Genomgripande störning i utvecklingen eller utvecklingsstörning?

En presentation över ämnet: "Genomgripande störning i utvecklingen eller utvecklingsstörning?"— Presentationens avskrift:

1 Genomgripande störning i utvecklingen eller utvecklingsstörning?
En föreläsning av Eve Mandre, speciallärare, fil.dr

2 Vilka personer talar vi om?
De som har utvecklingsrelaterade störningar – avvikande utveckling sedan barndomen De finns under rubriken Pervasive Developmental Disorder i diagnosmanualen DSM-IV Vi kallar det neuropsykiatriskt…

3 Varför så många diagnosticerade?
Samhällsförändringar Gamla diagnoser omvärderas Psykiatrisering av bristande/annorlunda funktionsförmågor Nya kunskaper om hjärnans funktion

4 Funktionsförmåga finns i ett kulturellt och samhälleligt sammanhang
funktionsförmågan är bra eller dålig i förhållande till något kognitiva trösklar kan vara höga, dvs. omgivningen är otydlig eller mångtydig

5 Gårdagens samhälle Hade yttre strukturer och regler
Få och tydliga valmöjligheter Skola med katederundervisning Högskola med faktapluggande och tentor Tjänster gavs på betyg och meriter Man följde reglerad befordringsgång

6 Dagens samhälle Inre strukturer, inre gränser Många valmöjligheter
Problemlösande och kunskapssökande skola Personliga kvalifikationer lika viktiga som betyg och meriter Osynliga hierarkier i arbetslivet Få utvägar för den som inte passar in

7 Annorlunda psykologisk utveckling
Vi försöker i allmänhet förstå människor med avvikande beteende utifrån de normalpsykologiska kunskaper vi har Vi utgår från att de flesta människor har ungefär samma sätt att fungera psykologiskt som vi själva En hjärna som processar information på ett annorlunda sätt lär sig annorlunda Annorlunda lärande ger annorlunda världsbild och beteende

8 Människorna bakom diagnoserna
Ingrid: MBD, reaktiv psykos, PTSD, ??? Freja: ouppfostrad/bortskämd, hysteri, en sällsynt form av schizofreni, autism, Tourette Emil: schizofreni, autism? Utvecklingsstörning? Jiri: schizoid personlighetsstörning, paranoid schizofreni, Aspergers syndrom

9 Varför känns de främmande inom vuxenpsykiatrin?
Personlighets- och tankeutveckling utan social dimension ger annorlunda person- lighet med egen omvärldsuppfattning Personer med psykoser och andra psykiatriska diagnoser har haft en period av normal personlighets-och tankeutveckling

10 Kunskapsbrister Är basala – sådant som ”alla” förväntas veta i vuxen ålder Hög IQ betyder inte att det finns baskunskaper om ”så funkar världen” Hög IQ kan ge en hög självuppfattning trots basala brister i vardagskunskap Bosse

11 Normalutveckling under förskoleåldern
Det nyfödda barnet är socialt från födelseögonblicket Orienterar mot det mänskliga ansiktet och rösten Härmar ansiktsuttryck redan under första levnadsveckan

12

13 Gemensam uppmärksamhet
Jag ser vad du ser… Jag känner vad du känner… Du och jag har något gemensamt… Så börjar imitationen… Så börjar en kontakt och kommunikation…

14

15 Begreppsbildning från ca 8 månader:
Barnet läser av andras känslor och reaktioner Begreppen kommer att innehålla känsloaspekter och andras perspektiv Barn som inte kan läsa av andras känslor får en dimension mindre i språk/tankeutvecklingen

16 1-åringen Är redan socialt skicklig och kan skilja mellan kända personers intressen, reaktionssätt, humor m.m. Övar perspektivbyte Kan förstå enkla principer och generalisera (dock inte medvetet) Börjar lära av egna erfarenheter

17 2-åringen Försöker härma allt som vuxna och andra barn gör
Härmar språket utan att förstå Har gott detaljminne Skapar en världsbild ur detalj som läggs till detalj Börjar lära sig hur världen funkar …

18 3 åringen VET hur världen funkar, kan själv
Den verkliga världen får inte ändras Rutiner är viktiga och får inte ändras Kan börja möblera om verkligheten i leken Börjar kategorisera och förstå helheter och system Orsak och verkan är subjektiva konstruktioner

19 Början på en inre monolog:
Egocentriskt tal bearbetar världen och hjälper tankarna på traven Talet stoppar impulsivitet, skapar inre modeller av verkligheten Inre tal bearbetar, organiserar, planerar Inre tal orienterar mot framtiden

20 Tanken utvecklas: Från det egna perspektivet till att förstå andras perspektiv Från här och nu till värderade och planerade handlingar Från detalj till helheter Från egna förklaringar till sociala och kulturella

21 Tänkande i komplex (manus)
Konkret och situationsbundet utgår från det egna perspektivet Har subjektiva förklaringar till hur saker fungerar Använder objektiva språkliga begrepp men använder begreppen på ett subjektivt sätt Svårt att ändra sina föreställningar om hur något ”är”

22 Tänkande i begrepp Förstår att det går att tolka världen ur olika perspektiv Kan tänka om utifrån ny information Kan skapa ny kunskap genom att sätta ihop kunskap från olika källor Omformulerar och uppdaterar sin världsbild genom ny kunskap Kan uppdatera sin självbild utifrån andras bemötande

23 Att handskas med känslor – en läroprocess
Motoriska uttryck är normala tills språket och tanken tar över Känner igen känslor, kopplar ihop med inre tillstånd, hittar känslord – normalt sker det i en dialog Bearbetar känslor genom tankar och språk – kräver en viss mognad hos hjärnan Utbrott/våldsamt beteende är inte alltid aggressiva – de kan vara relaterade till en omogen hjärna

24 Behandlingen består av lärande och förutsätter:
Att det baseras på individens förståelse av omvärlden Är individualiserat – lärande är alltid individuellt Att det inte utgår från metoder för hela diagnosgrupper Att man känner till pedagogiska grundprinciper

25 Habituering – första steget
Blicken vänjer sig… Tanken vänjer sig… Hjärnan konstaterar “det här är inte nytt…jag har sett/gjort det förr” Freja

26 Betingning Beteendemodifikation som bygger på habituering/betingning som pedagogisk metod Överinlärning Krävs ingen egen insikt Kunskapen kan inte generaliseras Emil, Ingrid

27 Hjälpmedel Scheman Instruktioner Bilder Tidshjälpmedel

28 Eriks dagsschema 7.00 Stiga upp Duscha Bädda sängen. 8.00 Frukost
8.30 Morgonsamling PC Lunch Bowling eller Gymnastik Kvällsmat Fika

29 Duschinstruktioner Lägg smutsiga kläder i tvättkorgen
Ställ dig duschen en stund och blöt håret Stäng av vattnet Häll schampo i håret Arbeta med hela händerna i håret 5 minuter Skölj ur schampot noggrant ur håret

30 Tvätta kläder i tvättmaskin
Sortera tvätten: Skilj på mörka och ljusa kläder Lägg kläderna i tvättmaskinen Skilj på 40 och 60 grader Ta rätt mängd tvättmedel och sköljmedel Stäng luckan Starta tvättmaskinen

31 Kognitiva kanter? En stund 5 minuter Noggrant Häll shampo i håret
Torka ordentligt Rena/smutsiga kläder Rätt mängd tvättmedel

32 Scheman, instruktioner, strukturer
Behövs för inlärning Avvecklas en bit i taget när något är inlärt Måste regelbundet utvärderas Leder till automatiserade rutiner som kan bli mer eller mindre självgående

33 Situationsbundet lärande
Inlärning av hela koncept Manus för visst beteende i viss situation Kunskapen kan inte generaliseras Sociala berättelser Seriesamtal Tomas

34 Lärande genom egna insikter
Nya fakta ändrar något i tänkandet Kan skapa och omskapa kunskap Principer kan abstraheras och användas i nya sammanhang på ett medvetet sätt Kan tänka sig möjligheter Självbilden kan uppdateras Kognitiv terapi är möjlig…

35 Mer att läsa: www.arkiv.certec.lth.se/autism:
1.Från observation till specialpedagogisk design. Pedagogikens möte med psykiatrin (lic.uppsats) 2.Vårdmiljö eller lärandemiljö. Om personer med autism inom vuxenpsykiatrin (doktorsavhandling) Att skapa verkligheter. Pedagogik för det omöjliga. Kan beställas genom