Utvärdering av image- och identitetsarbete vid Göteborgs universitet

En presentation över ämnet: "Utvärdering av image- och identitetsarbete vid Göteborgs universitet"— Presentationens avskrift:

1 Utvärdering av image- och identitetsarbete vid Göteborgs universitet
Mats Wiberg & Pernilla Tilly

2 Innehållsförteckning
Bakgrund sid. 3 Syfte med undersökningen sid. 4 Genomförande sid. 5 Intervjupersoner sid. 6 Resultat sid. 7-50 Utmärkande för GU sid. 8 Vad uppfattningarna om GU grundas på sid. 9 Följer man vad som händer på GU? sid. 10 Hur vill man få information om GU? sid. 11 Ytterligare info om GU:s forskn. och utb. sid. 12 GU-spegeln sid. 13 GU:s strategiska profil sid Har bilden av GU förändrats senaste året? sid. 23 GU:s forskn.- och utb.politiska plan sid Etablerade styrkeområden inom forskn.. sid Framtida styrkeområden inom forskn. sid Andra utmärkande forskn.- och utb.områden sid. 40 Allm. förtroende för forskn. och utb. på GU sid. 41 Kännedom och åsikter om rektor Pam Fredman sid. 42 Kännedom och åsikter om prorektor Margareta Wallin Peterson sid. 43 Kännedom och åsikter om prorektor Lennart Weibull sid. 44 Hur GU kan bli bättre på att informera sig om intressenternas förväntningar på GU sid Hur samarbetet med GU kan förbättras sid. 47 Slutsatser sid 48-51

3 Bakgrund År 2003 genomfördes en analys av hur nyckel-intressenter och beslutsfattare uppfattar Göteborgs universitet (GU), som ett av underlagen till arbetet med att stärka GU:s profil och externa relationer gjordes en uppföljande utvärdering. Arbetet med att stärka GU:s profil är ett kontinuerligt arbete och ledningen för GU ville 2008 göra en ny avstämning för att se vilka effekter arbetet de senaste åren givit.

4 Syfte med undersökningen
Undersökningens syften har varit att utvärdera: Dagens bild av GU med fokus på strategisk profil Om det hänt något med bilden av GU sedan undersökningen 2005, vilken är i så fall betydelsen av Det tryckta informationsmaterialet, i första hand GU-spegeln Företrädarnas för GU synlighet och deltagande i att sprida information om GU Den allmänna mediebevakningen Kännedom och åsikter om forsknings- och utbildningsstrategier Hur informationen till, och samarbetet med, externa personer/organisationer kan förbättras

5 Genomförande Målgrupp Urval Metod
Av GU definierade nyckelintressenter och beslutsfattare inom näringsliv, myndigheter, politik, organisationer, kulturvärlden, massmedier samt forsknings- och utbildningssektorn Urval Ett urval av 28 personer från en bruttolista som tillhandahölls av GU med önskad fördelning mellan områdena som definieras ovan (se nästa sida) 10 av de intervjuade personerna deltog även i den uppföljande nulägesanalys av GU som genomfördes 2005 och 8 av dessa även i den första utvärderingen Att antalet tidigare deltagare inte var större beror på att många av dem som deltog 2005 hunnit sluta och ersättas av nya personer, alternativt tappat kontakten med GU Metod Förbokade intervjuer, 12 personliga och 16 via telefon

6 Intervjuade personer Näringslivsrepresentanter
*Sven Eckerstein, Volvo Cars Dan Sten Olsson, Stena *Elisabeth Henriksson, fd Meritea, nu Plastal Aina Nilsson, AB Volvo *Lennart Olausson, Business Region Göteborg *Henrik Mindedal, Samba Sensors Dag Klackenberg, Svensk Handel Annika Lundius, Svenskt Näringsliv Representanter för politik och fackföreningar Cecilia Wigström, riksdagen, fp Björn Birath, SULF *Jan Hallberg, Gbg kommun, m Helene Odenjung, Gbg kommun, fp *Anna Ekström, SACO Ann Fritzell, SULF Sture Nordh, TCO Representanter för myndigheter *Sigbrit Franke, Högskoleverket *Göran Bengtsson, Länsstyrelsen VG Helena Nilsson, VG regionen Representanter för kultur och massmedia Eva Gesang-Karlström, Statens museer Ronnie Hallgren, Stadsteatern Göteborg Åsa Larsson, Filmfestivalen *Peter Hjörne, GP Mats Bergstrand, DN Eva Hamilton, SVT Representanter för forskningsstiftelser *Dan Brändström, fd Riksbankens jubileumsfond Ola Engelmark, Mistra Lars Rask, Strategiska stiftelsen Ursula Tengelin, Cancerfonden * = personer som även deltog i nulägesanalysen 2005

7 Resultat

8 Utmärkande för GU - spontant
Precis som 2005 är den helt dominerande kommentaren att GU är ett stort universitet, med ett brett utbud på många fakulteter/utbildningar, samt många studenter I övrigt är det mest utmärkande för GU (i fallande ordning): Spretig, otydlig organisation skapar en diffus bild Hög kompetens och kvalitet inom många områden Saknar spetsar Fysiskt utspritt Cityuniversitet Noterbart är att det finns en viss osäkerhet huruvida Handels respektive Chalmers är institutioner vid GU eller fristående högskolor. Flera IP tycker att dessa lärosäten har tydligare varumärken än GU som helhet.

9 Vad grundas uppfattningarna om GU på?
En dryg tredjedel av de intervjuade gör en värdering av helheten Väldigt få anser sig ”kunna” hela GU utan med helhet menar många att de har översiktlig kunskap om hela GU och en mer detaljerad kunskap om vissa delar Vissa har till uppgift att ha hög kännedom om universiteten i Sverige medan andra har många kontaktytor genom att de på olika sätt är engagerade i samverkansprojekt med GU Två tredjedelar har fått sin uppfattning från delar av GU Främst från forsknings- och samverkansprojekt de kommit i kontakt med I viss mån genom att de känner personer verksamma inom GU Ett fåtal har själva arbetat eller studerat vid universitetet Jämfört med 2005 är det färre som kan göra en värdering av helheten

10 I vilken utsträckning följer man vad som händer på GU?
11 av de intervjuade följer kontinuerligt vad som händer inom GU Viktigaste informationskällorna är massmedias rapportering (7/11) Massmedias rapportering tycks mestadels vara lokal, då 6 av de 7 som uppgav massmedia som viktig informationskälla är verksamma i Göteborg Näst viktigast informationskälla är personer verksamma inom GU (6/11) 8 anger GU:s publikationer/utskick som informationskälla, de flesta som en kompletterande informationskälla Några har som sitt arbete att ha en god uppfattning om GU, t ex genom att läsa publicerade artiklar, ansökningar och utvärderingar 8 uppger att de mer sporadiskt/begränsat följer vad som händer inom GU Informationskällorna är massmedia, nyhetsbrev och hemsida, seminarier och publikationer av särskilt intresse 9 av de intervjuade följer inte vad som händer inom GU Det innebär att en lägre andel än 2005 följer vad som händer på GU

11 GU:s information till intressenterna
De flesta är nöjda med hur de erhåller information om GU idag Några är missnöjda med informationen de får, eller snarare med GU:s marknadsföring av sig själva: Främst beroende på att GU inte lyfter fram sina starka sidor tillräckligt utan låter det negativa dominera informationsflödet i media Man tycker också att informationsavdelningens främsta funktion borde vara att medieträna forskarna så att dessa själva kan ha de externa kontakterna Närmare hälften (13) av de intervjuade uppger att de inte behöver någon ytterligare information än den de får idag. Skulle de behöva det skaffar de den själva genom GU:s hemsida eller genom sina personliga kontakter Det vanligaste önskemålet om ytterligare information är lättillgängligt presenterad information om kunskap och forskningsrön inom GU 3 IP säger att de inte behöver någon information alls från GU

12 Har man fått och läser man GU-spegeln?
17 av 28 uppger att de får GU-spegeln Alla bläddrar igenom den när de får den, men hur noggrant man läser den varierar stort Ingen av de intervjuade kan erinra sig något särskilt intressant innehåll, främst beroende på att de får många liknande utskick 3 personer tror att deras bild av GU har påverkats positivt av GU-spegeln. Övriga tror inte att den påverkat bilden alls Många tycks blanda ihop GU-spegeln med GU-journalen, så en viss osäkerhet råder om det verkligen är GU-spegeln man pratar om 10 uppger att de inte får GU-spegeln Flera gissar att den skickas till inaktuella adresser, att den försvinner i försorteringen eller i mängden liknande utskick 1 IP vet inte om han får den och om han får den hamnar den direkt i papperskorgen

13 Utvärdering av GU:s strategiska profil
På följande sidor ger vi först en grafisk totalredovisning av resultaten från utvärderingen och kommenterar därefter varje del i den strategiska profilen Denna gång utvärderades endast 7 av de 10 delprofiler som utvärderades 2005 De positiva förändringar som skett jämfört med 2005 är att betydligt fler IP nu anser att GU är ”ett universitet öppet för olika idéer” respektive ”ett universitet mitt i debatten” Negativa förändringar är att färre IP nu anser att GU är ”ett universitet med många vetenskaper i kreativ samverkan” och ”ett universitet med forskning och utbildning i samspel”

14 Utvärdering av GU:s strategiska profil
Antal JA 2005* 19 13 16 10 5 10 13 *2005 intervjuades 27 IP

15 ”Ett universitet som levererar kvalitet”
Det är 17 IP som anser att GU totalt sett levererar hög kvalitet 15 anser att utbildningen håller hög kvalitet 13 anser att forskningen håller hög kvalitet, men att det är en ojämn kvalitet och att forskningen visas upp i väldigt olika utsträckning, vilket ger en otydlig bild 11 tycker att de samverkansprojekt de känner till är av hög kvalitet, men att de kan bli fler och bör omfatta fler delar av GU 2 IP tycker att GU endast delvis levererar kvalitet, men att det är en bra målsättning De 5 som svarar NEJ anser att kvaliteten är alltför blandad, att det finns för få områden med spetskompetens och att GU inte sticker ut bland andra universitet avseende kvalitet 4 IP har svarar VET EJ

16 ”Ett universitet öppet för olika idéer”
De 17 som svarar JA nämner framför allt att GU är ett brett universitet med många ämnen och institutioner Många samverkansprojekt med externa organisationer, företag och grundskolan visar också på en öppenhet 3 av de 17 påpekar dock att alltför mycket bredd och mångfald bidrar till bilden av GU som spretigt och utan spetsar Den IP som sade NEJ tycker att ”GU är lite inkrökt göteborgskt” De 10 personer som svarar VET EJ har inte tillräckligt nära kontakt med GU för att kunna ta ställning

17 ”Ett universitet med forskning och utbildning i samspel”
De 13 IP som svarar JA har intrycket av att GU fäster stor vikt vid detta, men samtidigt tycker många att det är en ”hygienfaktor” som är självklar vid ett universitet 6 personer svarar NEJ med hänvisning till att andra universitet är bättre och att GU har en bit kvar innan de uppnår detta 9 personer har ingen uppfattning

18 ”Ett av de stora universiteten i Europa”
Av de 10 som svarar JA är det 7 som framhåller att det enbart gäller antalet studenter och bredden på ämnesområden. 6 IP betonar dock att GU definitivt är ett av de stora universiteten i Sverige De 15 som svarar NEJ tolkar ”stora” som ett kvalitetsmått på framför allt forskning och då har GU en bit kvar innan man kan räknas till de ”stora” universiteten. Detsamma gäller placeringen på olika rankinglistor och därmed förmågan att attrahera utländska studenter och forskare 3 IP svarar VET EJ

19 ”Ett universitet mitt i debatten”
Av de 10 som svarar JA framhåller 3 statsvetenskap och/eller samhällsvetenskap. Övriga ämnesområden/institutioner som nämns som goda exempel av enstaka personer är Pedagogen, medicin, Medieakademin och Humanisten 2 IP svarar DELVIS, varav 1 hänvisar till att SOM-institutet medverkade i TV-programmet Debatt och 1 till marina forskare som bidragit till bildandet av en nationalpark i Kosterhavet De 13 som svarar NEJ tycker att GU syns för lite både i lokal, men framför allt nationell, debatt. Det är enskilda individer som periodvis syns i debatten istället för ett enat GU, vilket vore mer önskvärt Flera intervjupersoner i Stockholm tycker att GU är anonymt på den nationella scenen 3 IP svarar VET EJ

20 ”Ett universitet som verkar för det hållbara samhället”
De 9 IP som svarar JA har insyn i forskning inom naturvetenskap och miljöekonomi och tycker att GU gör sin röst hörd inom områdena hållbarhet och globalisering 3 tycker att det endast gäller enskilda institutioner och forskare och betonar vikten av kontinuitet för att det ska bli en tydlig profil De 6 som svarar NEJ anser antingen att det är andra universitet/högskolor som betydligt starkare och tydligare har denna profil, eller att ”det hållbara samhället” är populistiskt, ihåligt och svårt att mäta 13 IP svarar VET EJ, varav flera undrar vilket konkret arbete som skulle kunna ligga till grund för påståendet

21 ”Ett universitet med många vetenskaper i kreativ samverkan”
De 5 IP som säger JA har erfarenhet av konkreta tvärvetenskapliga projekt som har varit lyckade. De har också uppfattningen att GU har höga ambitioner att öka interna samarbeten De 13 som säger NEJ tycker framför allt att GU hyser många vetenskaper, men man ser ingen samverkan dem emellan. Även om det finns ett fåtal undantag finns ingen samlad bild av kreativ samverkan vid GU 10 IP har ingen eller mycket vag uppfattning

22 Har bilden av GU förändrats det senaste året?
14 tycker inte att deras bild av GU har förändrats det senaste året 14 tycker att det har blivit en förändring till det bättre: Förändringar i organisation och samordning tyder på ambition och drivkraft och skapar dynamik Synlig rektor lyfter hela GU utan att förminska delarna GU får fler forskningsanslag, vilket tyder på en strategisk satsning Efter kritik från forskare verkar GU nu mer progressiva i arbetet med att locka topptalanger 2 IP nämner skapandet av det nya Havsmiljöcentret som en profilerande satsning Det som åstadkommit den förändrade bilden är till ungefär lika stora delar kontakter med ledningen, och då framför allt rektor Pam Fredmans synlighet i många olika sammanhang och kontakter med företrädare (forskare, professorer, lärare) inklusive enskilda företrädares synlighet i media

23 Vilka ämnesområden är GU starka på?
De utbildningsområden som nämns av flest* IP är, i fallande ordning: Statsvetenskap Medicin Ekonomi och finans Konstnärliga ämnen (fotografi, musik, opera/musikal) Juridik (Handelsrätt, Arbetsrätt) Samhällsvetenskap De forskningsområden som nämns av flest* IP är, i fallande ordning: Medicin Statsvetenskap Naturvetenskap (kemi och marint) Miljöteknik Samhällsvetenskap Ekonomi och finans *Nämnt av minst 2 IP

24 Utvärdering av profiler i GU:s forsknings- och utbildningspolitiska plan
IP ombads kommentera ett antal profiler utifrån hur utmärkande för GU de upplevs vara. På följande sidor redovisar vi resultatet för respektive profil i planen Hälsa Kultur Miljö Demokrati och samhällsutveckling Kunskapsbildning och lärande

25 ”Hälsa” 19 IP tycker att ”Hälsa” är utmärkande och en stark profil för GU Samtliga utgår från att det är SU och medicin som avses 5 tycker inte att ”Hälsa” är utmärkande för GU utan det finns andra universitet som är starkare 4 har ingen åsikt

26 ”Kultur” Denna profil delar IP i två läger; de som tycker att den utmärker GU och de som inte tycker det 12 IP svarar JA och flera refererar till Konstnärliga fakulteten, främst Högskolan för scen och musik, HDK och Litterär gestaltning. 1 IP nämner också spontant det framtida styrkeområdet ”Kultur och hälsa” 11 IP svarar NEJ, varav 3 tycker att det är en viktig profil som borde vara utmärkande för GU men som har ”gömts undan” 5 IP kan inte besvara frågan

27 ”Miljö” 16 IP svarar JA. Uppfattningen är att det pågår ett viktigt arbete med miljö vid GU, men få kan ge konkreta exempel på var, eller vad arbetet innebär 3 IP har en känsla av att det handlar om miljö kopplat till hälsa, eller i alla fall snarare kulturell och social miljö än fysisk 1 IP nämner Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum som potentat vid GU 9 IP tycker inte att ”Miljö” är särskilt utmärkande för GU 3 har ingen uppfattning

28 ”Demokrati och samhällsutveckling”
19 IP tycker att profilen är mycket utmärkande för GU. Det som framför allt skapar uppfattningen är: SOM-institutet, som är nationellt känt Statsvetenskap, främst Bo Rothstein och Sören Holmberg Institutionen Global studies, med en professur inom mänskliga rättigheter 9 IP har en alltför vag bild för att kunna göra en bedömning. Flera tror inte att det är mer utmärkande för GU än för något annat universitet i Sverige

29 ”Kunskapsbildning och lärande”
Denna profil är den där åsikterna går mest isär 8 IP svarar tveklöst NEJ på frågan om den är utmärkande för GU 5 IP svarar lika tveklöst JA 5 IP tycker att man är på god väg sedan Pedagogen flyttade in till centrum och man får fler och fler forskningsanslag, men GU är inte riktigt framme än 5 IP tycker inte att den är mer utmärkande för GU än för något annat universitet 5 IP har ingen uppfattning

30 Utvärdering av etablerade styrkeområden inom forskning
IP ombads kommentera ett antal etablerade styrkeområden inom forskning som GU avser att satsa på, utifrån hur viktiga för bilden av GU de upplevs vara. På följande sidor redovisar vi resultatet för respektive styrkeområde Den patientnära forskningen om hjärta och kärl inklusive fetma samt biomaterial och vaccin Forskningen om lärande Forskningen om språkteknologi Forskningen om demokrati och opinion

31 1. Den patientnära forskningen om hjärta och kärl inkl
1. Den patientnära forskningen om hjärta och kärl inkl. fetma samt biomaterial och vaccin 23 IP anser att området är viktigt alt. mycket viktigt för bilden av GU Ingen tycker att det är oviktigt Majoriteten anser också att det är ett styrkeområde för GU Mycket Profilerande 1 Lite Låg Hög Styrka

32 2. Forskningen om lärande
19 IP tycker att forskningen om lärande är viktigt men borde vara en hygienfaktor för alla universitet och därmed inte profilerande Så få som 2 IP anser att GU är starka inom forskningsområdet Mycket Profilerande 2 Lite Låg Hög Styrka

33 3. Forskningen om språkteknologi
Så många som 13 IP uppger att de inte har någon uppfattning, dels om vad området innebär och dels om GU är starka inom det 10 IP tycker området är mindre viktigt för bilden av GU 5 IP anser att det är ett etablerat styrkeområde, varav 1 nämner Orddatabasen Mycket Profilerande 3 Lite Låg Hög Styrka

34 4. Forskningen om demokrati och opinion
23 IP anser att området är viktigt för bilden av GU och att GU är starka inom det 5 IP är osäkra på profileringen och hur starka GU är inom forskningsområdet Mycket Profilerande 4 Lite Låg Hög Styrka

35 Sammanfattning - utvärdering av etablerade styrkeområden inom forskning
Av de fyra etablerade styrkeområdena är det endast två som fyller sitt syfte att vara både starka och profilerande. Det är den patientnära forskningen och forskningen om demokrati och opinion Mycket Profilerande Den patientnära forskningen om hjärta och kärl inklusive fetma samt biomaterial och vaccin Forskningen om lärande Forskningen om språkteknologi Forskningen om demokrati och opinion 1 4 3 2 Lite Låg Hög Styrka

36 Utvärdering av framtida styrkeområden inom forskning
IP ombads även att kommentera ett antal nya forskningsområden som GU avser att satsa på, som har potential att utvecklas till etablerade styrkeområden. Här ombads IP att kommentera dem utifrån hur viktiga för en framtida bild av GU de är. På följande sidor redovisar vi resultatet för respektive styrkeområde Forskning om havsmiljö Forskning om kulturarv Forskning om globalisering Forskning om kultur och hälsa

37 Utvärdering av nya forskningsområden
Forskning om havsmiljö Samtliga intervjuade anser att forskningsområdet är viktigt alt. mycket viktigt, med stor potential att bli profilerande för GU Betraktas som naturligt och trovärdigt på grund av Göteborgs geografiska läge vid havet 3 IP har även uppfattningen att det redan är ett styrkeområde vid GU Forskning om kulturarv 10 IP tycker det är viktigt för en framtida bild av GU, dock inte lika viktigt som forskning om havsmiljö 12 IP tycker området är mindre viktigt för GU att satsa på, främst därför att det finns vass konkurrens från andra universitet 6 IP kan inte bedöma områdets förutsättningar vid GU

38 Utvärdering av nya forskningsområden, forts.
Forskning om globalisering 13 IP tycker att det är ett viktigt område för GU att satsa på eftersom det är en del av samhällsutveckling och demokrati 8 IP tycker att området är för luddigt och omfattande för att ta ställning till Övriga 7 IP förknippar det inte alls med GU och tycker således inte att det är viktigt Forskning om kultur och hälsa 14 IP anser att det är ett viktigt område för GU att satsa på, varav anser att det redan är ett etablerat styrkeområde 8 IP har svårt att ta ställning då de uppfattar området som luddigt 6 IP tycker inte området är särskilt viktigt för bilden av GU

39 Kännedom om rektor Pam Fredman
20 av 28 vet att Pam Fredman är rektor för GU Det är totalt 24 personer som kommit i kontakt med Pam Fredman 14 har träffat Pam personligen och pratat med henne 10 har endast lyssnat på/hälsat på henne Omdömena om Pam Fredman är genomgående mycket positiva och det som allra mest kommenteras är hennes personlighet Utstrålar energi & kraft, öppen, tydlig, rak, engagerad, målmedveten, handlingskraftig, drivande, förtroendeingivande, seriös

40 Kännedom om prorektor Margareta Wallin Peterson
5 av 28 vet att Margareta W P är prorektor Det är totalt 9 personer som kommit i kontakt med Margareta W P 6 har träffat Margareta personligen och pratat med henne 3 har endast lyssnat på/hälsat på henne Omdömena om Margareta W P är i huvudsak positiva och mest kommenteras hennes kompetens Förtroendeingivande, samarbetsinriktad, positiv, målinriktad, klok, konsekvent

41 Kännedom om prorektor Lennart Weibull
10 av 28 vet att Lennart Weibull är prorektor Det är totalt 17 personer som kommit i kontakt med Lennart Weibull 8 har träffat Lennart personligen och pratat med honom 9 har endast lyssnat på/hälsat på honom Omdömena om Lennart Weibull är genomgående positiva och det som allra mest kommenteras är hans kompetens Kunnig, professionell, bra strateg, drivande forskare, seriös, förtroendeingivande, trygg, klok

42 Hur kan GU bli bättre på att informera sig om intressenternas förväntningar på GU?
Frågan varierades så att den specifikt gällde området IP företräder Svaren är mycket likartade oberoende av vilket område IP företräder Det är tre önskemål som dominerar och hela tiden återkommer, nämligen Relationer, Mötesplatser & Dialog Relationer Definiera kunderna och bli tydliga med vem GU ska ha kontakt med Skapa/upprätthåll personliga relationer – bästa sättet hålla sig informerad Mötesplatser Skapa mindre grupper/träffar som fokuserar på specifika områden Fler advisory boards Dialog Skapa dialog med täta avstämningar Systematisera dialogen

43 Slutsatser

44 Slutsatser Uppfattningen om GU har inte förändrats i nämnvärd grad sedan förra undersökningen Den dominerande uppfattningen är att det är ett stort universitet med ett brett utbud och många studenter. Profilen är relativt otydlig och spretig och med endast få spetsområden Det finns en viss osäkerhet huruvida Handels respektive Chalmers är institutioner vid GU eller fristående högskolor. Flera IP tycker att dessa lärosäten har tydligare varumärken än GU som helhet. Bilden av GU tycks förbättras successivt men ganska långsamt. Störst betydelse för den förändrade bilden det senaste året har rektor Pam Fredmans synlighet samt positiva kontakter med andra företrädare för GU GU-spegeln har en mycket begränsad betydelse för denna målgrupp och dess bild av GU. En tredjedel tror inte att de får GU-journalen och de övriga ”bläddrar igenom” den men i stort sett ingen läser artiklarna

45 Slutsatser GU lyckas inte leva upp till mer än några få av de strategiska profilerna och det går inte att se någon förbättring från förra undersökningen 2005 De två forsknings- och utbildningsprofilerna ”Hälsa” och ”Demokrati och samhällsutveckling” är starka och utmärkande för GU. Även en tredje profil ”Miljö” är relativt stark men lite otydlig Av GU:s fyra etablerade styrkeområden inom forskning är det endast två, ”Den patientnära forskningen …” och ”Forskningen om demokrati och opinion” som upplevs både starka och positionerande Av de fyra framtida styrkeområdena inom forskning är det framförallt ”Forskning om havsmiljön” som anses ha naturliga förutsättningar att bli mycket stark och profilerande Även de tre övriga framtida styrkeområdena inom forskning tycks ha potential att bli profilerande för GU men inte på ett lika självklart sätt

46 Slutsatser GU har i sin rektor och sina två prorektorer en ledning som upplevs mycket positivt och har goda förutsättningar att starkt bidra till en positivare bild av GU De bästa sätten att informera sig om förväntningarna på GU, sprida information om, och öka intresset för, GU är att; Identifiera de rätta personerna att hålla kontakt med och sedan skapa och upprätthålla bra relationer Skapa de rätta mötesplatserna – mindre grupper som fokuserar på specifika områden Skapa dialog med täta avstämningar