Kan naturen bidra till förbättrad folkhälsa?

En presentation över ämnet: "Kan naturen bidra till förbättrad folkhälsa?"— Presentationens avskrift:

1 Kan naturen bidra till förbättrad folkhälsa?
MD, PhD Matilda Annerstedt Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi & Miljöpsykologi Fakulteten för Landskapsplanering, SLU, Alnarp Urbanforskningens dag, 8:e juni, 2012, Malmö

2 Varför blir man doktor i landskapsplanering med inriktning folkhälsa
Varför blir man doktor i landskapsplanering med inriktning folkhälsa? Does it make any sense?

3 Är det inte bättre att folk rycker upp sig?
Ja, ni vet…

4 Spelar miljön verkligen någon roll för hur vi mår?
Var är det enklast att leva hälsosamt?

5 “Urban trees can reveal income inequality”
“You can identify poor neighbourhoods from space” (Google Earth)

6 Mitchell & Popham, The Lancet, 2008

7 Urbanisering Källa: Rydin et al Shaping cities for health: complexity and the planning of urban Environments in the 21st century. The Lancet;379:

8 Befolkningsökning Källa: Rydin et al Shaping cities for health: complexity and the planning of urban Environments in the 21st century. The Lancet;379:

9 Urbanisering & hälsa Hälften av världens befolkning (69% 2050)
Kroniska sjukdomar, ”techno-stress”, sociala ojämlikheter Mental ohälsa (Peen et al. 2010, Acta Psychiatr Scand; Krabbendam & van Os 2005, Schizophr Bull) Kausalitet (longitudinella studier: van Os et al. 2010, Nature) Urban miljö – hjärna; social stress, kronisk stress Är vår kapacitet för att hantera stress påverkad? Finally some concluding remarks about how this science can have importance in realizing how urban forests, urban green can be extremely important in providing the ecosystem service of population health,

10 Urban miljö & stress Urban miljö påverkar sårbarheten för stress
Lederbogen et al City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans. Nature. 3 oberoende fMRI-studier Jämfört urban med lantlig miljö Påverkar limbiska systemet (minne, känslor och stresshantering) Distinkt mekanism i centrala nervsystemet Urban miljö påverkar sårbarheten för stress Det limbiska systemet utgörs bl.a. av amygdala, gyrus cinguli och hippocampus. I dessa synnerligen väl genomförda hjärnavbildningsstudier (världsexpertisen i stressforskning, bl.a. Jens Preussner, var inblandad i forskargruppen) fann man klart och tydligt ett samband mellan stadsmiljö (antingen genom att man levde där nu eller genom att man bott där under sin uppväxt) och en ökad aktivitet i amygdala vid stressprovokation. Resultaten kunde heller inte förklaras av demografiska eller andra kliniska faktorer. Limbiska systemet har hand om vårt känsloliv och amygdala specifikt står för negativ affekt och hotkänslor och är involverat vid utveckling av sjukdomar som ångest, depression och även våldsuttryck. Även en annan del av limbiska systemet (gyrus cinguli anterior) visade specifik aktivitet hos stadsborna, en del som är specifikt involverad i stresshantering och kortisolnivåer. Man fann även att om man vuxit upp i stadsmiljö kommunicerade amygdala och andra delar av limbiska systemet sämre. Man kan ju spekulera i vad det har för konsekvenser för känslolivet och dess uttryck. Generellt brukar man säga att det som gör oss mänskliga och som ökar vår förmåga till empati och andra sociala beteenden är just förmågan att kommunicera mellan olika delar av hjärnan. Vad som verkar säkert i alla fall, och bortom spekulationer är att urbana miljöer påverkar vår förmåga att hantera social stress negativt.

11 STRESS Rädsla/oro/osäkerhet Isolering Dålig miljö Dålig livsstil
Varför är då stress så farligt?. Jag tänkte egentligen bara lägga till några små pusselbitar om hur stress kan påverka själva uppbyggnaden av kroppens funktioner på molekylär nivå, bl.a. mitokondrierna cellernas egna energikraftverk. För övrigt – interleukiner, IL6, inflammatorisk respons, cortisol etc Skada på mitokondrier Fria radikaler Vicario et al., Chronic psychosocial stress induces reversible mitochondrial damage and Corticiotropin-releasing factor receptor typ-1 Upregulation in the rat intestine and IBS-like gut dysfunction. Psychoneuroendocrinology

12 Stress - Mitokondrieskada
Diabetes Cancer Hjärt-kärlsjukdomar Demens Men kanske, om vi kan skapa bättre förståelse för stressens onda ansikte, då särskilt kronisk stress, och förstå hur illa den faktiskt kan påverka oss, ända ner på molekylärnivå alltså, då kanske dessa diagnoser kan uppgraderas och tas på allvar. Då kanske behandling och framför allt förebyggande insatser för att förhindra dessa sjukdomstillstånd kan komma högre upp på resursagendan. Om vi dessutom förstår att stress kan orsaka ”riktiga” hard-core-diagnoser som cancer och hjärtinfarkt – då kanske resurser för att förstå stressens mekanismer och framförallt lusten att skapa samhällen som orsakar mindre stress ökar.

13 Biofilihypotesen Stress - Natur Natur verkar skydda mot stress
E.O Wilson Genetisk predisposition Skydd och säkerhet Omedelbar avslappning Wilson, 1984 Biophilia: The human bond with other species; Ulrich, 1991 Stress recovery during exposure to natural and urban environments J of Env Psych

14 Uppmärksamhetsteorin
Stress - Natur Natur verkar skydda mot stress Uppmärksamhetsteorin Spontan Riktad Kräver inte ansträngning Fyller på hjärnans mentala kapacitet Energikrävande, begränsad Kaplan & Kaplan, 1989 The experience of nature: A psychological perspective Kaplan et al With people in mind: Design and management of everyday nature 14 14

15 Varför skyddar natur mot stress?
Fraktaler Fraktaldimension EEG-mätningar 1,3 Lugn, harmoni, reflektion En teori vad det gäller synintryck och natur tar sin utgångspunkt i begreppet fraktaler. Fraktaler är ett rent matematiskt beskrivbart mönster, som innebär att ett visst mönster upprepar sig skalenligt. Vanliga exempel är snöstjärnor, moln, kustlinjer och träd… Detta är alltså naturliga fraktaler, men fraktaler kan naturligtvis framställas i abstrakt form genom datorer och matematiska program. En fraktal kan alltså se ut på många olika vis och ha olika grad av komplexitet, beroende på hur många gånger mänstret upprepar sig inom en viss yta. Just det här – hur ofta fraktalen upprepar sig är något som kallas för fraktalens dimension. Nåväl dessa fraktala mönster är alltså vanliga i naturen. Man har studerat människors uppfattning av dessa mönster och funnit att det ofta finns en viss preferens för viss fraktala dimensioner. Detta har man studerat dels med preferensmätningar, där människor fått uppge vilket mönster de föredrar, men även med hjälp av registrering av hjärnans elektriska impulser, s.k. EEG. EEG har som bekant en hög temporal upplösning vilket gör att man omedelbart kan få svar på om något händer i hjärnan vid en viss typ av stimuli. Med sådana här studier har man kunnat komma fram till att vid just den fraktala dimensionen 1,3 får man särskild aktivitet i EEG, en aktivitet som skulle kunna förutsäga lugn och ro, harmoni, stillhet och sans. Vid vidare studier har man också kunnat konstatera att de fraktal mönster som förekommer i naturen ofta är just av denna magiska 1,3 – karkatär. Så helt enkelt – genom den specifika sinnesstimulering som naturens fraktaler ger får vi en direkt påverkan i våra hjärnor som kan förklara varför vi upplever lugn och avslappning i en sådan miljö. Hägerhäll C et al Fractal dimension of landscape silhouette outlines as a predictor of landscape preference. J of Env Psychol Hägerhäll C et al Investigations of human EEG response to viewing fractal patterns. Perception 37(10): 1488.

16 Fraktaler

17 Ljudintryck Hur tolkar vi ljudet?
Hunter et al Subjektiv upplevelse – objektiv reaktion. fMRI-studie. Förbättrade hjärnförbindelser. S Hunter et al The state of tranquility: Subjective perception is shaped by contextual modulation of auditory connectivity. NeuroImage, 53(2), Samma ljud Olika synintryck Olika tolkning – reaktion Prefrontala cortex Jaha, så ska jag nämna lite om ljud och hur det kan påverka oss. En fascinerande studie som publicerades sent 2010 behandlar ljudintryck i kombination med motsatta synintryck. Detta var en fMRI-studie, således en annan typ av hjärnavbildningsteknik än EEG, där den spatiala upplösningen är bättre än den temporala, det går alltså att med större säkerhet uttala sig om VAR nånstans i hjärnan det händer grejer. I den här experimentella studien lät man en grupp försökspersoner titta på bilder av en motorväg och en annan grupp titta på bilder av en strand med vågor som slog in mot sanden. Samtidigt exponerades grupperna för samma ljud – nämligen ett kontinuerligt brus av viss varierande karaktär, detta brus kan tolkas av örat som antingen trafikbrus eller brus från vågor som slår mot en strand. Nåväl, med hjälp av fMRI kunde man studera vilka regioner i hjärnan som var aktiva under försöket. Ganska självklart fann man aktivitet i båda grupperna i såväl hörsel – som syncentrum i hjärnan. Det som dock skilde grupperna åt var att i den grupp där man såg bilder av strand uppstod också aktivitet i nervbanor som kopplar samman hörselcentrum med prefrontalkortex. D.v.s. de främre, kognitiva delarna av hjärnan och en viss aktivitet kunde spåras även här, i pannloberna, i just de delar som är ansvariga för självreflektion, lugn och harmoni. Denna aktivitet uppstod inte alls hos gruppen som studerade bilder av en motorväg.

18 Virtuell natur

19

20 Stress-test Jönsson P, Wallergård M et al Cardiovascular and cortisol reactivity and habituation to a virtual reality version of the Trier Social Stress Test: A pilot study. Psychoneuroendocrinology

21 Stressmarkörer Saliv-Kortisol Puls (HR) EKG: T-wave amplitude (TWA)
Heart Rate Variability (HRV) Linjär relation mellan HRV & parasympaticus

22 Ökad aktivitet i parasympaticus/ lugn & ro-systemet
VR-natur + ljud Kontroll Heart rate variability. Interaction between GROUP and CONDITION showing that the group that received both sound and green environment responded with increased HF-HRV magnitude (dots). Only green environment without sound decreased HF-HRV (squares), and the control group (triangles)had about the same HF-HRV magnitude during recovery. VR-natur, inget ljud Flinear=7.55; p=.003

23 Global Burden of Disease
Natur - livsstil Global Burden of Disease Tiderna har förändrats Sjukdomar & hälsa Patienter & befolkningar Vetenskap & teknologi Samhälle & kultur Mental health problems are something we will have to deal with. Globally. What are the effects of prolonged stress? Biological pathways linking stress and disease not completely elucidated. Sick leaves, welfare.

24 Non-Communicable Diseases (NCDs)
Natur - livsstil Non-Communicable Diseases (NCDs) Diabetes Cancer Hjärt- och kärlsjukdomar Fetma Kronisk lungsjukdom Mentala åkommor 35 miljoner dödsfall (2005)

25 Prevention och promotion
Natur - livsstil Prevention och promotion 80% av hjärt-kärl-sjukdomar, inkl stroke 40% av vissa cancerformer majoriteten av diabetes typ II kan förhindras eller försenas!! 80% av dödsfallen i NCDs sker i utvecklingsländer WHO: The global report on chronic disease prevention and management, 2005

26 Prioritet i hälsovinster (i “willingness to pay”)
Individuellt finansierad trafiksäkerhet Samhälleligt finansierad trafiksäkerhet Sjukvård (intervention) Läkemedelsterapi av hälsorelaterade besvär . Förebyggande insatser för hälsosam livsstil… Just another example I’ve got from a doctor in health economics. The whole thing is also a bit ironic since mental health issues and other non communicable diseases are far more common than morbidity due to car accidents. ©Matilda Annerstedt

27 Natur som promotion och prevention
Gör det enklare att leva hälsosamt… Koppla ihop grön stadsplanering med folkhälsovård. Kostnadseffektivt. Bygg en grön och hållbar stad där det är enkelt att leva hälsosamt – minskad stress, mer fysisk aktivitet, bättre livsstil En ökad medvetenhet om naturens effekter på hälsan stimulerar också till ett ekologiskt beteende. Är det bevisat att naturen är bra för oss?

28 Tidigare forskning - Natur & hälsa
Snabbare återhämtning från sjukdom Lägre stress hos trafikanter Fysisk aktivitet ”Coping” vid livskriser Lägre kriminalitet Minskade hälsoskillnader orsakade av socialgruppstillhörighet

29 Fysisk aktivitet

30 Grönområden och fysisk aktivitet
OR This is another study published in BMJ, showing a significant relationship between high amount of greenery and physical activity and consequently lower risk for obesity. Ellaway & Macintyre BMJ 2005;331;611-2 GREENERY

31 Bell et al 2008 Am J Prev Med;35(6):547–553
Två barngrupper – mer eller mindre grönt På två år hade de 4-åriga flickorna med avsaknad av grönt ökat 1,6 kg mer i vikt (pojkar 2 kg) och de 16-åriga flickorna 5,1 kg mer (pojkar 5,9 kg).

32 Fridfull, rymdskapande natur och fysisk aktivitet skyddar mot mental ohälsa
These are just a couple of diagrams to show how the interaction effect is significant among women, but not for men. The same both in case of serene and space. Annerstedt et al Green qualities in the neighbourhood and mental health - results from a longitudinal cohort study in southern Sweden BMC Public Health 2012, 12:337

33 Natur och socialt beteende
Uvnäs-Moberg K & Petersson M, 2006. Antistress, well-being, empathy and social support. In Arnetz & Ekman: Stress in health and disease natur stress Generositet mot främlingar oxytocin Empati Bara ett mycket snabbt litet inlägg om oxytocin – kroppens lugn-och-ro-hormon, inblandat vid amning, beröring, förälskelse och annat härligt. När vi blir mindre stressade frisläpps oxytocin och detta påverkar böland annat vårt bettende så att vi blir merinkännande, behandlar främlingar bättre och känner större empati med våra medmänskor. Vi får också en större benägenhet att samarbeta med andra. Studier på detta är utförda av bl.a. Kerstin Uvnäs-Moberg vid SLU.

34 Hjärnans funktion & plasticitet
amygdala prefrontala kortex patologi fraktaler belöningssystem Uppmärksamhet koncentration Sinnesintryck genom stress hormoner Hjärnans funktion & plasticitet Beteende Miljö Neuronala nätverk kroppsfunktioner Först skulle jag vilja visa en bild av min egen hjärna…nej, men se detta som en ostrukturerad bild av min egen brain-storming.. Jag tänker mig alltså att allt hänger ihop och att mycket kan förstås på ett bättre sätt om vi försöker förstå sambanden mellan olika delar av vår verklighet. Detta är särskilt intressant i ljuset av hjärnans plasticitet. Detta innebär att även om hjärnan har sina definierade funktioner, så är dessa påverkbara av vår omgivning. Hjärnan påverkas av uppväxtmiljö, nuvarande miljö, påverkas av sociala relationer, påverkas genom olika finurliga feedback.system av våra egna beteenden. Och naturligtvis påverkan hjärnans funktioner vårt beteende i sin tur, liksom vårt beteende påverkar hur vår miljö ter sig. Tänk exepelvis på miljövänliga beteenden kontra slit-o-släng-beteenden, det har betydelse för vad det är för miljö vi möter och hur den i sin tur påverkar hjärnan som i sin tur påverkar vårt beteende o.s.v. ok, ni fattar…?Jag har alltså bara kastat ur mig en massa begrepp här som kändes relevanta för de olika hörnpelarna, ni kan säkert komma på många fler. Men i vilket fall hinner jag inte ens prata om hälften av alla tänkbara kopplingar o samband, så vi börjar nånstans här med NATUR och STRESS ”coping” ekonomi historia urbanisering miljövänligt personlighet klimatförändring social miljö relationer känslor tankar vilja information natur kultur aggressiv kunskap upplevelser empatisk biodiversitet lojal motivation lugn psykologi självreflektion fysiskt aktiv

35 Politik

36 Ecosystem Services (Ekosystemtjänster)
I do believe there is a clearer more direct link to health, something that ought to be highlighted a bit more in the ecosystem services. And these direct connections can very obviously be demonstrated by urban forests, with the opprtunities they provide for physial activity and stress relief – two of the main pathways between nature and health. We know that access to good quality nature enhances populations pronesness to physical activity and we know that nature has some specific qualities that decreases human’s levels of stress, and hence significantly decrease the risk for non-communicable diseases. Promotion is not even mentioned… FOLKHÄLSA! Fysisk aktivitet Stressåterhämtning Source:

37 Minskade ekosystemtjänster orsakar signifikanta försämringar för människors hälsa och välbefinnande
Förlust av icke-marknadsmässiga tjänster Ofta är det ekonomiska värdet av dessa högre än de marknadssatta nyttigheterna Recreation and hunting is demonstrated by the dark blue bars. I believe actually that they are too low. If we could calcualte how much costs for health care could be saved by promoting healthy living – I am sure the bars would rise siinficantly. It is actually proven in health care that among the most cost efficient evidence based ”interventions” is promoting health. Timmer och bränsle stod för mindre än en tredjedel av det totala ekonomiska värdet av skogen i åtta medelhavsländer. Source:

38 SAMARBETE Samarbete Fundamentalt socialt beteende Neurohormonellt
Dopamin Belöning Interdisciplinaritet, transdisciplinaritet Grön sektor vit sektor Miljöorganisationer hälsoorganisationer Evidensbaserade beslut erfarenhet och kvalitativa metoder ”What a wonderful world….”

39 But of course, why create greener environments and healthier people?

40 Tack för visat intresse!