Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sätt rätt värde på vallfodret!

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sätt rätt värde på vallfodret!"— Presentationens avskrift:

1 Sätt rätt värde på vallfodret!
Carolina Nilsson, Mjölkekonomi Svensk Mjölk Källor: Områdeskalkyler, Lönsam vallodling av Nils Jafner, Modell för grovfodervärdering av Håkan Rietz samt samtal med ett flertal rådgivare. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

2 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Produktionskostnad En beräkning av vad det kostar att producera vallen. Denna kostnad belastar djurproduktionen. På detta sätt kan man bedöma om djurproduktionen, som helhet, går med vinst. Att beräkna produktionskostnaden är ett sätt att värdera vallfoder. Produktionskostnaden är en summering av alla kostnader man har för vallfodret minus intäkterna via bidrag. Det är denna summa som djuren köper in vallfodret för. Vallen blir ett nollsummespel, den går aldrig med vinst och aldrig med förlust - det är djurproduktionen som helhet som gör istället. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

3 Vad kostar det att producera vallfoder?
Ett exempel på produktionskostnad från nio gårdar i södra till mellersta Sverige. Det finns stora skillnader och produktionskostnaden varierar här mellan 80 öre och 1,70 kr per kg ts. Den vanliga gården ligger kring 1,20-1,30 kr per kg ts. (Fram till lager) Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

4 Vilka är de största kostnadsposterna?
Maskinkostnader!! Avkastning Gödsling Markkostnad Tillkommer: Basmaskiner, lagerkostnad, inomgårdsmekanisering, arbete uttag ur lager, bevattningskostnader. Detta är ett exempel på en fiktiv gård. Den är uppbyggd från områdeskalkyler från Götalands skogsbygd med hög avkastning och 2 ensilageskördar. Produktionskostnaden för ensilaget ligger på 1,23 kr per kg ts. Den största kostnadsposten är maskinkostnaderna. Gården har en vallkedja med slåtterkross, hackvagn och lastmaskin. Vallavkastningen är hög, kg ts efter förluster. Gården gödslar vallen med mineralgödsel. Markkostnaden är satt till kr per ha och år vilket motsvarar ett arrende. Arbetetskostnaden är satt till 147 kr per timme och gården använder myrsyra vid ensilering. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

5 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Anlita maskinstation Total kostnadsminskning 32 öre Maskinkostnader minus 55% Förutsättningar: Maskinstationstaxa Slåtterkross 290 kr/ha Hackvagn 440 kr/ha Kostnader för traktor och lastmaskin belastar fortfarande kalkylen Arbetstiden reduceras med 50% Maskinkostnaden är den största kostnadsposten och dessutom en kostnadspost som det går att påverka. Om man låter en maskinstation köra med slåtterkross och hackvagn (kostnader enligt ovan) och därmed reducerar arbetstiden med hälften halveras arbetskostnaden och maskinkostnaderna minskar med 55%. Den totala kostnadsminskningen i detta exempel blir 32 öre per kg ts. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

6 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Maskinsamarbete Total kostnadsminskning 13 öre Maskinkostnader minus 30% Förutsättningar: Slåtterkross och hackvagn används på dubbla arealen Slåtterkross 71 ha Hackvagn 35 ha Kostnader för traktor och lastmaskin är oförändrad Maskinkostnaderna kan även sänkas genom maskinsamarbete. Om man fördubblar arealen som hackvagn och slåtterkross används på blir resultatet en kostnadsminskning på 13 öre per kg ts. Maskinkostnaderna minskar med 30% i detta exempel. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

7 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Ensileringsmedel Ensileringsmedel kostar 18 öre/kg ts och står för 12% av totala kostnaden Fördel + Mindre lagringsförluster + Smakligare foder Nackdel - Dyrt! Om myrsyra används enligt regelboken kostar tillsatsen enlig områdeskalkylen 18 öre per kg ts. Det är mycket pengar och det kan vara värt att överväga om fördelarna med tillsatsen svarar upp mot kostnaderna. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

8 Mineralgödsel / Flytgödsel
Flytgödsel + mineralgödsel ger en kostnadsminskning på 6 öre. Förutsättningar: Spridningskostnad flyt 480 kr/ha Värde flytgödsel 10 kr / ton Ingen skördeförändring Näringsinnehåll flyt efter schabloner Inget värde för förrådsgödsling Om man byter ut delar av den konstgödsel som används mot flytgödsel (värderad till 10 kr per ton) och låter en maskinstation sprida denna minskar den totala produktionskostnaden med 6 öre per kg ts. Om värdet på gödseln sattes lägre skulle kostnadsminskningen bli ännu större. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

9 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Avkastning Minus 1300 kg ts per ha ger 14 öre högre kostnad Förutsättningar: Lägre gödselgivor Om gårdens avkastning sänks till en enligt områdeskalkylerna normal nivå, kg ts efter förluster och man samtidigt minskar gödslingen blir produktionskostnaderna 14 öre högre per kg ts. Hög avkastning är viktig för låg produktionsskostnad. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

10 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Ersättningsvärde Ett sätt att skatta värdet av grovfodret. Med denna metod kan man avgöra hur effektiva de olika delarna av djurproduktionen (djuren kontra vallen) är. Det är också ett sätt att jämföra priser för grovfoder och kraftfoder. Ersättningsvärde är ett sätt att bedöma grovfodrets värde utifrån dess innehåll av energi och protein. Man separerar grovfoderproduktionen och djurproduktionen och djuren köper in vallfodret från vallodlingen. På detta sätt kan man avgöra om de båda delarna (djuren respektive vallen) är effektiva och var eventuella brister finns. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

11 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Ersättningsvärde 1. Ersättningsvärde för energi och protein Priset på energi och protein sätts utifrån priset på soja och korn. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

12 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Ersättningsvärde 2. Grovfodermatris Priset på energi och protein används för att värdera vallfoder av olika kvalitet. I exempelgården som använts var produktionskostnaden i utgångsläget 1,23 kr per kg ts. Enligt matrisen måste ett ensilage ha en energihalt på 11,5 MJ och en proteinhalt på 160 g per kg ts för att ha det ersättningsvärdet. Ett genomsnittsensilage har ett ersättningsvärde på 1,10 kr per kg ts. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

13 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Ersättningsvärde Hög koncentration av energi är värdefullt! - Djuren orkar äta mer grovfoder vilket ger möjlighet till minskad kraftfodergiva. - Djuren orkar äta mer foder totalt vilket ger möjlighet till ett ökat totalintag av energi. - Ett högt grovfoderintag ger möjlighet till ett ökat kraftfoderintag utan risk för negativa hälsoeffekter. Ett koncentrerat ensilage är värdefullare än ett mindre koncentrerat ensilage av flera skäl, dessa anges i punktform ovan. Det är alltså så att utöver ett ökat pris för mer energi per kg ts så betalas extra för koncentrationsgrad. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

14 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Ersättningsvärde 2. Grovfodermatris Om man tar hänsyn till koncentrationsvärdet ser matrisen ut så här. Nu måste exemplets ensilage ha ett energinnehåll på 11 MJ och ett proteininnehåll på 140 g/kg ts för att ha ett ersättningsvärde som når upp till produktionskostnaden 1,23 kr/kg ts. Ett medelensilage får värdet 1,17 kr/kg ts vilket är 7 öre mer per kg ts än i förgående matris där vi inte tog hänsyn till värdet av en högre koncentrationsgrad. Om man har låga kostnader ( t ex runt 80 öre per kg ts) för att framställa ett ensilage av normal kvalitet blir vallodlingen en riktigt bra affär. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

15 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Gårdsexempel Tjurby Plats för 100 tjurar mjölkras Slakt vid månader (300 kg) Slaktbidrag, handjursbidrag, extensifieringsbidrag 1,4 DE per ha foderareal, 43 DE, 31 ha foderareal 31 ha * 6500 kg ts ger 202 ton ensilage per år 100 tjurar, 10 MJ ensilage (37%), går åt 105 ton per år Vad gör Tjurby med resten av ensilaget ???? Nu kommer ett nytt gårdsexempel, Tjurby. Gården har plats för 100 tjurar av mjölkras som kommer i några omgångar under året. Slaktåldern är 16,5 månader. För att få extensifieringsbidrag krävs 31 ha foderareal.Vallarnas avkastning är genomsnittlig (202 ton ensilage/ha) och energiinnerhållet är runt 10 MJ. Djuren utfodras med en standradfoderstat enligt KRUTS rekommendationer där andelen kraftfoder anpassas efter energiinnehållet i ensilaget, ju lägre energiinnehåll destå högre andel kraftfoder. Det går med de givna förutsättningarna åt 105 ton ensilage per år till tjurarna, vilket är hälften av vad som produceras. Vad gör Tjurby med resten av ensilaget? Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

16 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Gårdsexempel Tjurby Utfodring av en högra andel grovfoder ger större åtgång Skörd vid högsta energi-innehåll kan ge lägre skördar Vid ett energi-innehåll på 11 MJ i ensilaget kan foderstaten bestå av 53% vallfoder utan försämring av tillväxten Då åtgår det 150 ton ensilage per år (jfr. 202 och 105 ton) Är det lönsamt? Om man höjer andelen ensilage i foderstaten skulle man kunna minska andelen kraftfoder. För att göra detta måste man höja kvaliten på vallfodret. Om man höjer energihalten i ensilaget till 11 MJ utnyttjar tjurarna 150 ton ensilage per år istället för 105 ton. Är detta lönsamt? Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

17 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Gårdsexempel Tjurby Tjurby har ett normaldyrt ensilage som kostar 1,19 kr per kg ts. Ensileringsmedel används inte och skörden är kg ts efter förluster. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

18 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Gårdsexempel Tjurby Marginalkostnaden på Tjurby är 0,88 kr/kg ts. Förutsättningar: Tagit bort kostnader för mark och utsäde. Inga tillkommande kostnader. Ingen skördeförändring. Marginalkostnaden för att skörda en större del av vallen som högkvalitativt ensilage är 0,88 kr per kg ts. Förutsättningar för beräkningarna ges ovan. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

19 Gårdsexempel Tjurby Korn: 0,80 kr/kg Soja 3,06 kr/kg
Ersättningsvärde utan kompensation för hög energikoncentration Är detta tillräckligt billigt? Modellen med ersättningsvärde kan användas för att jämföra priserna. Hänsyn har i matrisen inte tagits till ökad ersättning för ökad energikoncentration i ensilaget, man får alltså ut det lägsta värdet som grovfodret kan anses ha (vid ovan angivna priser för korn och soja). Med egen spannmål eller köpt billig foderspannmål från grannen kan priset bli 0,80 kr per kg spannmål. Om man sätter in denna siffra i modellen för ersättningsvärde får vallfodret nu ett värde på 0,89 kr per kg ts. Nästan exakt Tjurbys marginalkostnad. Ska man fodra mer vall eller fortsätta som idag? Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

20 Gårdsexempel Tjurby Korn: 1,13 kr/kg Soja 3,06 kr/kg
Ersättningsvärde utan kompensation för hög energikoncentration Om Tjurby idag köper in kraftfoder som är dyrare än om de har egen producerad spannmål (1,13 kr/kg) blir resultatet annorlunda. Ersättningsvärdet för ensilaget blir 1,12 kr per kg ts och marginalkostnaden för att skörda ytterligare ensilage är fortfarande 0,88 kr per kg ts. Här tjänar man pengar på att byta till mer vallfoder. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

21 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Gårdsexempel Tjurby Fördelar: Billigare, mer betalt arbete, mer areal att fördela maskinkostnad på, djurhälsa. Nackdelar: Lika dyrt/Dyrare, mer (betalt) arbete, inget lagerutrymme, kräver maskininvesteringar, arbetsamt i ladugården, säljer hästhösilage Vad ska Tjurby då göra? Ska de eftersträva en högre vallkvalitet och därmed kunna utfodra en större andel vallfoder? Ja, det beror på gårdens situation och förutsättningar... Fördelar med att öka energihalten i ensilaget och andelen ensilage i utfodringen kan alltså vara att det är ekonomiskt lönsamt (om man idag köper in spannmål), man får fler timmar med full betalning (147 kr/ timme) i företaget, större areal att fördela maskinkostnaden på (om man utnyttjar egna maskiner) samt kanske en förbättrad djurhälsa. Nackdelarna kan vara att det är lika dyrt/dyrare (om man idag använder egenproducerad spannmål), det kräver mer arbete (om man redan idag är överbelastad i antalet timmar), lagerutrymmet kanske är begränsande och det kanske krävs maskininvesteringar för att kunna genomföras praktiskt. Ensilaget kan också vara mycket arbetsamt att få in i ladugården varför man kanske vill hålla nere andelen. Eller kanske är det så att inget ensilage går till spillo idag. Det kanske säljs för 1,25 kr per kg ts till hästägare! Då finns det ju ingen anledning att ändra på något! Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

22 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Grovfoderanalys Grovfoderanalys kostar 2 öre per kg ts Förutsättningar: Fyra analyser totalt (två per skörd) a 475 kronor utslaget på 15 ha. En foderanalys på Tjurby kostar 2 öre per kg ts. Det kan vara väl investerade pengar. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

23 Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603
Till slut…. Det går att påverka kostnaden för att framställa grovfoder! Kvalitén på grovfoder påverkar dess värde! Försämrar vallproduktionen ekonomin i din djurhållning?? Det som är ekomomiskt optimalt varierar från gård till gård (beror på förutsättningarna), man får testa sig fram och se vilken lösning som passar bäst. En alarmklocka är om vallproduktionen försämrar ekonomin i djurhållningen genom dyr produktion och dålig kvalitet. Svensk Mjölks Rådgivarsajt,


Ladda ner ppt "Sätt rätt värde på vallfodret!"

Liknande presentationer


Google-annonser