Första överenskommelsen.

4 Safe Communities Ett WHO Concept och en
världsomfattande policy rörelse(2) 1989- WHO etablerar ”The Safe Community Program” in Stockholm vid Den första ”World Conference of Injury Prevention and Safety Promotion” The Collaborating Centre on Community Safety Promotion etableras och ”Stockholm Manifesto on Safe Communities” antages unisont.

5 Indikatorer för internationella Säkra och trygga kommuner - Safe Communities En säker och trygg kommun skall ha: 1. En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun; 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer; 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper; 4. Program som dokumenterar skadornas frekvensen och orsak; 5. Förfaringsätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar; 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk. Stockholm maj WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion Stockholm May 2002 WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

6 Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå
Sektor Samhällsnivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community” Community Safety Promotion

7 Säkerhetsfrämjande arbete Sektor
Samhällsnivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community” Community Safety Promotion

8 Säkerhetsfrämjande arbete Sektor
Samhällsnivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Tvärsektoriellt arbete på internationell nivå, WHO,ILO,UNICEF etc Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå avvecklat?????? Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community”- på lågfart?? Community Safety Promotion Säkra o trygga skolor, arbetsplatser etc På lågfart??

9 Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling
Det nationella skadeförebyggande programmet har nu definitivt avvecklats? Internationella samarbetet har nedmonterats när alla andra länder bygger upp. Vi har på länge inte haft någon representant (”focal point”) från svensk hälsosektor i WHO! Rykten säger att det är på G! Norge satsar nu stort igen på Safe Comm utvecklingen under ledning av Eva Vaagland på Skadeforum!

10 den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling
Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling Det är allmänt konstaterat att den snabbaste indikatorn på folkhälsoutveckling är hur skadepanoramat utvecklas. Flera skäl till detta: -Ingen tidsskillnad mellan exponering och utfall som vid andra folksjukdomar -Nära koppling till förändringar i exponering inom de flesta samhällssektorer -Nära koppling till ändringar i social fördelning av resurser och miljöförändringar

11 Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling
Sverige (och Norge): god utveckling under lång tid samt bland de ledande i världen när det gäller låga skadetal- i arbetslivet, i trafiken och bland barn. Men, är det så fortfarande? Jämför med utvecklingen i Sverige ! 2000- Fler äldre dör i fallskador Fler dör i förgiftningar Fler självskador bland yngre

12 Avlidna pga. skador år 2008, Sverige.
Olycksfall (Icke-avsiktliga skador) 3500* Självmord Våld Medicinska komplik etc Oklara orsaker TOTALT *2001: 2800

13 Personskador (Faktiskt och skattat för 2008)
Mat. skador  (ekon.mätt) Olycksplats Dödsfall Svår Lindrig Transport 420 x35 x130 6/7 Bostad x4 x70 x420 1/14 Arbete x0.25 x10 x140 - (Avlidna pga skador 2008:5300, varav ofall 3500) Således: Dags att ägna boendet och bostaden ett stort intresse framgent!

14 Vad är en Safe Community (Säker och trygg kommun)?
- En kommun, landsting eller stad . Som arbetar med säkerhetsfrämjande arbete, skade-, vålds- och självmordsförebyggande arbete. Men också med förebyggande av konsekvenser av naturkatastrofer. Deras arbete omfattar alla åldersgrupper, bägge könen och alla områden och är dessutom del av ett internationellt nätverk av “utnämnda” program.

15 Resultat av Safe Community program.
Falköpings program var först- efter tre års arbete uppvisades total skadenedgång med 23%- hemolycksfall 27% Norska Harstadsprogrammet visade nedgång med 26% när det gäller fallolyckor hos äldre. Motalaprogrammet visade nedgång med 16% ( ) Liknande resultat i Canada, USA, Australien, Nya Zealand, andra nordiska program etc.

16 Epidemiologisk kartläggning Selektion av riskgrupper och -miljöer
Safe Communities- sammanfattningsvis Hur arbetar man? Man kombinerar ”top-down” med ”bottom-up” strategier- i 8 steg: Epidemiologisk kartläggning Selektion av riskgrupper och -miljöer Skapande av tvärsektoriella arbetsgrupper Gemensam planering av aktionsprogram Genomförande av programmen Utvärdering av programmen Modifiering av programmen Sprida erfarenheterna till andra

17 Hur har det gått med spridandet av erfarenheterna under 35 år?

18 Co-ordinator Moa Sundström Chair Leif Svanström 30 October 2010

19 The Affiliate Safe Community Support Centres (ASCSC), Safe Community Certifying Centres (SCCC) and Safe Schools Certifying Centres (SSCC) Iceland • Public Health Institute of Iceland (ASCSC) Norway• Norwegian Safety Forum (ASCSC;SCCC) Sweden Swedish Association for Safe Communities (SCCC) Canada • Safe Communities Canada (ASCSC;SCCC) China • China Occupational Safety & Health Association (ASCSC) • Occupational Safety and Health Council, Hong Kong (ASCSC; SCCC; SSCC) • Taiwanese Community Safety Promotion Center (ASCSC;SSCC) Czech Rebublic Centre for Injury Prevention (ASCSC; SSCC) South Korea • Center for Injury Prevention and Community Safety Promotion (ASCSC;SCCC;SSCC) USA • National Safety Council (ASCSC; SCCC) • Peaceful Resources Center (ASCSC;SSCC) Injury Prevention Research Center (ASCSC) Serbia National Center for Injury Prevention and Safety Promotion, (ASCSC) Uganda Injury Control Center (ASCSC) South Africa Centre for Peace Action (ASCSC;SCCC) Bangladesh • Centre for Injury Prevention and Research (ASCSC) Colombia • Instituto CISALVA (ASCSC;SCCC) Australia • Royal Children´s Hospital Safety Centre (ASCSC) • Australian Safe Communities Foundation (SCCC) New Zealand • Safe Communities Foundation (ASCSC;SCCC;SSCC) 30 October 2010 These Affiliate Centres are supporting the WHO CC in the development of the Safe Communities Program and providing advice and assistance in the field of injury prevention and safety promotion to the communities in their country and internationally. The Certifying Centres also take care of the certifying function of the WHO CC.

20 The Safe Communities Network Designated Members
China (Hong Kong) Kwai Tsing Sai Kung Sham Shui Po Tai Po Tuen Mun Tung Chung Tsuen Wan (Province of Taiwan) Alishan Dongshan Dungshr Fongbin Heping Hsinkang Neihu Shihkang Shoufeng Zhongzheng Zuoying Norway Alvdal Bergen Fredrikstad Harstad Høyanger Klepp Kvam Larvik Os Rakkestad Sogn &Fjordane Ski Spydeberg Stovner Trondheim Vågå Årdal China Anzhen Balizhuang Changzheng Dongzhimen Financial Sub-district Honey Lake Hongqiao Huaihai Huaiyin Huamu Jianwai Jingan Jing Ge Zhuang Jinqiao KangjianLijia Lu´an Luwan Maizidian Qianjiaying Renminlu Ruijin Wangjing Xiaoguan Xinggong Xinghaiwan Xinjiangwancheng Yayuncun Youth Park Yuetan Zhangjiang Zhanlanlu Zhongshan South Korea Cheonan Jeju Songpa Suwon Wonju Japan Kameoka Towada Vietnam Cam Thuy Da Trach Dong Tien Duc Chinh Hoa Long Lang Co Loc Son Thanh Binh Truong Lac Xuan Dinh Australia Cairns Casey Denmark Hume City Latrobe Mackay Melbourne Mosman Mount Isa Noarlunga Northcott Palmerston SHOROC Springfield Lakes Townsville Varsity Lakes Woodlands Denmark Horsens Finland Hyvinkää Kouvola Estonia Lääne Rapla Austria Vorarlberg Poland Tarnowskie Góry Serbia Backi Petrovac Novi Sad Czech Republic Chrudim Kromeriz Trebon Bosnia (B&H) Konjic Iran Arsenjan Bardaskan District 4,5,10,20, 21, 22 Fairman Kashmar Neyriz Israel Raanana South Africa Eldorado Park Broadlands Park & Nomzamo Canada Brampton Brockville Calgary Wood Buffalo Rainy River Sault Ste. Marie USA Anchorage Dallas Erie County Hagerstown Itasca Lycoming County Madison,Dane County Madison County New Lenox Omaha Shawnee Springfield University S. California Peru San Borja Chile Peñaflor Sweden Borås Falköping Falun Katrineholm Lidköping Ludvika Mariestad Motala Nacka Skövde Smedjebacken Staffanstorp Töreboda Uddevalla New Zealand Christchurch Hutt Valley Napier New Plymouth North Shore Rotorua Porirua Taupo Tauranga Waimakariri Wairarapa Waitakere Wanganui Wellington Whangarei 30 October 2010

21 Hong Kong SAR, China 7 Safe Communities Tuen Mun -2003,2009
Kwai Tsing-2003,2008 Tai Po Tsuen Wan Sham Shui Po-2006 Tung Chung- 2006 Sai Kung 30 October 2010

22 44 International Safe Schools Network Members
China, Province of Taiwan Taipei Cheng De P.S. Nan-Hu E.S Tamkang U. Zhi-Shan Junior H.S. Long Shan Junior H.S. Taipei Medical U. Chiayi Chiapei E. S. Chueiyang P.S. Giaopang P.S. Lan Tan E.S. Singan E.S. Yu-Ren E.S. Tungshih E.S. Nan-ao Shiang Dong Ao E.S. Fongbin P.S. Kang Le E.S. Hualein National Senior H.S. Sweden Källby Gård Helhetskola Poland Tarnowskie Góry Czech Republic Zachar Záchladní Serbia Jan Čajak Israel Shaked School USA Porter E.S. Korea Jung Ja E.S. Seoul Seongsan Elementary School New Zealand Woodend S. Cosgrove S. Murrays Bay S. Murrays Bay Intermediate Red Hill P.S. Papamoa School 30 October 2010

23 Dags för Sverige att ta nya grepp- för världen?
”Sveriges 0-vision : Inga döda eller allvarligt skadade i trafiken” World Health Organization;World Health Day road safety : ”År 1997, antog Sveriges Riksdag 0-visionen- en modig ny vägtrafiksäkerhets policy, baserad på fyra principer.”

24 På väg mot en nollvisionen när det gäller boendet! Några principer!

25 1. Etiskt ställningstagandet: Mänskligt liv och hälsa skall vara överlägset alla andra ställningstaganden, som rörlighet, ekonomi och annat i boendet. Det är oacceptabelt att bostadsmiljön skördar liv och orsakar skador med stort lidande.

26 Nollvisionen (2): Ett delat ansvar mellan bostadssystemutformare och boende. Det är systemutformarens ansvar att se till att ingen dödas eller skadas svårt så länge den boende tar sin del av ansvaret, dvs. att följa reglerna. Om den boende inte följer reglerna återgår ansvaret till systemutformaren att se till att så blir fallet.

27 Nollvisionen bygger på fyra fundament(3a): En princip om att mänskliga misstag inte skall leda till död eller svår skada. Begår man ett misstag skall boendesystemet vara så utformat så att man inte kommer till allvarlig skada.

28 Nollvisionen bygger på fyra fundament(3b): Det handlar om förlåtande miljöer, tex i bostaden eller närmiljön, men det handlar också om en väl avvägd balans mellan bostadens utformning och de gränser som sätts för mänskligt beteende. Systemet skall dessutom dimensioneras utifrån de mest sårbara boendes förutsättningar.

29 Nollvisionen bygger på fyra fundament(4): Boendesäkerhetsarbetet skall mot denna bakgrund prioritera skadeförebyggande arbete, inte olycksförebyggande. Det är acceptabelt att olyckor inträffar så länge de inte leder till svåra skador eller död.

30 Kommer de att växa upp i en säker boendemiljö?
Tora, Kata, Magda, Doris, Sonja, Emma, Alva & Malte Kommer de att växa upp i en säker boendemiljö? October 2009

31 Alice ½ år tycks ha sina tvivel om sin framtida säkerhet!?
November 2010