Hur hantera komplexa frågor?

En presentation över ämnet: "Hur hantera komplexa frågor?"— Presentationens avskrift:

1 Hur hantera komplexa frågor?
Samverkan innebär när två, eller flera, likvärdiga parter agerar för allas gemensamma bästa!

2 Hur kan farten i miljöarbetet öka?
Öka tilliten mellan företag å myndigheter Utveckla tekniska hjälpmedel för att förenkla åtgärder; t ex spårbarhet Utveckla samverkan i hela kedjan i Uppströmsarbetet. Många aktörer är involverade i exemplet Revaq Ny näring att utveckla; Vattenbruket

3 Hur kan samspelet med myndigheterna förbättras?
Hur kan samspelet med näringslivet förbättras? (Fråga till myndigheterna!) Öka utbytet mellan företag å myndigheter; gm t ex erbjuda praktikplatser, utbildning/seminarier, våga byta arbetsplats! Bred samverkan till ETT stort projekt, inkl kommunikation; Förslag Uppströmsarbete!

4 Samverkan, Goda exempel
Spårbarhet fisk (använda ett affärssystem i kontrollsyfte) Kemikalietillsyn i butik personlig erfarenhet Livsmedelsverket och Svensk Dagligvaruhandel; utbildning för inspektörer ABP i Stockholms kommun

5 Samverkan, dåliga Dålig samordning mellan myndigheter vad det gäller kontroll i butiker (livsmedelshygien, avfall, kemikalier, läkemedel, ABP, retursystem, mm)

6 Uppströmsarbete (var?)
Strömsund Butiker - kemikalier, läkemedel Bygghandel - byggmaterial till hantverkare och byggföretag Samtidigt är många kommuner livsmedelsproducenter (vatten) och behandlare av avloppsvatten Tillstånd för vattenbruk Fler samhällen längs med älven Kuststad - reningsverk och rötslam

7 Uppströmsarbete (vems ansvar?)
Kommun? Rikstäckande kedjor som säljer varor från EU Nationell myndighet? Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, m fl Många myndigheter inblandade, men relativt få tillverkare av produkter som säljs av ett antal fler säljare. Nationella kedjor följer nationell och internationell lagstiftning.

8 Uppströmsarbete (vad?)
Diffusa ”utsläpp” från byggmaterial till luft och vatten Hushållsavlopp, hushållskemikalier, textiltvätt och läkemedel Tillstånd för användning av rötslam, återvunnen växtnäring

9 Samhällets vakthund! Reningsverkens slam speglar samhällets användning av material och kemiska ämnen MEN: Förekomst är INTE lika med risk! Kunskap krävs om: hur ämnen uppträder i jorden (ökande halter=varning! Inte ökande halter=ingen risk) Var ämnen hamnar i växters och djurs ätbara delar till människor (förekomst i ätbara delar=en risk??? Ja, kanske…

10 Förslag!!!

11 Projekt Uppströmsarbete
Mål Se till att en gång använda näringsämnen (restprodukten rötslam) kan recirkuleras! De ämnen vi inte vill ha i ätbara delar(de som utgör en risk!), ska vi inte släppa in i kretsloppet! Enkelt eller hur? En uppgift med många inblandade myndigheter och företag! En uppgift för Vattenförvaltningen?

12 Vad är Revaq? 3:e parts certifierat kvalitets ledningsystem för reningsverk Innebär: Uppströmsarbete, regelbunden uppföljning av ett antal oönskade ämnen, spårning av källan till dessa Hårdare krav än EU:s slamdirektiv (fr 1986) 2012 ca 50% av allt slam i Se fr certifierade reningsverk Systemet ägs och drivs av Svenskt Vatten