Hedersrelaterad problematik utifrån en albansk kontext

En presentation över ämnet: "Hedersrelaterad problematik utifrån en albansk kontext"— Presentationens avskrift:

1 Hedersrelaterad problematik utifrån en albansk kontext
Lumnije Mehmeti

2 Vad ska jag prata om? "Historisk tillbakablick" – vilka är albanerna?
– vad är kännetecknande för albansk kultur ? ”Livslinje” – krav och förväntningar? "Albaner i Sverige" – livet? – förväntningar? – integration?

3 Historisk tillbakablick
Det albanska folket – illyrierna

4 Historiska utvecklingen på Balkan
Romarriket Ottomanska riket Första världskriget ”Titos rike”

5 Hur gick det för albanerna?

6 Albanien

7 Kosovo Oenigheter sedan Jugoslaviens födelse
Kärnfrågan: vem tillhör Kosovo?

8 Konflikten handlar om? Serberna: medeltida centrum och symbol för serbisk identitet Albanerna: Kosovos urbefolkning och dominerande i området Starka motsättningar med minimal interaktion mellan serber och albaner Assimileringspolitik och inflyttning av serber till området Förbud och kränkning av politiska och kulturella rättigheter Albanerna – aniserbisk och antijugoslavisk hållning → socialt och kulturellt isolerade

9 Minoriteterna Kamp om överlevnad som etnisk grupp
Dålig integrering i respektive land Albansk etnisk tillhörighet

10 Gemensamt för albanerna
Språket Etniska sammanhållningen Kollektivismen Blodsfejder

11 Språket Indoeuropeisk språkgrupp Gegiska och toskiska

12 Etniska sammanhållningen
Överlevnad som etnisk grupp Stark nationalism Nationalkänslan ännu dominerande Musik och symboler ”Albanismen är albanernas religion”

13 Årets hit – kuq e zi ”Njëmijë e tetëqind e shtatedhjetë e tetë, n’Prizren u vendos për jetë, mos me u ndah kurrë, as vëlla as motër” ”E kam emrin Shqipëtar, dua bashkim kombëtar, ose sot ose kurrë, na bashkon një flamur” ”Artonhundra sjuttioåtta bestämdes i Prizren att vi, bröder och systrar, aldrig skulle splittras” ”Jag kallas Alban, jag vill ha nationell albansk enighet, nu eller aldrig, vi förenas under en flagga”

14 Kollektivismen

15 Kanuni i Lekë Dukagjinit
Lagsamling från talet Sammanfattning av dåvarande sedvanerätt paragrafer, 12 kategorier varav 4 är att betrakta som grundbultar: hedern, gästvänligheten, beteendet och stammen/klanen Detaljerade regler som reglerar även vardagssysslor Rättesnöre – vanliga sedvänjor

16 Hedern i Kanuni Grundbult för lagsamlingen
Genomsyrar de andra paragraferna Omfattar inte kvinnor i samma utsträckning ”Hederlig” – tillstånd som måste råda

17 Utdrag ur Kanuni 21 § : Familjeöverhuvudet ansvarar för att de resterande familjemedlemmarna inte bryter mot gällande regler och för skam över familjen. Denne bär ansvaret för att hålla ”rättvisans linje” levande inom familjen 22 § : Kvinnans ansvarsområden omfattar allt som rör hemmet. Dock ska denna inte hantera ekonomi eller bedriva handel 30 – 31 §§ : Äktenskapet arrangeras av föräldrarna och enbart när överhuvud inte finns är det tillåtet för sönerna att intressera sig för en partner 32 – 33 §§: Den äkta mannen och äkta kvinnan ska i sin rollutövning ”vara rädd om mannens respektive kvinnans heder”

18 Blodsfejder Rätt att utkräva blod för orätt mot familjen/släkten
Hot mot alla av det manliga könet i familjen/släkten Kvinnor omfattas inte Kvinnans heder skyddas, sammankopplad med hennes manliga släktingars heder Endast mannens heder behandlas

19 Hedersproblemtiken utifrån en albansk kontext
Heder = nder A och O för respekt

20 Livslinjen

21 Födsel Gärna minst en son – ärva och föra vidare familjenamnet
Fram till tonåren ”vanlig” uppfostran med fokus på inskolning inför framtida rollerna

22 Barnuppfostran Mamman – huvudansvarig enligt normen
Pappan – familjeförsörjare Äldre barn  ansvar: pappan  sönerna och mamman  döttrarna Felaktig livsstil – mamman beskylls Sönerna – medvetna om sin albanska identitet och vikten av att upprätthålla samt föra denna vidare Flickorna – begränsade  hålla sig inom bestämda ramar Mammorna – upprätthåller den skvallerkultur som finns

23 Förlovning & Samboskap
Förlovning – offentliggörande av en relation Samboskap – ny företeelse i den albanska kulturen

24 Äktenskapet Viktigaste institutionen i livet
”Det är först när man gifter sig som livet börjar på riktigt” Olika bröllopsceremonier beroende på religiös tillhörighet När bör man gifta sig? Vem ”får” man gifta sig? Giftermål inom släkten/klanen  totalförbjudna

25 Skilsmässa & Omgifte Juridiskt – traditionellt
Legitimt att skilja sig när…? Arrangerat äktenskap Lydiga flickor ”köper” sig frihet Omgifte Männen förlorarna i Sverige

26 Albaner i Sverige Sverige – det nya hemlandet? Kulturkrock
Var hör man hemma?

27 Men… vilka är albanerna idag?
Milaim Zeka – journalist Moder Teresa Emir Bajrami – svenska landslaget Agon Mehmeti & Dardan Rexhepi – MMF Kosovare Asllani – Damallsvenskan Mejreme Berisha – entreprenör, affärskvinna Adnan Dibrani, riksdagsledamot (S)

28

29 Var finns albanerna? Södra delarna av landet Landskrona
Sedan 80 – 90 – talet Ca – Faktorer för gemensam identitet: språket, flykten, dubbla identiteten

30 Albanska ungdomar i Sverige
Svårt att hitta sin plats mellan två parallella kulturer Identitetssvårigheter Försvenskning = ”avalbanisering”

31 Albanska föräldrar i Sveige
Negativ syn på försvenskning Bottnar i känslan av fortsatt kamp om överlevnad som etnisk grupp Försvenskning = ”avalbanisering” = dåligt föräldraskap ”Förlorat” sina barn till ”svenskheten” och det albanska kulturella arvet har gått förlorat Fortsatt kamp om ”etnisk överlevnad” i det nya landet

32 Svenskhet? Negativ syn på svenskhet – särskilt bland killar
Kontroll genom övervakning av systrar

33 Vilka friheter respektive begränsningar har man som albansk ungdom i Sverige?

34 Friheter och begränsningar
Gemensamt för båda könen: - Val av äktenskapspartner - Förutbestämda regler och normer som reglerar det sociala livet - Inte tillåtet att flytta hemifrån förrän man har gift sig - Striktare tolkning av regler och normer när det gäller tjejer

35 Vad händer om man väljer fel partner?

36 I vilken riktning går utvecklingen?
Friare tolkning av normer och regler Fler bryter normer