Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Allmänt om klimat.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Allmänt om klimat."— Presentationens avskrift:

1 Allmänt om klimat

2 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Kol i mark Lustgas från kväve Koldioxid från fossil energi Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor I klimatsammanhang handlar det ofta om koldioxid från fossila bränslen. Jordbrukets klimatpåverkan är dock inte som andra samhällssektorers klimatpåverkan. Dels är det andra växthusgaser, nämligen metan och lustgas, som bidrar till det mesta av jordbrukets klimatpåverkan. Dels kommer mycket av utsläppen från olika biologiska processer, det är alltså inte de tekniska systemen som bidrar till de mesta växthusgasutsläppen i jordbruket. Just att mycket av utsläppen uppstår i olika biologiska processer medför att vi kan ha en rätt stor variation i utsläpp mellan fält eller djur och mellan år beroende på lokala förutsättningar och årsmånsvariationer, men även att det är svårare att verifiera hur stora utsläppen verkligen är. Man kan säga att metan är djurhållningens växthusgas. Metan bildas när organiskt material bryts ner i en helt syrefri miljö, t ex i vommen hos kor eller i flytgödsellager. Metan kan även bildas i sumpmarker/våtmarker. Det mesta av metan från jordbruket bildas i vommen hos idisslare. Lustgas/Dikväveoxid är en form av kväve (N2O), så där det finns kväve finns det även risk för att lustgas bildas. Det mesta av lustgasen från svenskt jordbruk bildas när kväve omsätts i marken, men det bildas även en del lustgas vid lagring av stallgödsel. Markens kolförråd kan både öka (inlagring av kol, marken blir en kolsänka) och minska (avgång av koldioxid). Förändringarna varierar dock mycket mellan olika jordar. Koldioxidavgången kan vara mycket hög från mulljordar (ökad syretillgång efter dränering ger hög mineralisering), medan t ex naturbetesmarker kan vara kolsänkor. Koldioxid från fossil energi (diesel, olja), men oftast en mindre del jämfört med andra utsläppskällor i jordbruket. Produktion av insatsvaror kan bidra med bytande växthusgasutsläpp, då framförallt från produktion av mineralgödselkväve och odling, transport, processning av inköpt foder.

3 Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser
1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv 1 kg metan = 25 kg CO2-ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO2-ekv Olika växthusgaser har olika stor inverkan på klimatet. Man brukar därför ange utsläppen i kg koldioxidekvivalenter för att de olika växthusgaserna ska kunna jämföras med varandra och för att man ska kunna uttrycka växthusgasernas potentiella klimatpåverkan. ”kg CO2-ekv” är en gemensam enhet för olika växthusgaser. Detta kan jämföras med att man måste känna till aktuell växlingskurs för att kunna räkna ut det sammanlagda värdet av t ex 1 US dollar, 1 euro och 1 yen, det räcker inte med att säga att man har ”tre pengar”. 1 kg koldioxid motsvara 1 kg koldioxidekvivalenter. Metan är en kraftigare växthusgas än vad koldioxid är. 1 kg metan ger samma potentiella klimatpåverkan som 25 kg koldioxid. 1 kg metan motsvarar därför 25 kg koldioxidekvivalenter. Lustgas är en ännu kraftigare växthusgas. 1 kg lustgas motsvarar ca 300 kg koldioxidekvivalenter.

4 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009
~16 % År 2009 var växthusgasutsläppen i Sverige ca 60 miljoner ton CO2-ekv. Detta avser utsläpp som skett i Sverige, alltså hänsyn har inte tagits till import och export av varor och tjänster. Utsläppen har successivt minskat, i början av 1990-talet låg utsläppen på drygt 70 miljoner ton CO2-ekv. Koldioxid utgör det mesta av dessa utsläpp. Det mesta av utsläppen kan kopplas till drivmedel som används i transportsektorn och annan energianvändning (el och värme i hushåll, industri, offentlig verksamhet etc.). Industriprocesser omfattar bl a cementindustrin, kalktillverkning, stål-, aluminium- (polyfluorerade kolväten) och järntillverkning. Jordbruket bidrar med ca 16 % av utsläppen som sker i Sverige/ca 9 Mton (inkl utsläpp från jordbrukets energianvändning). Jordbrukets utsläpp domineras av lustgas (framförallt från mark, utgör ca hälften av jordbrukssektorns växthusgasutsläpp) och metan (framförallt från idisslare, ca 25 % av sektorns växthusgasutsläpp). Jordbruket bidrar med ca 60 % av allt metan och 70 % av all lustgas som släpps ut i landet. Jordbruket växthusgasutsläpp har minskat genom åren. Mängden metan har minskat som en följd antalet mjölkkor minskat. Lustgasavgången har beräknats minska något eftersom mindre kväve tillförs åkermarken (färre djur ger mindre stallgödsel med färre djur, även mindre mineralgödselkväve) och kväveläckage minskat vilket ger mindre lustgasemissioner indirekt. Observera att här ingår inte utsläpp från produktion av mineralgödsel eller importerat foder i jordbrukssektorn. Här ingår bara utsläpp som sker i själva jordbrukssektorn i Sverige. Utsläpp från produktion av mineralgödsel redovisas under Industriprocesser, dessutom har vi inte gödseltillverkning kvar i landet. De turkosa staplarna avser utsläpp och upptag som räknas till markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (på engelska Land use, land-use change and forestry, LULUCF). Totalt sett utgör denna sektor en sänka för växthusgaser i Sverige, d v s det lagras in mer kol i mark och biomassa (framförallt i skog) än vad som avgår som koldioxid från nedbrytning av biomassa och mineralisering i mark. Sänkan förklaras främst av nettotillväxten i skogen (framförallt mer kol i levande biomassa) och inlagring av kol i mineraljordar (främst skogsmark). Om man bryter ut jordbruksmarken (åker och naturbete) ur LULUCF-sektorn är den totalt sett en källa till växthusgasutsläpp. Detta förklaras främst av mineralisering på mulljordar (ca 2 Mton CO2-ekv/år). Naturbetesmarker (grassland) ofta en sänka (-ca 0,5 Mton CO2-ekv/år). (NV National inventory report 2011 Sweden.)

5 Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem – spelar ingen roll var utsläppen sker
Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården – Hela livscykeln viktig ”Livscykeltänk” Uttrycker ofta klimatpåverkan per ”nyttighet”, t ex per kg produkt Pratar om ”utsläpp per kg produkt” och inte om ”har gått åt X kg CO2-ekv” eller ”innehåller X kg CO2-ekv” När man pratar om jordbrukets klimatpåverkan har man ofta ett annat perspektiv än när man pratar om andra miljöfrågor. I klimatsammanhang är det vanligt att man utgår från ett livscykelperspektiv, medan man i annan miljörådgivning ofta ser på utsläpp som sker från en gård eller inom ett avrinningsområde. Livscykelperspektivet innebär att man tar med utsläpp som sker på gården, men att man även tittar på utsläpp som skett före gården när insatsvaror producerats och att uppgifter om utsläppen får ”följa med” när produkterna lämnar gården. En livscykelanalys ger alltså information om hur stora utsläppen varit när en produkt tagits fram och används. Varför är det så? Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem på så sätt att det inte spelar någon roll var på jorden växthusgasutsläppen sker, utsläppen ger samma effekt på klimatet. Om man t ex ska bedöma hur stor övergödande effekt som utsläpp av nitrat och fosfor orsakar behöver man ta hänsyn till var utsläppen sker eftersom olika miljöer är olika känsliga för utsläppen och till retentionen, d v s att inte all fosfor och nitrat som läcker från jordbruksmarken når vattendragen. Mycket av jordbrukets klimatpåverkan kan kopplas till produktion av insatsvaror, t ex mineralgödselkväve, och det är viktigt att få med dessa aspekter för att inte suboptimera produktionen ur klimatsynpunkt. Vad innebär ”livscykeltänket”? Att man ofta uttrycker miljöpåverkan per enhet nyttighet, t ex kg CO2e/kg produkt. På så sätt kan man jämföra olika alternativ och se vad som ger minst miljöpåverkan. Resultaten ger information om hur stor miljöpåverkan varit. Det innebär att man uttrycker sig i termer av ”utsläpp per kg produkt” eller ”de totala utsläppen var x kg…”. Man pratar inte om produktens innehåll av koldioxidekvivalenter eller att det gått åt x kg koldioxidekvivalenter för att framställa en produkt.

6 Varför så olika växthusgasutsläpp mellan olika köttslag?
Vad ger klimatutsläpp? Metan från idisslandet! Odling av foder?! Odling av foder! Gödseln från djuren Produkter 1 kalv/ko/år Kött + ev mjölk 20-25 smågrisar/sugga och år. 200 ägg/höna Övrigt Kan bevara naturbetesmarker, men idag mycket annat foder Effektiva foderomvandlare, men äter det vi kan äta Växthusgasutsläppen skiljer mellan olika köttslag, dels vilka delar i produktionen som bidrar mest till utsläpp och dels hur stora utsläppen är per kg kött (betydligt högre per kg nötkött än per kg gris- och kycklingkött). Skillnaderna beror på: Idisslarna producerar mycket metan i vommen, vilket bidrar till en stor andel (ca hälften) av växthusgasutsläppen från nötköttsproduktion. Grisarnas och fåglarnas fodersmältning ger knappt några växthusgasutsläpp. Utsläpp från odling av foder är den enskilt största utsläppskällan för kyckling- och griskött (upp till ca 80 % av utsläppen) och dessa utsläppsnivåer kan variera beroende på vilket foder djuren får och fodereffektiviteten. Hög foderförbrukning och mycket soja är några faktorer som kan dra upp utsläppen per kg kött. Fodret har mindre betydelse för nötköttsproduktionens klimatpåverkan – dels utgör fodret en mindre andel av de totala växthusgasutsläppen och dels utgör grovfoder en stor del av foderstaten, vilket generellt är ett ”klimatsmart” foder. Utsläppen från stallgödseln skiljer också mellan djurslagen. Kyckling- och grisgödseln är mer ”potent” att bilda metan eftersom den innehåller mer lättomsättbart organiskt material än vad nötgödseln gör. Kyckling- och grisgödseln innehåller även mer kväve än vad nötgödseln gör, vilket ökar risken för lustgasavgång. Moderdjurets bidrag till växthusgasutsläppen per kg kött är högre för nötkött än för gris- och kycklingkött. Kon bidrar till relativt höga växthusgasutsläpp, framförallt i form av metan från vommen, och utsläppen kan sedan fördelas endast på en avkomma per år. När man diskuterar fodret och dess miljöpåverkan får man även komma ihåg att nötkreaturen i många fall är en förutsättning för att hävda naturbetesmarkerna. Det finns även undersökningar och beräkningar som tyder på att kolförrådet i naturbetesmarker ökar, vilket är positivt ut klimatsynpunkt eftersom det innebär att koldioxid från luften binds in i marken. Det finns dock inga entydiga uppgifter om hur stor denna kolinlagring är, och effekterna av kolinlagring i mark brukar därför inte tas med när växthusgasutsläppen per kg kött beräknas.

7 Svensk produktion av kött, mjölk och ägg - produktionsnivå och växthusgasutsläpp
I en studie från SIK (SIK-rapport 793) har man jämfört svensk animalieproduktion (mjölk, kött och ägg) 1990 med produktionen 2005 och hur mycket växthusgasutsläppen skiljde sig åt mellan åren. Beräkningarna har gjorts utifrån nationell statistik (om t ex produktion och djurantal) och kompletterades med uppgifter från litteratur, rådgivning etc. om t ex dieselförbrukning och åtgång av eget foder. Den vänstra bilden visar hur många ton mjölk, kött och ägg som producerades 1990 jämfört med 2005 (observera att vikten för mjölken ska multipliceras med 10). Produktionen har minskat något, utom kycklingproduktionen som mer än fördubblats. Den högra bilden visar de beräknade växthusgasutsläppen från svensk animalieproduktion 1990 och Totalt sett var utsläppen lägre 1990 än 2005 (8,5 respektive 7,3 miljoner ton CO2e, totalt -14%). Det beror främst på effektivare produktion (förklarar 2/3 av minskningen) vilket ger lägre utsläpp per kg produkt och minskade produktionsvolymer. Mjölk- och nötköttsproduktionen står för de mesta utsläppen (-relativt stor andel av animlieproduktionen och relativt höga utsläpp per kg produkt). Växthusgasutsläppen som kan kopplas till mjölken har minskat framförallt beroende på ökad mjölkavkastning per ko (färre kor behövs för att producera samma mängd mjölk). Utsläppen från nötköttsproduktionen har ökat, trots att produktionen av nötkött minskat något. Det beror på att en större andel av nötköttet kom från köttdjur

8 Svensk konsumtion av kött, mjölk och ägg - konsumtionsnivå och växthusgasutsläpp
SIK-rapport 794. Motsvarande studie av KONSUMTIONEN av animalieprodukter 1990 och 2005, dels den totala konsumtionen och dels klimatavtrycket av de konsumerade animalieprodukterna. Konsumtionen av animalieprodukter, framförallt kött, har ökat under perioden, både per capita och för hela befolkningen (viss befolkningstillväxt). Konsumtionen av kött ökade med 46 % per capita, varav nötköttskonsumtionen ökade med nästan 50 % och konsumtionen av kycklingkött nästan tredubblades var vi i stort sett självförsörjande på kött, men 2005 importerades en stor andel av köttet för att täcka glappet mellan den ökade efterfrågan och minskade produktionen (undantag kycklingproduktionen som ökat). Effekterna av den ökade konsumtionen speglas även i ökade växthusgasutsläpp kopplade till konsumtionen. Utsläppen ökade med 1 % per capita och år mellan

9 Växthusgasutsläpp från svensk produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg
SIK-rapport nr 793 och 794

10 Växtodlingens klimatpåverkan
10

11 Insatsvaror och inköpta tjänster
Vad ingår ? CO2, N2O, CH4 N2O N2O CO2 NO3-, NH3 Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling

12 Mellansvensk växtodlingsgård
Exempel på resultat-diagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen.

13 Växtodlingsgård Exempel på resultat-diagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen.

14 Sydsvensk växtodlingsgård
Exempel på resultat-diagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen.

15 Sydsvensk växtodlingsgård
Exempel på resultat-diagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen.

16 Växtodlingsgården - utsläpp per hektar
Kvävet centralt: Produktion av NPK N2O från kvävets omsättning i mark

17 Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda
Avkastningen central: + Fördela utsläppen på många ton Årsvariationer?

18 Lustgas bildas från kväve
Ammonium NH4+ Nitrat NO3- N2 N2O NO Nitrifikation Denitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH4+ Kräver syrefattig miljö Lustgas bildas både i nitrifikations- och denitrifikationsprocessen, normalt bildas den mesta lustgasen i denitrifikationen. Vid nitrifikation omvandlas ammonium till nitrat. Det är en syrekrävande process. Om det uppstår syrebrist hämmas nitrifikationen och det finns då risk för att lustgas bildas och avgår. Denitrifikation innebär att nitrat omvandlas till olika gasformiga kväveföreningar. Denitrifikationen sker i flera steg där lustgas är ett av mellanstegen och kvävgas är slutprodukten. Denitrifikation sker vid syrebrist när mikroorganismerna använder nitrat istället för syre för sin andning. Om det inte är helt syrefritt ökar risken att processen inte går hela vägen till kvävgas, och att det kan ske utsläpp av lustgas. Risken för lustgasavgång ökar om det finns mycket växttillgängligt kväve och lättomsättbart organiskt material (t ex från skörderester) i marken samt syretillgången är dålig. Andelen vattenfyllda porer påverkar hur snabbt syret tränger ner. Ju mer vatten, desto långsammare tränger syret ner. Situationer som kan ge mycket lustgas: Efter spridning/myllning av stallgödsel om det är mycket vatten i marken (vid regn). Vid tjällossning – mycket vatten och kväve från sönderfrysta celler i marken. Reducerad jordbearbetning kan både öka och minska lustgasavgången, beror till stor del på luftningskapaciteten i jorden. Vid redan dålig luftningskapacitet kan syretillförseln i marken bli ännu sämre  ökad risk för lustgasavgång. Reducerad jordbearbetning ger lägre mineralisering, vilket kan bidra till mindre lustgas på jordar med bra luftning. Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur

19 Kol i mark Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel
Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar speciella + Vall, stallgödsel, naturbetesmark - Ettåriga grödor, mkt jordbearbetning och bortförsel halm etc.

20 Kolkällan har betydelse
Ramförsöken Ultuna. Totalt 67 ton kol under 35 år. (Motsvarar 8 ton ts nötfast/ha vart annat år.)

21 Vikten av att spara kväve
* * Yaras garanti klimatavtryck

22 Vikten av att spara kväve
* * Yaras garanti klimatavtryck

23 Mjölk och nötköttsproduktionens klimatpåverkan
23

24 Vad ingår? CO2, N2O, CH4 N2O CH4 NH3 Djurhållning, stallgödsel
Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling NO3-, NH3 N2O N2O CO2

25 Mjölkgård Resultatdiagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen 25

26 Mjölkgård Resultatdiagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen 26

27 Nötgård (kött) Resultatdiagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen 27

28 Nötgård (kött) Resultatdiagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen 28

29 Utsläpp från produktion av olika fodermedel - vad påverkar utsläppen?
Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp Energi och transporter (generellt mindre del) Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja) Kol i mark (effekten osäker) ILUC (indirect land use change)

30 Utsläpp från produktion av olika fodermedel
Data från Siks fodermedelsdatabas, beräknat enligt LCA-metod, gödsling, avkastning, energiåtgång och för sojans del är avskogning till viss del inräknad. (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland) 30

31 Metan från idisslare CO2 + 8 H  CH4 + 2 H2O
Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Väteöverskott  metan Till skillnad från hästen som har sin grovfoderjäsning i grovtarmen kan idisslaren utnyttja grovfodret bättre. Idisslaren är mycket speciell. Fodret hamnar först i vommen där det finns miljarder mikroorganismer som bryter ner fodret. Tack vare mikroorganismerna kan idisslaren bryta ner cellulosa och hemicellulosa till flyktiga fettsyror som sedan används både som näring till mikroorganismerna och till vävnader. Varför bildar idisslare metan? Kolhydraterna i fodret bryts ner av mikroorganismerna till enklare sockerarter som sedan omvandlas till fettsyror: Ättiksyra Propionsyra Smörsyra. När ättiksyra och smörsyra bildas, bildas samtidigt koldioxid och väte. Metan bildas för att ta hand om vätet som annars skulle ansamlas i vommen. De metanogena bakterierna är dessutom duktiga cellulosanedbrytare. Cellulosa tex kan endast brytas ner av mikroorganismer. Du hittar inget glukos i kons vom, mikroorganismerna tar blixtsnabbt hand om det och förjäser det till fettsyror VFA. Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

32 Metan från idisslare Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: Djurets energibehov Fodrets smältbarhet och sammansättning Utfodringsnivå, överutfodring?

33 Metan från djurens fodersmältning
Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO2-ekv/ Mjölkko 3-3,5 Am-/diko 90-100 2,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst 10-20 0,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Kg metan och CO2 ekv. under 1 år för olika djurslag. Häst ligger förresten på runt 15 kg metan. Jämförelse: 1 000 mil med bensinbil  ca 2 ton CO2-ekv 3 kg N2O-N/ha  1,4 ton CO2-ekv Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO2-ekv

34 Metan från mjölkkons fodersmältning
Högre avkastning per ko innebär: Mer metan från fodersmältningen per ko, men mindre per ton ECM Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt ”fotavtryck” ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk Högre mjölkavkastning innebär: Mer metan från fodersmältningen per ko, men mindre per ton ECM. Vid högre foderbehov/högre mjölkavkastning ökar metanproduktionen, men en stor del av fodret går ändå till underhåll. Vid hög avkastning kan underhållsbehovet slås ut på större mängd mjölk. Högre foderkonsumtion ger även mer gödsel per ko, vilket ger mer metan och lustgas från gödselhanteringen per ko Måste även tänka på ”klimatkostnaden” för ev förändringar i foderstaten för att nå högre mjölkavkastning. Om t ex andelen och mängden soja ökar innebär det en relativt stor klimatkostnad, speciellt om man tar hänsyn till utsläpp från avskogning för att få mer mark för sojaodling. Ökad mjölkavkastning per ko innebär även att vi klarar oss med färre mjölkkor för att täcka efterfrågan på mjölk eller innan vi når mjölkkvoten. Det innebär även mindre kött från mjölkkor eftersom antalet utslagskor och kalvar av mjölkras minskar, och att glappet som då blir mellan produktionen och efterfrågan på nötkött måste täckas med kött från dikor eller import. Kött från mjölkkor är många gånger ett klimatsmartare alternativ än kött från dikor eller importerat kött, vilket medför att klimatkostnaden för att kompensera bortfallet av nötkött från mjölkkor kan bli relativt högt.

35 Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring
Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din grovfoderodling Beräkna foderstater vid varje byte av foder Utan spaning ingen aning! Grovfodret som utgör hälften av fodertilldelningen i de flesta idisslarfoderstater, måste naturligtvis analyseras, dels för att kunna välja rätt kraftfoder men också för att kunna utvärdera och förbättra grovfoderproduktionen. 35

36 Grisproduktionens klimatpåverkan
36

37 Vad ingår? CO2, N2O, CH4 N2O CH4 NH3 Djurhållning, stallgödsel
Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling NO3-, NH3 N2O N2O CO2

38 Grisgård 38

39 Metan från djurens fodersmältning
Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO2-ekv/ Mjölkko 3-3,5 Am-/diko 90-100 2,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst 10-20 0,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Kg metan och CO2 ekv. under 1 år för olika djurslag. Häst ligger förresten på runt 15 kg metan. Jämförelse: 1 000 mil med bensinbil  ca 2 ton CO2-ekv 3 kg N2O-N/ha  1,4 ton CO2-ekv Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO2-ekv

40 Utsläpp från produktion av olika fodermedel - vad påverkar utsläppen?
Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp Energi och transporter (generellt mindre del) Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja) Kol i mark (effekten osäker) ILUC (indirect land use change)

41 Utsläpp från produktion av olika fodermedel
Data från Siks fodermedelsdatabas, beräknat enligt LCA-metod, gödsling, avkastning, energiåtgång och för sojans del är avskogning till viss del inräknad. (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland) 41

42 Åtgärder för minskad klimatpåverkan
Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Foder Foder Stallgödsel Stallgödsel

43 Åtgärder för minskad klimatpåverkan
Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt, reducerad jordbearbetning Genomgripande ”systemändringar” Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi Finns en massa åtgärder att göra för att minska växthusgasutsläppen! Här ett sätt att gruppera dem (liknande gruppering finns för energieffektivisering) där man velat frångå indelning utifrån utsläppskälla. Det gäller att produkter levereras och att resurserna används effektivt. ”Jämn produktion” syftar här på att försöka undvika stora variationer mellan år/dippar vissa år, t ex p g a dålig dränering, så att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utsläppen kan fördelas på en bra produktion. Viktigt fokusera på kvävet (-minska förlusterna, öka utnyttjandet av befintligt N i foder, gödsel och mark) eftersom en så stor del av gårdens klimatpåverkan kan kopplas till kvävet (-produktion av mineralgödsel, lustgas som bildas när N omsätts i mark och stallgödsel). Foder (undvika spill och överutfodring) också viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt på flera plan. Om foderförbrukningen kan minskas minskar det även behovet av att producera foder (därmed utsläpp från odling etc.), ev utsläppen från djuren (ev idisslarnas fodersmältning) och från stall och stallgödsel (mindre N och organiskt material i träck+urin) Beskrivningen är rätt teknikbetonad, men här gäller det även att göra smarta val som kan minska förluster och växthusgasutsläppen. En del av detta kan till användas för att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgödsel minskar ammoniakförlusterna (mer N kvar i gödseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hämmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bästa fall minska utsläppen på flera sätt – minskad dieselförbrukning, mindre lustgas från mark och ev större kolinlagring i mark. Finns dock även risk att lustgasavgången ökar om jordarna blir för dåligt luftade. Handlar om åtgärder som påverkar hela/stora delar av gården eller innebär ny produktionsgren. Ändrad foderstrategi som går ut på att odla mer eget protein påverkar dels den egna växtodlingen (växtföljdseffekter, ändrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lägligheten?), foder som köps in och ev även djuren/stallgödseln.

44 Växthusgaser från gödsellager
44

45 Växthusgaser från gödsellager
Metan: Bildas i syrefri miljö Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) Temperatur (+hög temp) Lagringstid Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner Tillgång till kväve och kol Temperatur (hög temp gynnsamt) Lagringstid Ammoniak  indirekta lustgasemissioner Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Djupströ ger metan och lustgas

46 Metanavgången från gödsellager är en funktion av:
Mängd organiskt material Total mängd/hela volymen Maximal metanproduktionspotential, Bo Beror av djurslag och foderstater, högre för gris än nöt Methane conversion factor (- hur mycket av Bo uppnås?) Lagringssystem: (syretillgång) svämtäcke ger mindre CH4 Temperatur: låg temperatur ger mindre CH4

47 Lustgasavgång från flytgödsel
Lagret: Bildas i ytan/i svämtäcke. Normalt mycket liten avgång från flytgödsel. Spridning: Mycket fukt/lite syre kan gynna lustgasavgången. Ammoniakförluster ger lustgas indirekt  Myllning ger mycket liten NH3-förlust, men ev mer N2O.

48 Genom klimatglasögonen
I stort samma råd som tidigare, lite annan ”viktning” Kvävet centralt Energi enkelt att prata om

49 LCA ger information om en produkts miljöpåverkan
LCA ger information om en produkts miljöpåverkan. LCA är ingen innehållsdeklaration


Ladda ner ppt "Allmänt om klimat."

Liknande presentationer


Google-annonser