Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vårdprevention – Lätt att göra rätt

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vårdprevention – Lätt att göra rätt"— Presentationens avskrift:

1 Vårdprevention – Lätt att göra rätt

2 Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla !
Hälsningar Folke

3 Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt
Uppkomst av trycksår, fall eller undernäring är en ökad risk för denna patientgrupp Risken är inte relaterad till den medicinska diagnosen………….. Utan till ålder och biologisk skörhet

4 Landstinget i Jönköpings län har visionen
”Noll trycksår, fall eller undernäring i vården.”

5 Hur implementera ett nytt arbetssätt?
I vilken miljö befinner sig patienten? Hälso och sjukvården är organiserad utifrån medicinsk diagnos men de äldre finns inom alla diagnoser Äldre patienter har ofta flera diagnoser och befinner sig därför samtidigt inom primärvård, kommun och specialistvård

6 Vilket innebär ………. Det är många individer som arbetar med vård av dessa patienter Under en vårdtid på 4 dygn vårdas patienten av mellan personer Riktlinjer och PM utgår från den medicinska diagnosen Resultat följs enbart utifrån diagnos Medan den vård som inte är diagnosspecifik saknar vårdprogram och riktlinjer vilket leder till att det utvecklas ett individuellt arbetssätt

7 Hur kan man lösa dessa problem samtidigt?

8 Vad kostar det om vi inte löser detta?
Antal vårdtillfällen 2004 4.200 med trycksårspatienter Kostnad för dessa trycksår: 53 Milj kr Kostnad för riskbedömning av samtliga patienter samt preventiva åtgärder av riskpatienter 8 Milj kr Ett rimligt antagande kan vara att förebyggande arbete halverar trycksåren 18,5 Milj kr Då gör vi en besparing på

9 Målgrupp: Patienter 70 år och äldre!
Hälso-främjande arbete för population/ personer Patienter i vården med risk för trycksår, fall och undernäring Patienter med behov av vård och behandling av redan uppkommen skada

10 Är det etiskt att enbart införa ett område i taget?
Tryck-sår Under-näring Fall Det är samma patienter som har risk i alla tre områdena

11 Vad har vi genomfört? S3 Struktur – Riskinstrument, preventiva standardiserade åtgärdsplaner och kliniskt register Systematik – riskbedöma samtliga patienter >70 år, åtgärda samtliga riskpatienter, registrera alla patienter i registret Synliggöra hela processen – hur många 70-åringar finns inskrivna, antal bedömningar, antal riskpatienter, antal preventiva åtgärder, utvärdering

12 Mål är lika och säker vård till alla:
Att hitta alla patienter som har risk Att preventiva åtgärder vidtas för alla patienter med Risk Ingen skada som går att undvika skall uppstå under vårdtiden

13 Struktur: Samma språk - riskinstrument, standardiserad åtgärdsplan, kvalitetsregister i specialistvård, primärvård och kommun Använder evidensbaserade instrument på varje patient ≥70 år för att diagnos- ticera risk för trycksår, undernäring eller fall För patienter med risk vidtas preventiva åtgärder enligt plan Utvärdering av resultat görs också i kliniskt register Alla patienter registreras i register som är tillgängligt på sjukhusen, i primär- vården och snart i kommunen.

14 Varför är systematik viktigt ? PM, vårdprogram utgår ifrån diagnoser
Hjärtinfarkt Stroke Infektioner Gallsten Risken för trycksår, fall och undernäring är individrelaterade och finns i alla diagnosgrupper. För att kunna identifiera samtliga patienter i risk krävs ett systematiskt arbetssätt

15 Ett systematiskt arbetssätt för patienter ≥ 70 år
Antal patienter ≥ 70 år Riskbedömning Riskpatienter Preventiva åtgärder Resultat

16

17

18 Synliggörande av resultaten:
Det sker en utveckling kring användandet av kliniska register. Traditionellt har de: Utgått från en specifik diagnos Resultaten haft en eftersläpning, kvartal/år Men en patientsäker vård fordrar: Nya register som inte är diagnosrelaterade och som används i hela vårdkedjan Mäter systematiken i arbetssättet Utgör ett stöd i vårdarbetet Som är online, för att möjliggöra ett snabbt agerande För närvarande finns ett egenutvecklat register som kommer att ersättas av ett nationellt webbaserat register - SENIOR ALERT

19 Varför får Vårdprevention så stort genomslag?
Så stora volymtal Hela vårdkedjan Patienter: cirka per år Personal: cirka –förändrat arbetssätt och synsätt

20 Antal riskbedömda under införandeperioden
5000 10000 15000 20000 25000 30000 05-nov 06-feb 06-maj 06-okt 07-jan 07-maj 07-sep 08-jan 08-maj 08-sep Mätpunkt var tredje månad Antal

21

22

23 Andel riskpatienter som fått åtgärd Höglandets sjukvårdsområde 2008
68 100 72 89 71 98 20 40 60 80 120 Kirurgkliniken Ortopedkliniken Procent Januari Februari Mars

24 Start Vårdprevention

25

26

27

28 Vårdprevention - åtgärdade med risk andel (%)
Kommentar Det är i stort sett lika stor andel som har fått åtgärder för fall, undernäring och trycksår. På intranätet under ledning/ekonomi och verksamhetsstyrning/folkhälsomått finns fler diagram som visar fördelningen mellan hur de förebyggande åtgärderna skett för fall, undernäring och trycksår. Definition av vad som mäts åtgärdade med risk Antal patienter som fått förebyggande åtgärder för fall, för undernäring och för trycksår (data hämtas ur MOA) av antal riskpatienter för fall, för undernäring och för trycksår (data hämtas ur MOA). Målet är 100 %

29 Det här är vad vi har infört!
Bedömningsinstrumenten för en hel population och i hela vårdkedjan Standardiserade och lika åtgärder i hela vårdkedjan Lika resultatuppföljning i hela vårdkedjan

30 Ex. på patientfall som anmälts till patientnämnden
Inga skador men Emma läggs in för observation Emma, 82 år inkommer till sjukhuset p g a fall i hemmet Under höftskyddsbyxan upptäcks att Emma har Trycksår grad 3 Efter fyra dagar överförs Emma till kommunen för fortsatt vård Emma får en höftskyddsbyxa p g a fallrisk Anhöriga anmäler till patientnämnden Emma dör efter två veckor Vad händer nu?

31 Hur ser rutinen ut vid anmälan?
Tanken är att man skall lära av sina misstag varför ärendet går tillbaka till den klinik/enhet där patienten vårdas. Utgår ifrån att ärendet har att göra med den medicinska diagnosen. Om åtgärder behöver förändras i hela organisationen. Hur ser de mötesplatserna ut? Var finns den kompetensen i organisationen? Kan man ha patientsäker vård utan att ha säkrat dessa rutiner?

32 Var finns kompetenscentrum för trycksår, fall och undernäring?
De gamla och sköra finns inom alla specialiteter och vårdnivåer Men enheter eller kompetenscenter för dessa områden saknas i organisationen Kunskapen bärs av individer

33 Den här bilden synliggör svårigheten med patientfokus
Den här bilden synliggör svårigheten med patientfokus. Vårt möte med patienten är redan sorterad på basis av den medicinska diagnosen och hur vi har valt att organisera sjukvården. Vi har fokus på den enskilde patientens behov men svårigheter att se helheten. Vårdprevention handlar om helheten Sjukvårdens syfte är att sammanfoga vårdens alla delar.

34 Noll trycksår, fall och undernäring i vården
Vättern T ranås Ett vårdpreventivt arbetssätt i hela länet ger förutsättningar för att uppnå Landstingets Vision Noll trycksår, fall och undernäring i vården Mullsjö Habo Aneby Jönköping Eksjö Nässjö V aggeryd Gnosjö V etlanda Sävsjö Gislaved Värnamo

35 Frågor? Kontakta:

36 Vårdprevention - varför?
Äldre i sluten vård i Jönköpings län årligen: Cirka 525 personer bryter höften Cirka 1870 personer vårdas för fallskador En tredjedel av alla är klart undernärda. Cirka personer har trycksår i grad 1 -4 Av äldre patienter har: 60 % risk för undernäring eller klart undernärda 50 % risk för fall 20% risk för trycksår Olika kombinationer förekommer 13

37 Resursmått för värdeberäkning på trycksår, fall och undernäring
Kostnad för skador Kostnad för riskbedömning Kostnad för orsaksutredning och preventiva åtgärder för patienter med risk Källor:: fall är hämtat från patientregistret/DRG även höftfrakturer Undernäring är studier Endagsmätning gjord 04, 06,07

38 Vad kostar skador och brist?
Studier visar att undernärda äldre patienter har signifikant längre vårdtid jämfört med icke undernärda. Undernäring är beräknat på en extra vårddag

39 Kostnad för vårdprevention, ca 25 mnkr

40 Har vi råd att inte förebygga?
Preventionsarbetet kostar årligen ca 25 mnkr som ska relateras till kostnaden för vård av skadade som är ca 200 mnkr.


Ladda ner ppt "Vårdprevention – Lätt att göra rätt"

Liknande presentationer


Google-annonser