Anders Åkesson.

En presentation över ämnet: "Anders Åkesson."— Presentationens avskrift:

1 Anders Åkesson

2 Vad gör ett regionråd? • Arbetar för att partiets blir till verklighet
• Möter väljare, politiker, tjänstemän och journalister • Fångar upp samhällsproblem • Löser problem och förverkligar politiska förslag

3 Region Skånes uppdrag Hälso- och sjukvård Tandvård
Kultur och festivaler Skånes kontakter med omvärlden Hjälp till företag Skånetrafiken

4 Regionen styrs av politiker
Region Skåne är en politiskt styrd organisation. Regionfullmäktige är högsta beslutande organ med övergripande ansvar för alla strategiska frågor. Den politiska majoriteten består av M, Fp, C, Kd och Mp. Mandatfördelning 2006 års val M Fp C Kd Mp S V Sd 43 13 9 7 53 10

5 En vanlig dag i Skåne

6 Region Skånes ekonomi Region Skåne visar för fjärde året i rad ett positivt resultat. Resultatet 2010 blev miljoner kronor. Intäkter Nettokostnader

7 Region Skånes ekonomi Kostnaderna uppgick 2010 till 33,5 miljarder kronor.

8 Skåningarnas kollektivresor
Resandet ökade med 6,3 procent jämfört med 2009. Drygt 137 miljoner resor gjordes med Skånetrafiken under 2010.

9 Anställda inom Region Skåne
Region Skåne är en av landets största arbetsgivare med drygt anställda.

10 Skåningarnas vårdkonsumtion
Skåningarna gjorde drygt 3,6 miljoner läkarbesök under 2010. Läkarbesök totalt Läkarbesök per person 2,94 Vårdtillfällen totalt Vårdtillfällen per 1000 invånare 155

11

12

13 Tullverket Kc Malmö C Kraft 2007
Skåne har ett strategiskt geografiskt läge. Området har flera utlandsförbindelser med intensiva trafikströmmar i vilka det finns en tung hotbild avseende bl.a. narkotikasmuggling riktad mot Sverige 2007 Tallin Riga Helsingfors Stockholm Oslo Göteborg Tullverket Kc Malmö C Kraft 2007 DK Everöd Åhs Hbg Kph ,6 milj inv DK = 12 min Mö AmfetaminEcstasy Heroin Cigaretter Alkohol Sturup Kastrup Cannabisharts Amfetamin Ecstasy Kokain Heroin Alkohol Ysd Trg DE DE DE PL DK

14

15 Hälsoläget i Skåne Gott Ojämlikt Fysisk aktiv Psykisk ohälsa
Tobak - Alkohol

16 Delaktighet Demokratins institutioner är märkvärdigt sköra i den meningen att de tar lång tid att bygga upp men kan raseras betydligt snabbare. Det kan ske brutalt genom våld. Så sent som för några tiotal år sedan våldförde sig ömsom fascistiska och nazistiska, ömsom kommunistiska system även på demokratiska stater. En avdemokratisering kan också komma mer smygande, genom små men medvetna justeringar av viktiga detaljer i strukturerna. Utan att någon egentligen vill det, kan demokratins institutioner även förlora sin inre bärighet och sina normer på grund av att den kritiska bildningen försummats eller genom att ledare medvetet eller aningslöst missbrukat folkets förtroende. Statens demokratiutredning 2001

17 Tabell I. OECD Health Data 2009
4.1.3 Tabell I. OECD Health Data 2009 Estimated number of consultations per doctor, 2007 1. In Canada, the number of doctors only includes those paid fee-for-services to be consistent with the data on consultations. 2. In France, estimates of consultations in hospital out-patient departments have been added for more complete coverage. Source: OECD Health Data 2009.

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS EKONOMI OCH STYRNING

19 LEAN PRODUCTION tillhandahåll det värde som kunden verkligen vill ha
Identifiera det värdeskapande flödet och eliminera spill Strukturera de moment som blir kvar så att ett kontinuerligt flöde skapas Se till så att det som produceras verkligen är det som också konsumeras Börja från början igen på jakt efter den perfekta värdeskapande situationen utan spill (fritt översatt efter Joosten et al 2009)

20 KRITIKEN MOT LEAN Få empiriska studier av verkliga effekter
Risk för automatisering och utarmning av arbetsuppgifter Sammanblandning med besparingskrav och nedskärning av personal Hur få med ett medarbetarperspektiv?

21 PRIVAT ELLER OFFENTLIGT?
OFFENTLIG FINANSIERING OFFENTLIG PRODUKTION OFFENTLIG FINANSIERING PRIVAT PRODUKTION PRIVAT FINANSIERING PRIVAT PRODUKTION PRIVAT FINANSIERING OFFENTLIG PRODUKTION

22 MYTER OM PRIVAT VÅRD + hög effektivitet + korta beslutsvägar + ???
- vinstdrivande därför dyr - inte till för alla patienter - ???

23 MYTER OM OFFENTLIG VÅRD
+ inte vinstdrivande + solidarisk – alla betalar, alla får del av + ??? - Dyr och ineffektiv Tungrodd och byråkratisk - ???

24 Tabell IV. Antal vårdtillfällen per vårdplats 2010

25 Tabell II. "Vårdproduktion" per läkarresurs 2010

26 Vårdgaranti

27 Årets resultat (Mkr) ca 1.2 miljard överskott. Vården tillfördes 970 miljoner

28 Intäkter och kostnader 2000-2010 (fast pris 2000)
Skatte-höjning 1 kr

29 Nettokostnadsutveckling, fast pris index 2000=100

30 Resurser och behov 2010-2020 (fast pris 2010)

31 Region Skånes nettoskuld 2010-2020 (fast pris 2010)
Mkr

32 Hur upplevs Region Skåne?
Skåningarnas förtroende för politikerna och demokratin i Region Skåne har ökat Medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården har ökat och ligger i nivå med riket 1 av 3 anser att sjukvården är jämlik Patienterna har högt förtroende för vården och bemötandet 6 av 10 är nöjda med Skånetrafiken. Tågresenärerna minst nöjda 9 av 10 sjukrese- och färdtjänstresenärer är nöjda 8 samarbetspartners av 10 upplever att samarbetet fungerar bra 4 av 5 skåningar anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver 9 av 10 anställda i Region Skåne trivs på jobbet

33 Vad har vi kunnat erbjuda våra medborgare 2010?
läkarbesök vårdtillfällen Tillgängligheten har ökat. 76% blir färdigbehandlade på akutmottagningen inom 4 timmar 66 % av höftfrakturpatienter opereras inom 24 timmar Ett regionalt cancercentrum (RCC) har inrättats Screening för bukaortaaneurysm av 65-åriga män startats Produktiviteten i hälso- och sjukvården har ökat 8 av 10 FTV kliniker kan ta emot nya patienter inom 2-8 veckor resor med Skånetrafiken 10-minuters trafik för Öresundstågstrafiken 9 av 10 skåningar har möjlighet att resa till huvudorterna inom en timme 91% av alla busslinjer är tillgängliga för rörelsehindrade Tillgängligheten till 1:a besök inom specialistvården har ökat från 75% i april till 88% i december Tillgängligheten till operation/åtgärd har ökat från 65% till 85% 76% blir färdigbehandlade på akutmottagningen inom 4 timmar 2010 Kömiljard del 1, jan-mar, med avstämning mars, utgick från 2009 års modell som avsåg enbart vårdgarantipatienter i motsats till del 2 som avsåg alla väntande patienter, vidare så ingick inte övriga op i denna första del RS klarade här excellensnivån över 90 % (96% för besök resp 95% för op), detta renderade 39,4 milj till Skåne Kömiljard del 2, april-dec, med avstämning sep-dec, ny modell som omfattar alla patienter till ett första besök samt operation/åtgärd inkl övriga op RS klarade besöksdelen 85% men inte op/åtg inkl övr 78%, detta innebar ytterligare 61,1 miljoner så sammanlagt har RS fått ta del av drygt 100, 5 miljoner 2010 Det är också många patienter – närmare under helåret – som valt att få vård på annan plats eller hos annan vårdgivare med ledig kapacitet istället för sjukhuset på hemorten. Bland de enskilda sjukhusen utmärker sig Hässleholm som i princip helt saknar väntande över 90 dagar till såväl specialistbesök som operation. I nedre delen av mätningen finns bland annat Skånes Universitetssjukhus, men även här är trenden positiv. Resandeökning 6% Stadsbuss +8,3 % Regionbuss + 5,7 % Tåg + 2,5 %

34 Uppföljning Vård i rimlig tid 2010
80% 80% 100% 100% 90% 90% 100% 80% 80% 70% 70% * = Kömiljarduppföljning samt andel inom 60 dgr mäter enbart dec inte år

35 Förvaltningarnas resultat (Mkr)

36 Ackumulerade resultat 1999-2013 (Mkr)

37 Budget 2011 Skattesats 10.39 Efter ombudgetering – 320 miljoner
910 miljoner mer till vården 214 miljoner till kollektivtrafiken stram budget – 2012

38 Utmaningar 2011 Ekonomi - ekonomi i balans ! Hälso- och sjukvård
- Utveckla patientsäkerhetsarbetet - Uppnå målen för kömiljarden och sjukskrivningsmiljard 2010 - Genomföra beslutade förändringar (Lab, RPK,radiologi) - Hälsovalet, 1:a linjens vård och styrprinciper - Effekter av gemomförda satsningar/investeringar (palliativ vård, cancersjukvården) - Genomföradet av SUS och UMCS - Utveckla samverkan och samarbetet med kommunern Klara ekonomin, mycket stram * Vad tycker ni ? Vad saknas Regional utveckling - Stärka Region Skånes miljöprofil - Fullfölja beslutade satsningar. Klimat – Miljöstrategiskt program - förändringar för kollektivtrafiken Är detta relevant ?

39 Sjukvårdskostnader (kr per invånare)

40 Nettokostnad för hälso- och sjukvård (kr/inv) 2009 exkl. tandvård
5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 SLL VGR Skåne Riket Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Hallands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Samtliga landsting Gotlands kommun 20 572 20 572 19 703 19 703 Region Skåne har ökat sina nettokostnader/inv med 2,6% jmf med Riket har ökat med 2,4%. Blekinge och Gotland har ökat med mer än 6%.

41 Nettokostnad för primärvård (kr/inv) 2009
500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 SLL VGR Skåne Riket Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Hallands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Samtliga landsting Gotlands kommun 3 579 3 579 3 192 3 192 Skåne har ökat sina kostnader med 12,5% jmf med Riket med 4,3%.

42 Nettokostnad för läkemedel inom läkemedelsförmånen (kr/inv) 2009
2 390 2 259 Skåne har minskat sina kostnader med 2,2% jmf med Riket har ökat med 0,3%. 5 landsting har högre kostnad/inv. än Skåne var det bara ett landsting som hade högre kostnader/inv är Skåne Om Skåne hade legat på rikssnittet kunde kostnaderna sänkas med ca 150 mkr.

43 Nettokostnad för specialiserad somatisk vård (kr/inv) 2009
2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 SLL VGR Skåne Riket Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Hallands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Samtliga landsting Gotlands kommun 11 330 11 330 11 098 11 098 Skåne har ökat sina kostnader med 3,7% jmf med Riket med 4,1%. Om Skåne hade legat på rikssnittet kunde kostnaderna sänkas med ca 260 mkr. Skåne har högre kostnader än riket för dagsjukvård och slutenvård.

44 Eget kapital kr/inv 101231 inklusive ansvarsförbindelse
Finansiell analys: Resultat-Kapacitet Eget kapital kr/inv inklusive ansvarsförbindelse bild visar eget kapital/invånare för att visa att vi inte har sämst balansräkning i Lt-Sverige

45 Satsningar Hälso- och sjukvården tillförs ytterligare 970 mkr
Hälsovalspeng/ invånare ökar 27 miljoner Mödravårdspeng Palliativ vård Barnpsykiatri Regionalt cancercentrum, Ersättning för hälsosamtal ökas från 18,5 mkr till 21 mkr. Nu även 15 miljoner till Primärvården

46 Självständighet och oberoende
Ideburen verksamhet Värdegrunden för den regionala överenskommelsen utgår från de sex principerna i den nationella överenskommelsen; Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald

47 Budget 2011 Regional utveckling
Biogas – Studentrabatt – Miljö / intern / extern – Klimatarbete / Klimatberedning – Näringsliv miljödriven - Kostnadstäckningsgrad – Många nya tåg –Naturbuss – Spårvagn – Social ekonomi – Ekologisk odling – Ungdomsarbetslöshet Övrigt Solceller – Vindkraft - Upphandling ( 600 ) – Flaskvatten – Lustgas Personal 18 –punktsprogram – Grön Rehab – Rättvis handel

48

49 Förlorad målrelaterad ersättning 2010

50

51

52

53

54

55 FOLKHÄLSOENKÄT 2008

56 Vad bestämmer vår hälsa

57 Min bild av folkhälsa En god folkhälsa är en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa ett livskraftigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Skåne Klara det offentliga åtagandet

58 Min bild av folkhälsa Det är viktigt för en fortsatt stark och utbyggd välfärd ( samhällsbyggande ) som i sin tur skapar förutsättningar för en god likvärdig hälsa för alla En jämlik och jämställd hälsa är solidariskt Vården endast en del

59

60

61

62

63

64

65

66

67 Ny strategi Tydliga målsättningar Jämlik hälsa – Onödiga ohälsa
Psykisk ohälsa Alkohol tobak Samverkan Fysisk Aktivitet – Kost – Övervikt Eget ansvar / Tillsammmans / Ideburen sektor Utvecklingsarbete / Operativa åtgärder

68 Sjukdomsbörda för sjukdomar i Skåne
Sjukdomsgrupper DALY % Hjärt- Kärlsjd ,5 Neuro- Psyk. sjd. 46  ,3 Maligna Tumörer 39  ,2 Skador ,1 Sjd. i ögon + öron 12  ,8 Musk. skelett sjd. 10  ,9 Luftvägs sjd. 10  ,8 Mag- Tarmsjd   ,0 Diabetes 4  ,1 HIV och AIDS ,1 Övr. Sex. överf. sjd ,1 Övriga sjukdomar 19  ,8 Summa  841

69 Tobak orsakar 22 319 DALY i Skåne
DALY x kr = milj. kr Skåningar röker 11,4 % mer än svenskar i genomsnitt En minskning av rökning till riksgenomsnittet skulle ge en besparing på mer än 250 milj. kr för Hälso- och Sjukvården i Region Skåne Liknande räkne exempel kangöras för övervikt, högt blodtryck, osäkert sexbeteende osv.

70 Alkohol orsakar 11 457 DALY i Skåne
DALY x kr = milj. kr En 50 % minskning av alkoholkonsumtionen skulle ge en vinst på 650 milj. kr En minskning till riksgenomsnittet skulle ge en vinst på 48 milj. kronor

71 Skånska Hälsofakta

72 Målet mäts i vårdbarometern

73 Tillgänglighet, kömiljard 2010
Maj 2010 Andel väntande inom 90 dgr målet: minst 80 resp 90% Svarsfrekvens krav: minst 95 % Besök 76 % 98 % Op/åtgärd 68 % 100 % Övr op 64 % Oklart hur övriga operationer kommer att påverka avstämningen för kömiljarden, ingår som särskilda villkor

74 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2010

75 Syfte Göra hälso- och sjukvården öppen för insyn
Sporra till förbättringar Förbättra kunskapsstöd för uppföljning och styrning av den egna verksamheten Bidra till hälso- och sjukvårdens styrning Ej för att stödja patienters val av vårdgivare

76 Öppna jämförelser år 2010 lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. 76

77 Öppna jämförelser år 2010 diabetes, blindtarmsinflammation,
stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer 77

78 Öppna jämförelser år 2010 Under 2009 ökade antalet rapporterade fall av MRSA. Nästan hälften av MRSA-fallen hade blivit smittade i Sverige upptäcktes 757 inhemska fall, under 2009 hade siffran ökat till 819. Diagram 8 visar andelen inhemskt smittade MRSA-fall som upptäcktes genom riktad provtagning under perioden 2008–2009.

79

80

81

82 Öppna jämförelser år 2010 Tredje gradens bristning omfattar förutom ytliga vävnader även hela eller delar av ändtarmens slutmuskel och fjärde gradens bristning dessutom rektalslemhinnan. De flesta bristningar läker bra och kvinnan får inga bestående men. Bristningar som inte blir upptäckta och adekvat åtgärdade kan medföra allvarliga problem för de drabbade kvinnorna. Skadan kan orsaka nedsatt psykologiskt och emotionellt välbefinnande med oro för inkontinens, sexuell funktion och framtida graviditeter. De komplikationer som kan vara bestående är till exempel smärtor i mellangården, smärta vid samlag och avföringsinkontinens.

83 Studier har visat att fördröjning av operation till efter 24 timmar leder till ökad dödlighet inom 4 månader från operation, även för i övrigt friska patienter Dessutom ökar komplikationer såsom infektion, trycksår och förvirring. Väntan på operation är ansträngande såväl fysiskt som psykiskt för patienten och vårdtiden förlängs. Patienter 50 år och äldre med icke patologisk fraktur ingår i jämförelsen

84 Jämfört med samma tidpunkt året innan har totala antalet behandlade män och kvinnor ökat med 17 procent, Skillnaden mellan de tre befolkningsmässigt största landstingen – Stockholm, Skåne och Västra Götaland – är stor och sannolikt rättvisande beskriven, då täckningsgraden enligt studien ovan för de två läkemedlen förskrivna på recept för RA var hög i dessa: 88, 94 respektive 87 procent. Könsuppdelade data visar också en variation mellan landsting, men framförallt en genomgående skillnad mellan kvinnor och män, där fler kvinnor är behandlade. Men då ännu fler kvinnor än män har reumatiska sjukdomar, är kvinnorna trots detta underbehandlade. RA är till exempel tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.

85 Öppna jämförelser år 2010

86 Öppna jämförelser år 2010

87 Öppna jämförelser år 2010 Stroke är en av våra stora folksjukdomar. År 2008 drabbades över personer av stroke, ungefär lika många män som kvinnor. Över 80 procent av patienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Sedan år 2000 kan en tydlig minskning av antalet strokefall märkas. Som stroke räknas alla fall med någon diagnos för hjärnblödning, hjärninfarkt eller ej specificerad stroke i Dödsorsaksregistret eller Patientregistrets slutenvårdsdel. Därmed ingår både de patienter som dog utan att ha vårdats på sjukhus och de som sjukhusvårdades. I jämförelsen ingår endast förstagångsfall, definierat som de personer som inte haft någon stroke under de sju föregående åren. Av de sjukhusvårdade fallen avled knappt 15 procent inom 28 dagar efter slaganfallet och 20 procent inom 90 dagar. I genomsnitt avlider knappt personer per år inom 28 dagar efter en förstagångstroke. Efter att man tagit hänsyn till skilda åldersfördelningar är dödligheten efter stroke i riket, både efter sjukhusvård och totalt, lika för kvinnor och män. För båda könen märks på riksnivå också en marginell minskning av både 28- och 90-dagarsdödligheten.

88 Vid hjärninfarkter har intravenös trombolysbehandling, använd enligt de gällande kriterierna, en mycket gynnsam effekt på utfallet för en del av patienterna som får behandlingen. Risken för död och funktionsnedsättning minskar. Trombolysbehandling har därför en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. Kriterierna för att den propplösande behandlingen ska kunna sättas in är att det gått högst 4,5 timmar sedan symtomen började, att patienten är funktionsoberoende före insjuknandet samt att patienten är 80 år eller yngre. I princip ska samtliga akutsjukhus i landet kunna ge denna behandling, eftersom den främst kräver kompetensutveckling inom klinisk och radiologisk diagnostik, men annars är baserad på traditionell strokevård. Vid trombolysbehandling är minimal tidsfördröjning av största värde för slutresultatet. Att tidsfaktorn är så viktig understryker behovet av att denna vårdinsats ges decentraliserat. Något mål för andelen trombolysbehandlade finns inte formulerat. Viss vägledning kan fås från de landsting och sjukhus som har de högsta andelarna, men alla bör kunna öka andelen behandlade.

89 ADL står för Aktiviteter i Dagligt Liv
ADL står för Aktiviteter i Dagligt Liv. Med personlig ADL avses aktiviteterna förflyttning, toalettbesök samt av- och påklädning. Som kvalitetsindikator speglar måttet sjukvårdsinsatserna både i akutfasen och i den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning från akutsjukhus. I diagram 81 redovisas andelen patienter som var oberoende av andra för sin personliga ADL tre månader efter akutfasen, av dem som överlevde och som före insjuknandet själva klarade sin personliga ADL. Resultaten är justerade för ålder och patientens medvetandegrad vid insjuknandet Detta mått på resultat bör helst tolkas tillsammans med andelen som överlevde. Det bästa resultatet når sjukhus och landsting som dels har en hög andel patienter som överlever, dels har en hög andel som är personligt ADL-oberoende, som alltså i hög grad återfår sina funktioner. 89

90 Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och utgjorde 29 procent av samtliga kvinnliga cancerdiagnoser Varje år får cirka kvinnor diagnosen bröstcancer. Risken att få en bröstcancerdiagnos före 75 års ålder är cirka 10 procent. Femårsöverlevnaden har ökat från 65 procent i mitten av 1960-talet till 84 procent för kvinnor som fick sin diagnos under mitten av 1990-talet och nu är den 88 procent. Den intressanta iakttagelsen avseende denna indikator är inte främst vilka inbördes positioner landstingen har, utan istället dels det goda och jämna resultatet i riket, dels det faktum att femårsöverlevnaden ökat i nästan alla landsting.

91

92

93 Med polyfarmaci avses samtidig användning av många läkemedel
Med polyfarmaci avses samtidig användning av många läkemedel. Studier har visat att detta är förknippat med svårigheter att inta läkemedlen på ett korrekt sätt (”non-compliance”), högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner och med läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Andelen är mycket hög i gruppen äldre med ApoDos, där totalt 26,2 procent hade tio eller flera läkemedel, att jämföra med 7,0 procent för dem med receptexpedierade läkemedel.

94 Under mätperioden hade i genomsnitt nästan 26 procent av kvinnorna och 19 procent av männen hämtat ut någon typ av antibiotika Variationerna mellan landsting är sannolikt uttryck för skillnader i behandlingstradition, och kan inte förklaras med befolkningens behov av antibiotika. Det är önskvärt att ha en låg förskrivning av antibiotika, men den optimala nivån är svår att fastslå. Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning, har föreslagit målnivån 250 recept per invånare och år. Inget landsting når denna nivå idag, utan det skulle i riket krävas minskningar av antalet förskrivna recept på över 30 procent.

95 Hjärtsjukvården fortsätter att utvecklas positivt precis som i övriga landet
Strokeprocessen kan ytterligare förbättras t ex avseende andel som vårdas på strokeenhet och rehabiliteringen till ADL-oberoende. Andelen strokepatienter som behandlas med trombolys ökar i såväl Skåne som övriga landet Överlevnaden för förtidigt födda barn fortsätter att förbättras Skåne har en låg kejsarsnittsfrekvens vilket ur många aspekter är positivt

96 Antalet suicid är nästan högst i landet
Andelen personer som står på lugnande medel/sömnmedel är hög Andelen äldre (över 80 år) som har 10 eller fler läkemedel liksom andelen äldre med riskfyllda läkemedelskombinationer är hög i Skåne

97 Resultaten för patienter som opereras med ledprotes är goda men väntetiderna för patienter med höftfraktur är fortfarande alltför långa Behandling av benskörhet ffa hos kvinnor över 50 år bör öka vilket kan ge stora hälsoekonomiska vinster Den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten (lungcancer, matstrupscancer, levercirrhos och trafikolyckor) är hög i Skåne

98 Sjukhusresultat, Kostnader från KPP-databasen (tkr)

99 Sjukhusresultat, Kostnader från KPP-databasen (tkr)

100 Kostnader för att uppnå platsantal/rikssnitt

101 Vi svenskar blir allt äldre och vi ställer högre krav
Antalet personer över 65 år förväntas öka 42 % fram till 2027 Antalet personer i åldern förväntas öka med 13 % I Skåne är ökningen inte lika dramatisk Arbetsmarknaden i Skåne väsentlig

102 Framtidsscenario 75-84 år år > 95 år Sölve Elmståhl

103 Höftfraktursincidens per 10 000
Cancerincidens per Höftfraktursincidens per Incidensen av demens per 1 000 Strokeincidens per enl Riksstroke Sölve Elmståhl 103

104

105 Jobba klokare ? LEAN ? Resurser ? Rekrytering ? Medborgarinflytande ?
Tips från coacherna Jobba klokare ? LEAN ? Resurser ? Rekrytering ? Medborgarinflytande ? Vilka grupper Vad behöver vården ?

106 Hur skall framtidens vård organiseras ? Hur skall vi få råd
Samverkan Tillgänglighet Vad kan vi betala själv Vad gör en bra arbetsgivare Lön Valfrihet Medborgardialog Trovärdighet

107 PRIORITERINGAR Ett prioriteringstänkande i hälso- och sjukvården är en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet." Regeringens proposition till riksdagen 1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

108 Människovärdesprincipen Behovsprincipen Kostnadseffektivtetsprincipen
Intresseprincipen ?

109 Grupp 1 . Vård av livshotade sjukdomar, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ medicin, samt vård av personer med nedsatt autonomi Grupp 2 Prevention. Habilitering / rehab Grupp 3 Vård av mindre akuta sjukdomar och kroniska sjukdomar Grupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom eller skada