RETTS-T och Traumajournal

En presentation över ämnet: "RETTS-T och Traumajournal"— Presentationens avskrift:

1 RETTS-T och Traumajournal
Införande 1 feb 2014

2 Vad är RETTS? Rapid Emergency Triage and Treatment System
En sortering, prioritering och riskidentifiering av alla patienter som omhändertas akut i ambulans och på akutmottagning Standardiserad och stöder kommunikation enligt ISBAR Detta ger ett beslutsstöd och underlag för prioritering av patienter till rätt vårdnivå RETTS= ett triagesystem för sortering och prioritering av akuta patienter. Tidigare använt i LtK: Manchester triagesystem. ADAPT är ett annat system som använts i Sverige. Sedan några år RETTS som anses tillförlitligt då det är standariserat och samtidigt stöder ISBAR som vi jobbar med. RETTS är utvecklat i Sverige och implementeras nu i Norge (där det redan är stort) och i Danmark.

3 Hur fungerar RETTS? Triage enligt RETTS består av tre delar:
Vitalparametrar ESS (Emergency Symtoms and Signs är en algoritm baserat på sökorsak där specifika symtom och tecken medför varierande prioriteringsnivå) Triagesköterskans subjektiva bedömning *Vitalaparametrar: Många allvarligt sjuka patienter har påverkade vitalparametrar *ESS: Allvarligt sjuka patienter som har normala vitalparametrar fångas upp av ”Symtom and signs” *Subjektiv bedömning: RETTS ger utrymme för erfarenhet, kunskap och magkänsla att patienten är allvarligt sjuk

4 ESS ESS (Emergency Symtoms and Signs) är en algoritm baserat på sökorsak, t.ex ”skada hand” Specifika symtom och tecken medför varierande prioriteringsnivå Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt och hospitalt Fler exempel på ESS: buksmärta, andningsbesvär, allergi Symtomen ger sedan prioriteringsnivå i färg: röd, orange, gul, grön Patienter som åker ambulans triageras i ambulansen utifrån samma ESS som innne på sjukhus

5 33. RETTS Skada Hand/arm S69.9 Skada axel S43.0 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Med långt rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Amputation ovan hand - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken på kompartmentsyndrom - Infektionstecken och smärta vid flexion/extension - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Skada och symtom ger prioriteringsfärg, därunder vid pilarna: specifikt att tänka på. Faktaruta kring ämnet. Processåtgärder att vidta i ruta för ambulans och akutmottagning. Processåtgärd hospitalt: Överväg röntgenremiss vid gul/grön prio enl PM. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Provtagning: Röd/orange: traumapaket, blodgruppering, BAS-test. RETTS© 2013

6 ESS Trauma-algoritm

7 Traumalarmsaktiveringsalgoritm
39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm Faktaruta trauma Algoritmen används genom att LAS på akutmottagning erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. LAS på akutmottagningen aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå.  SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg  AF >30 eller < 8/minut  Puls >130/min  Systoliskt BT < 90mmHg  RLS >3 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Ryggskada med neurologiskt bortfall  Penetrerande våld på huvud, hals eller bål, proximalt om armbåge/knä.  Instabil bröstkorg  Minst 2 frakturer på långa rörben  Instabilt bäcken  Amputation ovan hand eller fot  Kraftigt trubbigt våld mot skalle, thorax eller buk  Trauma med rökskada eller brännskada >18%  Trauma med drunkning eller nedkylning  Bilolycka, beräknad hastighet >60/h  Utlöst krockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/moped/cykelolycka >30km/h  Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter  Annat uppenbart högenegivåld Vuxen patient: stora bokstäver RETTS-T Detta är en ”Traumalarmsaktiveringsalgoritm” = vilken larmnivå som ska aktiveras. Skulle du missa att patienten ska utlösa traumalarm och istället prioritera utifrån ESS ”skada hand/arm” och patienten har en amputationsskada ovan handleden säger de specifika råden i ESS ”skada hand/arm” att du ska överväga Traumalarm. Observera tillägget för LtK i ”Processåtgärd hospitalt”: Kraftigt trubbigt våld mot skalle, thorax eller buk. Detta pga att Instabil bröstkorg och Instabil thorax är svåra att identifiera prehospitalt och att vi då skulle tappa i antal av röda traumalarm jämfört med antal stora idag. Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen Obs: Rött larm för ”Kraftigt trubbigt våld mot skalle, thorax eller buk” gäller endast i landstinget Kronoberg. RETTS© 2013

8 Traumalarmaktiverings-algoritm
139. retts-p Traumalarmaktiverings-algoritm  SpO2<93% med 02 eller ofri luftväg  AF i rött åldersintervall  Puls i rött åldersintervall  RLS >2 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Penetrerande våld huvud, hals eller bål  Signifikant ansiktstrauma  Kläm/krosskada över thorax/buk/bäcken  (Misstänkta) revbensfrakturer  Minst 2 frakturer på långa rörben  (Misstänkt) traumatisk bäckenskada Amputation ovan hand eller fot Kraftigt trubbigt våld mot skalle, thorax eller buk  Trauma med rökskada eller bränn-, frät- el. skållskada >9% >1 år eller >5% <1 år.  Trauma med drunkning eller nedkylning Algoritmen utgår från den information ambulansen ger till mottagande akutmottagning. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst görs en reevaluering. Bilolycka, avkörning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöst krockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/Mopedolycka >30km/h  Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter eller tre gånger egen höjd Annat högenergetiskt våld Barn-patient: små bokstäver retts-p. Upp tom 18 år. Alla traumalarm hos barn blir röda, finns inte orange traumalarmsnivå i retts-p. Observera tillägget för LtK i ”Processåtgärd hospitalt”: Kraftigt trubbigt våld mot skalle, thorax eller buk. Detta pga att Instabil bröstkorg och Instabil thorax är svåra att identifiera prehospitalt och att vi då skulle tappa i antal av röda traumalarm jämfört med antal stora idag. Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen Obs: Rött larm för ”Kraftigt trubbigt våld mot skalle, thorax eller buk” gäller endast i landstinget Kronoberg. Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm retts-p v.1.2

9 Varför byter vi till RETTS-T?
De flesta sjukhus i Sverige använder RETTS-T Vi kan lättare jämföra oss med andra Vi använder redan RETTS på våra akutmottagningar RETTS är den ledande triagemetoden i Norden, vilket gör det lättare att jämföra oss med andra sjukhus. RETTS har använts i flera år på vuxen akuten i Växjö och Ljungby och barnakuten startade 2013.

10 Traumajournal Införs samtidigt som RETTS-T: 1 februari 2014
Ersätter akutjournalen hos traumalarmspatienter