Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder

En presentation över ämnet: "Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder"— Presentationens avskrift:

1 Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Fallstudien: karaktäristiska drag och designfrågor

2 Föreläsningens disposition
Fallstudien som metodstrategi Olika typer av fallstudier: relation till teori Jämfröande fallstudier Exempel

3 Vad är en fallstudie? I likhet med historisk studie: svarar på frågor om ”hur och varför”, till skillnad från t.ex. enkätundersökning (vilka, vad, hur många, vad finns det för samband etc.) Ett fall av ett särskilt fenomen eller ”typ av händelse” ”A case study is [thus] a well defined aspect of a historical episode that the investigator selects for analysis, rather than the event itself (George & Bennet 2005) Studie av ”aktuell företeelse i dess verkliga kontext” där ”gränsen mellan företeelsen och kontexten är oklar” (Yin 2007) ”…intensiv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller företeelse…” (Yin 2007)

4 Fallstudien: karaktäristiska drag vad avser empiri
Fler relevanta variabler än datapunkter: ”[i stort sett] alla möjligheter bör undersökas” (djup-inriktat insamling av data) Användning av flera källor: ofta en kombination av olika skriftliga källor och intervjuer, men ibland även t.ex. observationer (triangulering) Förknippas ofta med kvalitativa metoder och ett kvalitativt förhållningssätt till forskning (Se tex Merriam 1994): Partikularistisk Fokus på förståelse, innebörden av ett fenomen, komplexitet, ”närhet till studieobjekt” Induktiv Deskripitiv (”thick descriptions”)

5 Fallstudier: karaktäristiska drag vad gäller relation till teori
Fallstudier brukar ofta betraktas som lämpliga för att utveckla teorier Fallstudier lämpliga för att identifiera kausala mekanismer och beskriva kausal komplexitet Men: detta behöver inte innebära att teorin kommer först. Inte sällan hittar man en spännande empiri först…

6 Teorianknytning: Viktiga frågor
Vad är ”fallet ett fall av”? Skall någon typ av ”variation” förklaras? I så fall hos den beroende eller oberoende variabeln? Vad för typ av teoretisk analysram skall användas? Skall några särskilda delar av teorin väljas ut för ”test” eller ”utveckling”?

7 Kan man generalisera från fallstudier?
Generalisering till population (statistisk generalisering)? Generalisering till teori/generellt fenomen (analytisk generalisering) Förfina precisionen hos teorier Replikationslogik Introducera nya typer eller subtyper av fenomen Exempel från fredsforskning: relationen mellan politiskt system och krig Exempel från förvaltningsforskning: drivkrafter hos offentliga myndigheter

8 Val av fall: en-falldesign
Generellt argument: Ibland bättre att fokusera på ett fall: större möjligheter till att det finns starka förklaringar Kritiska fall: gynnsamma och ogynnsamma omständigheter Typiska fall: maximal variation Tidigare ej studerade, svåråtkomliga fall eller extrema fall Paradigmatiska fall?

9 Jämförande metod All forskning är jämförande
Jämförande metod en metodstrategi (liksom experiment och statistisk undersökning) Jämförande metod fokuserar på jämförelser mellan makropolitiska system, men logiken även lämplig för andra undersökningsobjekt (t.ex. organisationer) Fallstudier och kvantitativa strategier Ofta kombination av analytisk-kausal historisk-tolkande

10 Lijphart om den jämförande metoden: Strategier
Välj så många fall som möjligt Reducera fallens karaktär (förenkla) Välj likartade fall Fokusera på nyckelvariabler

11 Logiker i jämförande metod: Mills metoder
”Method of difference” ”Method of agreement” Fall 1 Fall 2 a b c x Inte x y Inte y Fall 1 Fall 2 a Inte a b Inte b c Inte c x y

12 Varianter på Mills metod: ”most different systems design”
Fall 1 Fall 2 a b c x Inte x y Inte y Fall 1 Fall 2 Inte a Inte b Inte c x Inte x y Inte y

13 Risker i jämförande fallstudier
”Fler variabler än fall” Val på den beroende variabeln Betyder begrepp samma sak i olika fall? Externa faktorers påverkan (utanför fallen)

14 Exempel 1: Den socialdemokratiska staten… (Bo Rothstein)
Jämför utfall av skolpolitik med utfallet arbetsmarknadspolitiken i Sverige under efterkrigstiden Väljer fall som gjort det möjligt att konstanthålla vissa centrala variabler, utfallen olika (method of difference) Val av organisationsform för implementering centralt för utfallet Svaghet: kan inte visa på att kaderorganisationen alltid är en bättre organisationsform Styrka: lyckas visa på rätt tidsordning och lyckas visa på vilka orsaksmekanismer som var verksamma - 14

15 Exempel 2: States and social revolutions…(T. Skocpol)
Analyserar revolutionerna i Frankrike, Ryssland och Kina Lika utfall, olika fall (method of agreement) Viktiga gemensamma faktorer i fallen: försvagad politisk regim internationellt, ineffektiv internt: strukturbaserade förklaringar Vad säger oss detta generellt? Problem med val på beroendevariabeln, mäts samma fenomen etc. Finns det andra fall som motsäger teorin? Skocpol: not a general theory but ”a theory of revolutions in wealthy agrarian states that had not experienced colonial domination” 15

16 Exempel 3: Konflikt eller harmoni? (Lars Karlsson)
Individuella rättigheter och ansvarsutkrävande i svensk och brittisk sjukvård Fallen olika, utfallen paradoxala, ej de förväntade utifrån teorin Förklaring: skilda synsätt på medborgarskap Problem: Fallens komplexitet; många variabler