Del 1: Från idé till nytta Del 2: Användbarhet året runt

En presentation över ämnet: "Del 1: Från idé till nytta Del 2: Användbarhet året runt"— Presentationens avskrift:

1 Del 1: Från idé till nytta Del 2: Användbarhet året runt
Ingrid Ottersten och Jonas Söderström, inUse

2 Det här med mål och effekter….
- "Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?" - "Det beror på vart du vill komma" svarade katten. - "Det spelar inte så stor roll...", sa Alice. - "Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar", sa katten. - "...så länge som jag kommer NÅGONSTANS", fortsatte Alice. - "Åh, det kommer du att göra", sa katten, "bara du går tillräckligt långt". Om det spelar någon roll vart vi ska, så spelar det också roll vilken väg vi går, dvs hur vi gör. Annan aspekt: Vi måste hela tiden se till att vi går åt rätt håll. hålla MÅLET = de förväntade EFFEKTERNA i sikte

3 Det är enkelt !!! Projekt Verksamhet Effektstyrning Användning

4 Gör såhär! Beskriv förväntade effekter för användare, verksamhet och samhället Skapa designförslag som utgår från förväntade effekter Testa i användning Styr mot effekter

5 Det här med mål och effekter…
Uppdraget från regeringen Visionsdokument Projektdirektivet Nyttomodeller….

6 Uppdraget ” Övergripande verksamhetsmål är hög tilltro, produktivitet, kvalitet och rättsäkerhet”

7 Visionen… Den 18 maj 2001 beslutade Riksdagen om mål och strategier för den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen, i enlighet med förslag i propositionen ”Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen, prop. 2000/01:72. Som ett led i detta fick Skolverket i uppdrag att bjuda in alla kommuner i Sverige till ansökan om statsbidrag för utveckling av infrastruktur för vuxnas lärande. Kompetens- och Arbetslivsförvaltningen i Falköping ansökte om bidraget i januari 2002 och fick det beviljat . Fokus i ansökan låg på metodutveckling för fortsatt möjliggörande av vuxnas kunskapshöjning och kompetensutveckling i Falköpings kommun.

8 Projektdirektivet…

9 Projektdirektivet…

10 Nyttan uppstår i användningen

11 Risken Svårt (omöjligt att prioritera) bland funktioner
Svårt att utforma bra funktioner

12 Gör såhär! Beskriv förväntade effekter för användare, verksamhet och samhället Skapa designförslag som utgår från förväntade effekter Testa i användning Styr mot effekter

13 Beskriv förväntade verksamhetseffekter
En varaktig förbättring för verksamheten och (i vissa fall) samhället Förbättringen skall gå att bevisa (mäta) Formuleras som syfte och mätpunkter

14 Syfte Syfte beskriver en konkret förbättring i verksamheten. Vad har blivit bättre? jobbar vi effektivare? VET användaren mer? har vi förändrat ett beteende? säljer vi mer? har någon ändrat inställning/upplevelse? Verksamhetsförändring innebär en konkret förändring. Vad har blivit bättre? säljer vi mer? VET användaren mer? (exempelvis PPM; medborgarna ska fatta medvetna beslut om sitt pensionssparande. FK: medborgare ska VETA att ärendet tagits emot, hur långt det har kommit, att reglerna följs...) har vi förändrat ett beteende? (iNatur!) jobbar vi effektivare? har någon ändrat inställning/uppelvelse? (exempelvis PPM; medborgarna ska fatta medvetna beslut om sitt pensionssparande. FK: medborgare ska VETA att ärendet tagits emot, hur långt det har kommit, att reglerna följs...)

15 Syfte Syftet formuleras som en mening. Undvik bisatser
I början formulerar man kanske flera meningar. Det är helt OK och ofta nödvändigt tidigt i processen. Många av de tidiga syftena blir istället mätpunkter Fråga ”varför” tills du kommit till botten/toppen Verksamhetsförändring innebär en konkret förändring. Vad har blivit bättre? säljer vi mer? VET användaren mer? (exempelvis PPM; medborgarna ska fatta medvetna beslut om sitt pensionssparande. FK: medborgare ska VETA att ärendet tagits emot, hur långt det har kommit, att reglerna följs...) har vi förändrat ett beteende? (iNatur!) jobbar vi effektivare? har någon ändrat inställning/uppelvelse? (exempelvis PPM; medborgarna ska fatta medvetna beslut om sitt pensionssparande. FK: medborgare ska VETA att ärendet tagits emot, hur långt det har kommit, att reglerna följs...)

16 Tanketips Beskriver detta en verksamhetsförändring?
Fråga "varför" tills du når botten Om vi uppnår det syftet beskriver, är vi nöjda då? annars: mätpunkt eller användningsmål Är denna förändring den som bäst för verksamheten framåt?

17 Övning: Vilka syften fungerar?
Ett fönster mot informationen Effektivare remisshantering Syftet med projektet är att migrera till en ny teknisk plattform Tydliggöra möjligheterna för individens kunskaps- och kompetensutveckling Systemet måste vara enkelt att använda

18 Mätpunkter Mätpunkter beskriver hur man tänker mäta att syftet och användningsmål är uppfyllda. Man bestämmer en parameter Man bestämmer ett önskat värde för parametern Man bestämmer en teknik för att mäta Man bestämmer när mätningarna ska göras

19 Parametrar Subjektiva: det som användare upplever
”Fler medborgare skall uppleva att deras synpunkter tas om hand och åtgärdas snabbt och korrekt” Objektiva: det som går att entydigt mäta ”Åtgärder genomförs inom utlovad tid i x% av fallen”

20 Teknik för att mäta Subjektiva Objektiva
Enkäter (årliga kundundersökningar, webbenkäter…) Fråga vid användningstest Objektiva Spåra användarens beteende i applikationen Mät i användningstest Antalet, %, SEK… Är det bättre med objektiva än subjektiva mått?

21 Tanketips Beskriver mätpunkten den förväntade effekten?
Om alla dessa mätpunkter nås, har vi då nått önskade effekter? Har vi beskrivit vad, hur och när?

22 Summering och några råd
Syfte med mätpunkter skapar möjlighet till insyn och styrbarhet …både i IT-projektet och efteråt! Syftet skall vara formulerat som en mening Minst 2 mätpunkter Inte fler mätpunkter än att ni orkar med att genomföra mätningarna Lätt att fastna i gamla tankemönster.

23 Användbarhet året runt
Jonas Söderström, inUse

24 När pratar man om användbarhet?
Praktiskt taget enbart i projekt När något nytt ska byggas

25 Användningskvalité skapas hela tiden!
Webbplatser med information … Webbapplikationer IT-systemens förbannelse – exceptionell tröghet

26 Användbarhet året runt
(Exemplet info-webbplatsen) Den effekt-ansvariges årskalender

27 Januari och juli Hur presterar webbplatsen i sökmotorerna?
Terminologin förändras ”Utredningen om folkstyrets framtid” blir ”Demokratiutredningen” i media Sök på era kärnbegrepp

28 Februari och augusti Gå igenom länkar – kontrollera, reparera

29 Mars och september Fokusgrupp – användarintervjuer

30 April och oktober Se över texter och rubriker
Skrivträning för webbredaktörer Redaktionella arbetsformer Sluta ”lägg ut” Sluta ”sprida information” Nytt motto: Vinn läsare

31 Maj och november Höststädning, vårstädning: Rensa bort gammalt material, arkivera Ofta relevant att ha sökning i aktuellt material och ”arkivsök” åtskilda

32 Juni och december Logganalyser Vilka sökord använder besökarna?

33 Fler möjliga aktiviteter att planera in
Intervjua telefonväxeln, kundmottagare Jämför med andra myndigheter eller organisationer Kontrollera den egna organisationen Väntetider på svar på mejl

34 Exemplet webbapplikationer, system
Kontinuerliga uppdateringar Informellt inlärningstillfälle försvinner

35 Nedåtlutande kunskapskurva
Varför? Begränsade uppgifter Tidspress Inte möjligt att lära genom att se på när andra gör det Svårt att lära sig själv går kurs glömmer det mest använda / nödvändiga blir kvar Lasse ersätter Lotta!

36 Uppåtgående funktionskurva
ny version Växer differensen mellan vad systemet kan och hur det utnyttjas? ny version ny version

37 Repetitionsutbildning?
Träning, stöd, coachning, kontinuerlig uppföljning är nödvändig! Andra metoder: tävling, tips via mejl, filmer

38 Kom ihåg: Nyttan uppstår i användningen!

39 Allt fler applikationer och system
Vart och ett kan ha hög användbarhet … men tillsammans med alla andra? De kan vara olika De används glest De tillhör inte det som jag uppfattar som mitt riktiga arbete Pålagor – inte arbete

40 Digital arbetsmiljö

41 effekt funktioner gräns- snitt

42 Tack för oss! Synpunkter, frågor, tankar… ingrid.ottersten@inuse.se
Inspiration