Tyst kunskap i talande belysning. Michael Polanyi än en gång

En presentation över ämnet: "Tyst kunskap i talande belysning. Michael Polanyi än en gång"— Presentationens avskrift:

1 Tyst kunskap i talande belysning. Michael Polanyi än en gång
Ingvar Johansson 5 maj, 2009 Tyst kunskap och 80-talet; ett flertal böcker mellan 85 och 95. Bernt Gustavsson, Bo Göranzon, Ingela Josefsson, Bengt Molander, Bertl Rolf och Oscar Öqvist. Andra beteckningar: förtrogenhetskunskap och praktikgrundad kunskap. Blivit en integrerad del av många praktiska fält; sjukvård, ekonomi, organisationslära. Jag två sidor i ”Positivism, marxism och kritiks teori”, och nu ett kapitel i ”Medicine & Philosophy”.

2 Vad är tyst kunskap? Vetande – Kunnande; olikhet och likhet
Vetande kräver språklig, matematisk eller bildlig framställning. Tyst kunskap = kunnande som jag saknar vetande om = det som jag kan göra utan att jag kan beskriva (tala om) hur jag gör. blick för spelet, klinisk blick, absolut gehör, fingertoppskänsla, människokännedom, intuition Skilj på tyst kunskap och osägbar kunskap. Två former av vetande; knowing that – knowing how; vetenskap – kunskap. Tänk på barn, och inse att vi är mycket av barn.

3 att veta VAD något är Vad är mässling?
Mässling orsakas av ett virus i morbillisläktet. Viruset sprids främst i droppform via luften, inkubationstiden är i regel 1 till 3 veckor. Symptomen vid insjuknandet yttrar sig bland annat som hög feber, hosta, snuva, ögonirritation och ökad ljuskänslighet. Efter ytterligare ett par dagar brukar den smittade utveckla röda utslag, oftast först i ansiktet, för att senare sprida sig till resten av kroppen.

4 att identifiera VAD något är
premiss 1: om någon har mässlingen så finns det röda fläckar över hela kroppen premiss 2: det finns röda fläckar över hela kroppen slutsats: ??? att i enskilda fall identifiera VAD något är, är att KUNNA identifiera detta något, inte bara att VETA hur en verbal beskrivning ser ut; upptränad varseblivning.

5 Vad är bildning? (1) (Wikipedia) Allmänbildning innebär att ha grundläggande kunskaper inom många olika ämnen, fenomen och företeelser, speciellt inom humaniora, samhälls-vetenskap och politik. Däremot brukar förväntningarna på naturvetenskapligt kunnande vara blygsamma. kunskaper och kunnande = vetanden

6 Vad är bildning? (2) Den bildade har (a) åtminstone schematiserad kunskap om sin samtids vetenskapliga, religiösa, kulturella och filosofiska uppfattningar och företeelser, liksom om dessas historia; och (b) använder denna sin kunskap för att reflektera över sin samtid. Dagens bildade reflekterar för lite över tyst kunskap.

7 Vad är bildning? (3) All bildning förutsätter tyst kunskap, nämligen goda färdigheter vad gäller att konversera, läsa och skriva. Inget vetande utan kunnande. En gång i tiden krävdes för att betraktas som bildad också färdigheter i dans och (för män) fäktning.

8 Resterande struktur Tyst kunskap i traditionell förpackning
Datorer, robotar och tyst kunskap Fallibilism och tyst kunskap Social responsivitet och tyst kunskap Tyst kunskap i nutida förpackning Flyt (”flow”) och tyst kunskap Filosofisk epilog (om Heidegger, Merleau-Ponty och Wittgenstein)

9 2. Tyst kunskap i traditionell förpackning
Michael Polanyi ( ) Personal Knowledge. Towards a Post- Critical Philosophy (1958) The Tacit Dimension (1967) Knowing and Being (1969)

10 Kunnande trots “falskt vetande”

11 Tyst kunskap är inte ren automatik
Tyst kunskap är handlingsrelaterad kunskap. Vi har ingen tyst kunskap (men mycket vetande) i relation till t.ex. hjärtats kontraktioner. Trots vissa likheter kan tyst kunskap inte likställas med helt automatiska reaktioner, anpassningar och beteenden hos kroppen.

12 Kunnandenivåer 5. expertstadium (man-bara-gör-det; flyt)
Hubert Dreyfus 5. expertstadium (man-bara-gör-det; flyt) 4. högt färdighetsstadium (intuitivt uppfattande plus beslut) 3. kompetensstadium (personligt ansvar) 2. avancerat nybörjarstadium (tumregler) 1. novisstadium (strikta regler) Bilkörning bra som exempel därför att det är förbjudet för barn att köra bil.

13 Skilj på: rena orsaksrelationer
omedvetna handlingar för-reflektiva handlingar reflektiva handlingar efter-reflektiva handlingar (inlärda rutin- och vanehandlingar, men också expertkunnande)

14 Direkt kunnandeförbättring
öva på egen hand imitera öva med lärare/tränare/ handledare/ mästare kreativt färdighets- förbättrande Imitationsexempel: fotboll, suzukimetoden och naturmetoden för språk.

15 3. Datorer, robotar och tyst kunskap
Uppfinningar baserade på nytt vetande kan göra gammalt kunnande (tyst kunskap) överflödig. Men istället krävs en ny typ av kunnande. När gammal hantverksmässigt baserad produktion ersattes av maskiner och industriell produktion, så blev verktygsfärdigheter ersatta av maskinskötarfärdigheter. Detsamma gäller datorer och robotar. En slags tyst kunskap ersätts av en annan

16 Människor och Robotar premiss 1: all artificiell intelligens bygger på regelföljande premiss 2: expertkunnande kan inte reduceras till regelföljande premiss 3: människor kan tillägna sig expertkunnande alltså: slutsats 1: människan besitter en förmåga som inte kan reduceras till regelföljande slutsats 2: allt människan kan göra kan inte robotar göra Om schackspel och robotar. Om vår av naturen skapade hjärna kan fixa tyst kunskap, varför skulle inte av oss (artificiellt) skapade kognitiva förmågor kunna göra det samma? Uttrycket ”embodied cognition inn unreflective action”.

17 4. Fallibilism och tyst kunskap
Vi måste till vardag lita på vårt kunnande, men det kan fallera. Även experten kan fela. Kreativt färdighetsförbättrande. Bryter bandet mellan tyst kunskap och blind auktoritetstro.

18 5. Social responsivitet och tyst kunskap
Johan Asplund, Det sociala livets elementära former (1987)

19 Att hålla korrekt avstånd
De har inga medvetna avsikter om korrekta avstånd. De är kapabla att ha reflektiva avsikter. Det är inte mekanisk interaktion, utan social tyst kunskap, dvs. social responsivitet Min egen kunskapshistoria om korrekta avstånd.

20 Asplundcitat 1 ”Drakflygning är en elementär form för socialt liv. Fullt ut social är ju drakflygningen inte. Det handlar om drakflygaren och hans drake, om en enmansaktivitet. Men aktiviteten är inte egocentrisk. Tvärtom. Drakflygaren uppgår i sin aktivitet eller lek. /---/ Draken blir till ett levande väsen, när den går till väders. Den rycker i linan. Den svarar.” (s ) Polanyi: ”indwelling”.

21 Asplundcitat 2 ”Andra exempel på elementära former för ännu icke fullt ut socialt liv kunde ha åberopats. Dessa former är oräkneliga. Att hyvla en planka eller slå i en spik. Plankan och spiken ”svarar” faktiskt. Att hyvla och spika är att föra elementära konversationer. Att köra bil kunde också duga som exempel.” (s. 38) Den tysta kunskapens fenomenologi: spika, sy, skriva, bilkörning, vita käppen.

22 6. Tyst kunskap i nutida förpackning
Traditionellt Idag Tyst kunskap är fallibel (ingen blind auktoritetstro) Tyst kunskap är substituerbar (ingen teknologifientlighet) Relation också mellan människor (och djur?) (ingen superindividualism) Tyst kunskap kan vetenskapligt undersökas (ingen mysticism) Mästaren vet alltid bäst (blind auktoritetstro) Tyst kunskap är inte substituerbar (teknologifientlighet) Relation mellan människa och verktyg/maskin (superindividualism) Tyst kunskap är personlig och oförklarlig (mysticism) Växelverkan: sjukvården, organisationslära, företagsekonomi (olika metoder med olika namn).

23 Växelverkan tyst kunskap och vetande
mekanismvetande Vetande korrelations vetande Kunskap Kunnande Traditionellt svag betoning, men idag stark betoining.

24 Tyst kunskap i talande belysning
Vetande om tyst kunskap Kunnande om tyst kunskap

25 7. Flyt (”flow”) och tyst kunskap
Mihály Csíkszentmihály. Flow. Den optimala upplevelsens psykologi (1990)

26 Jaglöshet

27 8. Epilog Martin Heidegger mot subjekt-objekt distinktion; människa = tillvaro autentisk vs. icke-autentisk existens -don och -tyg (tillhanda) vs. ting (förhanda); tal-prat Maurice Merleau-Ponty kroppen är för-reflektivt ej objekt utan levd kropp; den sociala världens existentialist Ludwig Wittgenstein ordets mening är dess användning; anti-mentalism; anti-språkteorier; filosofi som terapi; livsformer. Ingen av dessa är till skillnad från Polanyi naturalist.

28 Slut – Paus – Och sedan diskussion!