PRIVATJURIDIK Domstolar, kap 4.

En presentation över ämnet: "PRIVATJURIDIK Domstolar, kap 4."— Presentationens avskrift:

1 PRIVATJURIDIK Domstolar, kap 4

2 Centralt innehåll Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

3 I Sverige finns tre olika typer av domstolar
1) ALLMÄNNA DOMSTOLAR Mellan medborgare och/eller företag bl. a brottmål, tvistemål 2) FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR Mellan medborgare och myndighet 3) SPECIALDOMSTOLAR

4 1) ALLMÄNNA DOMSTOLAR Tingsrätter (ca 50 st)
Rådmän, tingsnotarier, nämndemän Hovrätter (6 st) Hovrättspresident, jurister, nämndemän Högsta domstolen (HD) Justitieråd

5 Tingsrättens uppgifter:
Lösa konflikter Förrätta borgerlig vigsel Registrera äktenskapförord Registrera lagfart och inteckning Besluta om och registrera namnändring, adoption, förmyndarskap, förvaltare, god man Mm

6 Allmänna domstolar Brottmål T ex misshandel, rån
Kraven på bevisning större än i tvistemål – ”hellre fria än fälla” Tvistemål T ex obetald skuld (läs sid 63, exempel)

7 2) FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR
Förvaltningsrätter (12 st) Kammarrätter (4 st) Högsta Förvaltningsdomstolen (förr: Regeringsrätten, RR)

8 Förvaltningsdomstolarnas uppgifter:
Utskänkningstillstånd Körkortsindragningar Skattemål Rätt till sociala förmåner Tvångsvård av ungdomar Omhändertagande av barn Överklagande av bygglov mm

9 3) SPECIALDOMSTOLAR Arbetsdomstolen Arrende- och hyresnämnder
Marknadsdomstolen Mark- och miljödomstolen Migrationsdomstolen

10 RESNING En dom kan inte ändras om den vunnit laga kraft. I sällsynta fall kan efter några år inkomma nya fakta som visar att den dömde är oskyldig . Den dömde kan då begära resning, men det krävs att något allvarligt fel begåtts (t ex sakkunnig har ljugit).

11 Genom medlemskapet i EU har Sverige förbundit sig att följa EU-rätten, dvs. de regler som är gemensamma för medlemsstaterna. Sverige får alltså inte besluta om en lag som står i strid med EU:s lagar.

12 Vad är prejudikat? En dom i HD/RR som kan vara vägledande för landets tingsrätter/förvaltningsrätter och hovrätter/kammarrätter. Läs om Stöld och Snatteri

13 Ann Wetterström Nacka Enskilda gymnasium 2013 ht