Bildades 1992 på initiativ av Mats Ribacke

En presentation över ämnet: "Bildades 1992 på initiativ av Mats Ribacke"— Presentationens avskrift:

1 Bildades 1992 på initiativ av Mats Ribacke
Kvalitetsrådet SFAM Q Bildades 1992 på initiativ av Mats Ribacke S-S

2 VERKTYGSLÅDAN 1993 1200 ex till 75% av landets vårdcentraler
Program för kvalitetsuppföljning Medicinska kvalitetsindikatorer Enkäter, APO –förslag mm Guide Médecine Här visas listans eller upptagningsområdets ålders- och könsfördelning. I avsnittet om resurser beskrivs i huvudsak enhetens personalomsättning. Senare beskrivs utrustning samt personalens utbildning och övrig kompetens. I avsnittet om service mäts telefontillgänglighet, kontinuitet och patienttillfredsställelse. Underlag för mätning av den medicinska kvaliteten på läkarmottagning, BVC och MVC ingår. Samverkan med övrig sjukvård beskrivs. Ohälsotal och täckningsgrad anges. Med indikatorer avses kvalitetsmått för en viss diagnos eller åtgärd som har hög validitet för kvalitet och som kan användas för screening av kvalitet i vården. SFAM har till att börja med valt att utveckla indikatorer för fem diagnos- eller symtomgrupper: Hypertoni, Diabetes, Mediaotit, Astma, samt dysuri/urinvägsinfektion. En genomgång av fördelar, nackdelar och svårigheter med enkäten görs. Ett antal exempel på frågor bifogas. Genom att följa ’manualen’ från Norrbotten kan man på ett enkelt sätt omedelbart sätta igång med arbetet. S-E

3 KVALITETSHUSET Kvalitetssystem byggt för primärvård ! Resurser
Innehåll Stroke Oro Depression Organ- isaton Organ- isaton Huset består av 4 delar: Den första delen är grunden som utgörs av det som är viktigast för patienten, tex tillgänglighet, sekretess, bemötande, information och kontinuitet. Den andra delen är väggarna, som består av det som gör verksamheten stabil, nämligen vårdcentralens organisation. Här ingår samverkan internt och externt, kvalitetsplan, fortbildning, avvikelsehantering, och dokumentation. Den tredje delen är taket som består av ekonomi.. Ekonomin vilar ju tungt över all verksamhet och kan ibland vara begränsande. Den fjärde delen är den viktigaste, nämligen innehållet, som består av prevention, diagnostik och behandling, dvs det som upptar större delen av dagen för all personal. Här finns också sjukdomsgrupper som UVI, hypertoni, diabetes, astma, demens och hjärtsvikt, men också diagnostik, tex röntgenutredning, lab-prover, och även behandling, tex läkemedelsförskrivning. Inom varje område formuleras mätbara mål, genom kunskapsinhämtning, analys av nuläge och diskussioner i personalgruppen. Vi har ett system för uppföljning där all personal deltar en enligt särskild modell. Vi har också ett enkelt och tydligt sätt att dokumentera kvalitetsarbetet. Bensår Städning Läkemedel Demens Patientperspektiv E-S 3

4 1:a Kvalitetsdagen 2004 Tema: Kolla Dina resultat –Andra gör det !
S-S

5 Kvalitetsdagen 2004 SFAM Qs budskap
Vi tror att vi gör som vi vill/bör göra För att förstå att vi behöver ändra oss måste vi kolla/mäta hur vi gör Regelbunden återkoppling ur datajournaler kan ha en stark påverkan på läkares handlingssätt. Enkelt hanterbara rapporter för återkoppling bör skapas i alla journalsystem. S-S

6 SFAM Qs budskap Problem med analyser av vården via uthämtning av data ur journaler
Endast data som är enhetligt registrerade är möjliga att använda Hur man väljer att registrera varierar mycket mellan olika vårdcentraler. Läkare sätter ofta olika diagnos för samma symtomkomplex. Viktiga fakta som avgjort beslutet kommer inte med i utsökningen Det är därför tveksamt om datautsökning kan användas för att jämföra olika. enheter. S-A

7 Ur föredragen 2004 Läkemedelsgenomgång på äldreboende medförde att hälften av de som stod på SSRI kunde sluta. Hos kostbehandlade patienter förbättrade inte användning av glukosstickor den metabola kontrollen AL-S

8 Kvalitetsdagen 2005 Tema Hur och varför mäts kvalitet i primärvård?
Alla landsting SKL & SoS inbjöds att komma och presentera sina mätningar och tankar kring dessa. S-S

9 SFAM Qs budskap   Primärvård är en komplex verksamhet med många olika kvaliteter som ej kan beskrivas av enstaka mått tex: Service Prioritering Patientmötet Medicinska omhändertagandet Samverkan S-S

10 SFAM Qs budskap Svårigheterna innebär inte att man ska avstå från att mäta, men mätningarna bör ha syftet att initiera utveckling och stimulera till förbättring i stället för att betygsätta.  ekonomisk ersättning för så kallade kvalitetsresultat skapar incitament till att dölja i stället för att efterforska de egna svagheterna S-L

11 Ur föredragen 2005 Datas validitet överskattas ofta. (Blekinge)
Risk för felaktiga siffror - fel vid registrering eller uttag. (Dalarna) Hur gör vi data tillförlitliga? (VGR) Arbetet med att ta fram in-data för indikatorer skall kännas meningsfullt och får inte öka arbetsbelastningen eller störa den dagliga verksamheten. (Skåne) Kvalitetskraven är knutna till den målrelaterade ersättningen baserad på uthämtade data. (Stockholm) Ett uppföljningssystem som är kopplat till ersättningssystemet ökar motivationen att faktiskt genomföra dokumentation på ett seriöst sätt (Värmland) S-L

12 Kvalitetsdagen 2006 Tema Vi lär av varandra L-L

13 L-S

14 SFAM Q HADE FEL! Tracer condition metodik för att jämföra ”totalkvalitet” dvs svara på frågan ”Hur bra är vårdcentralen? ” Med hjälp av evidensbaserade kvalitetsindikatorer analysera ett antal stickprov från 6-8 sjukdomsgrupper: 3 grupper av kroniska sjukdomar 3 grupper av akuta sjukdomar några organisatoriska indikatorer. Om alla stickproven i jämförelse med andra pekar i samma riktning kan man generalisera resultaten. S-A

15 Ur föredragen 2006 Evidens och praktik visar klar nytta av insatser för att påverka våra patienters livsstil. 25 % av patienter med KOL har hjärtsvikt. Diagnosen är svår. Var liberal med UKG. Vid prioritering i telefonrådgivningen: 90 % av patienterna ansåg de har rätt att få sitt sjukvårdsbehov tillfredsställt även om besvären är bagatellartade AL-S

16 Tema: Må bra genom att bli bättre!
Kvalitetsdagen 2007 Tema: Må bra genom att bli bättre! S-S

17 SFAM Qs budskap: Primärvård. Hur blir den bäst?
Personlig kontinuitet – minskar kostnader inom primärvård minskar antalet besök på sjukhus minskar antalet inläggningar ger nöjdare patienter Läkarval - att själv få välja sin läkare innebär att patienterna blir mycket nöjdare. S-S

18 SFAM Qs budskap Primärvård.Hur blir den bäst?
Kallelsesystem vid diabetes och astma ger bättre vård ger bättre medicinska resultat. Specialistsköterskor för diabetes, astma och hjärtsvikt ger vård som bättre följer riktlinjer ger i vissa avseenden bättre resultat. S-L

19 Ur föredragen 2007 Med SFAMs kvalitetsindikatorer kan kvalitetsbrister avslöjas och snabbt åtgärdas med mätbara förändringar Datajournal med rapportsystem förenklar. pvkvalitet.se underlättar detta Höftskola – rationell och effektiv ”konservativ” behandling av höftartros! LA-S

20 Kvalitetsdagen 2008 Gör vårdval och prestationsersättningar att:
Primärvården springer fortare? Gör ett bättre / sämre arbete? Jobbar mera med rätt / fel saker? S-S

21 Kvalitetsrelaterad ersättning har begränsningar
SFAM Qs budskap Kvalitetsrelaterad ersättning har begränsningar Får det som mäts resurser och uppmärksamhet medan annat försummas? Kan enstaka indikatorer avspegla total kvalitet? Hur påverkas enhetens resultat av patienters socioekonomi? Vad händer när man slutar betala? I en enkät till vårdcentralsledningar i Östergötland där den resultatberoende ersättningen var knappt 3 % av den totala uppgav ungefär 85 % att man lagt mera resurser på de områden som gav kvalitetsbonus. 30% upplevde att andra områden fått stå tillbaka. Enstaka indikatorer avspeglar de total kvalitet? Hur rättvisande blir ersättningen. Datakvalitetsproblem säg Kan vi lita på mätningarna som allt oftare skall göras automatiserad i de gemensamma databaserna. S-S

22 Ur föredragen 2008 Uppföljningen av livsstilsmottagningarna visar goda resultat när det gäller livsstilsfaktorer. 75% av hypertoniker som istället för läkemedel valt livsstilsförändring är efter 6 månader normotensiva. Vi fattar ofta snabba beslut efter erfarenhetsbaserade tumregler – med risk att ny kunskap inte tillämpas. AL-S

23 Kvalitetsdagen 2009 Förbättring i förändring
Tema Förbättring i förändring Att mäta och betygsätta primärvård är svårt men nödvändigt? Diskussion mellan SFAM & SKL S-S

24 SFAM Qs budskap Mätetalen har begränsningar Primärvård = diversitet
En normal vårdcentral använder olika diagnoskoder under ett år så det blir inte så många patienter per diagnos Många av de äldre behandlas samtidigt för ett flertal olika kroniska sjukdomar. Det innebär att kohorterna av likartade patienter blir små. Även mycket bra kvalitetsmått kan bli tveksamma pga. statistisk osäkerhet S-L

25 Ur föredragen 2009 Implementering av frågeformulär om levnadsvanor kan vara både bra och dåligt! Läkemedelsfel uppstår främst i vårdens övergångar. Distriktsläkare är ambivalenta till teamarbete: riskerar att förlora huvudansvaret och bara bli medicinsk expert. träning i teamarbete behöver påbörjas redan under grundutbildningen. AL-S

26 Kvalitetsdagen 2010 Tema Förbättringsarbete…
Låt oss visa att det är något vi i primärvård både vet hur man gör och verkligen genomför… S-S

27 SFAM Qs budskap Socioekonomi är viktigare än ACG vid ersättning till vårdcentraler.
Referat av två studier The importance of comorbidity in analysing patient costs in Swedish primary care Engstrom, S. Carlsson, L. Ostgren, C. J. Nilsson, G. H. Borgquist, L. BMC Public Health, : p. 36. Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda Borgquist L, Andersson D, Engström S, Magnusson H. Lakartidningen Sep 15-21;107(37): I en enkät till vårdcentralsledningar i Östergötland där den resultatberoende ersättningen var knappt 3 % av den totala uppgav ungefär 85 % att man lagt mera resurser på de områden som gav kvalitetsbonus. 30% upplevde att andra områden fått stå tillbaka. Enstaka indikatorer avspeglar de total kvalitet? Hur rättvisande blir ersättningen. Datakvalitetsproblem säg Kan vi lita på mätningarna som allt oftare skall göras automatiserad i de gemensamma databaserna. S-S

28 Studie 1 Ödeshögs och Ryds vårdcentraler
Rutiner som gjorde att man i Ryd satte flera diagnoser (2,1 per besök) jämfört med Ödeshög (1,4 per besök) medförde: 20 % högre ACG vikt i Ryd jämfört med Ödeshög trots att de listade i Ödeshög var klart äldre och kostnaderna 20 % högre S-S

29 Studie 2 Kostnadsvariation på vårdcentralsnivå i Östergötland
ACG förklarade mindre än 25 % av kostnadsvariationen på vårdcentralsnivå De listades medelålder och socioekonomi förklarade 54 %. S-S

30 Hur kunde det bli så? Läkare är och gör olika även när de sätter diagnos Studier har visat att när läkare sätter diagnos på samma patientfall så är överensstämmelsen mellan olika läkare ca 50% Nilsson G, Petersson H, Ahlfeldt H, Strender LE. Evaluation of three Swedish ICD-10 primary care versions: reliability and ease of use in diagnostic coding. Methods Inf Med 2000;39(4-5): Three- and four-digit ICD-10 is not a reliable classification system in primary care Wockenfuss et al Scand J Prim Health Care. 2009;27(3):131-6. För tillförlitlighet av ACG måste vi kanske låta alla läkare cirkulera runt och arbeta lika mycket tid på var och en av alla vårdcentraler? S-L

31 Ur föredragen 2010 NDR:s Checklista är ett lämpligt verktyg för att följa det lokala vårdprogrammet och öka patientsäkerheten för patienter med diabetes. För ett hållbart arbetssätt över tid och motivera till ständig utveckling mot hög patientsäkerhet måste medarbetarna vara delaktiga och få ta ansvar. LA-E

32 Tema Patientsäkerhet – är en del av vår kvalitet
Kvalitetsdagen 2011 Tema Patientsäkerhet – är en del av vår kvalitet E-E

33 Struktur och system för att lära av fel och misstag
Patientsäkerhet Struktur och system för att lära av fel och misstag När det blir fel eller det är nära att bli fel Hitta strategier för att förebygga dessa saker Kvalitet Struktur och system för att göra rätt från början ”Vardagsstrategi” så att det vanliga blir rätt Tillförlitliga system, rutiner, checklistor E_E

34 Förebygga fel Oftast inte okunskap
I ställer glöms saker bort, ”råkar bli fel” (Och ofta inga konsekvenser ”Inget hände”) Utbildning hjälper sällan I stället krävs säkra system/säkra rutiner tex - Checklistor - Sekreteraren kollar att remissen är skriven - Rigga så att det blir lätt att göra rätt – tex. vaccinationsformulär E_E

35 Ur föredragen 2011 Missad/Fördröjd diagnos utgör 50% av patientsäkerhetsmissarna i primärvård jfr läkemedelsfel som står för < 10%. Tillägg av KBT efter hjärtinfarkt nästan halverade risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt för kvaliteten att läkare har kontroll över sin arbetssituation. EAL-L

36 Tema Utan spaning ingen aning! = SFAM Q:s Budskap
Kvalitetsdagen 2012 Tema Utan spaning ingen aning! = SFAM Q:s Budskap S-S

37 Vi fyra läkare i på Ryds vårdcentral var lyckliga i vår föreställning att vi i vår praktik handlade på det sätt vi borde och själva önskade Men ……….1993 tillsattes det en informationsapotekare med uppgift att bl.a. efter våra önskemål göra sammanställningar av försäljningsstatistik.. Vi började med at be om statistik på vår antibiotika förskrivning S-S

38 S-S

39 Epidemi av kikhosta S-S
Som ni ser så gav engångsbeskedet om 1993 effejkt redan innan vi startade den mera systematiska återkoppling. De första 3 åren efter att återkopplingen avslutats fortsatte förbättringen Sedan har trenden vänt – det kan delvis bero på att vi har fått några nya läkare som inte deltagit under återkopplingstiden. Nåja, säjer någon infrågasättande, alla andra har väl dragit ner på sitt antibiotika förskrivande – det är ju en sammanhällstrend Epidemi av kikhosta S-S

40 Vi hade varit på föreläsningar!
Enbart utbildning-fortbildning förbättrar ej vården. Continuing education meetings and workshops: effects on professional practice and health care outcomes. Forsetlund L, Bjørndal A, Rashidian A, Jamtvedt G, et al Cochrane Database of Systematic Reviews 2009. Vi hade läst skriftligt utbildningsmaterial! Tryckt utbildningsmaterial kan ha en liten effekt på hur vården utförs. Printed educational materials: effects on professional practice and healthcare outcomes. Giguère A, Légaré F, Grimshaw J, et al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, S-S S-S

41 Men vi hade inte fått återkoppling på vår praktik!
” Det finns hög kvalitet på evidens talande för att: En kontinuerlig professionell utveckling som innefattar studier och analys av den egna handläggningen av patienter och utbildning-fortbildning kan förbättra vården. Trapp & Elwyn 2006 S-L

42 SFAM Q:s Budskap Stor fördel om system för kvalitetsförbättring utvecklas av professionerna inom primärvården Nationell samordning viktigt för framgång Kan professionerna enas om termer, begrepp och variabler så att man kan eliminera den stora variationen som uppstår genom 21 olika landsting? L-L

43 Ur föredragen 2012 Vi hinner med färre patienter än förr:
Ökad administration – Färre administratörer ”Amatörisering” av det administrativa arbetet, alla blir sina egna administratörer Administration skall vara ett stöd för verksamheten, inte tvärtom! Landstingens styrning av livsstilsregistrering – gör det av vi tappar drivkraften? L-L

44 L