Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping

En presentation över ämnet: "Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping"— Presentationens avskrift:

1 Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping

2 Några förutsättningar för utveckling av kvalitet på vårdcentral
En normal vårdcentral handlägger ca 500 olika diagnoser under 1 år. Förbättringsarbete behöver ske inom ca 50 olika områden inom en 5 års period Tiden för själva vårdinsatsen ofta kort akuta infektioner min/episod kroniska sjukdom timmar/år

3 Konsekvenser Vi måste växla mellan olika områden för förbättring mätning. Vi kan inte satsa all tid på att kontinuerligt mäta några få tillstånd. Mätande/registrerande måste gå snabbt. Vi hinner inte mäta sådant som inte har visad förbättringsnytta i primärvård.

4 Ett förbättringsverktyg anpassat efter primärvårdens verklighet !
Lätt att använda Tiden till kvalitetsförbättringar - inte till registrering! Feed-back direkt < 10 sek. Lätt att jämföra resultat Med riktlinjer Med andra vårdcentraler Med sig själv över tid

5 Evidensbaserade indikatorer
Tonsillit Cystit hos kvinnor Astma KOL Hjärtsvikt Bensår Nedre luftvägsinfektioner Förmaksflimmer Urininkontinens Otitis media Chronic obstructive pulmonary disease; The Swedish Association of General Practice (The Standing Committee for Quality Improvement)

6 Kan klickas fram, Kriterier Vad är viktigt för god kvalitet?
1. Rätt användning av StrepA. 2. Rätt behandling Indikatorer  Hur mäts kvalitet? 1. a) Andel positiva snabbtest för streptokocker. b) Andel av antibiotikabehandlade som har positivt snabbtest Andel av antibiotikabehandlade som behandlats med pcV . Mätmetod Hur ta reda på hur vi ligger till? 1. Laboratoriet registrerar resultaten på snabbtest för streptokocker under t.ex. en månad. 2. Sök i datorjournalen ut en lista på alla patienter som under en 3 månaders period gjort ett besök med diagnosen Tonsillit (J03). 3. Granska journaler på ett slumpurval ur listan journaler per läkare eller totalt 40 per vårdcentral. Sök svaren på varje fråga notera på registreringsformulär För varje tillstånd finns kriterier, indikatorer och mätmetod beskrivet

7 Tonsillit Registreringsformulär för journalgenomläsningen
Summera och skriv in i inmatningsformuläret i pvkvalitet Tonsillit

8 Mata in summorna från registreringsformuläret i detta inmatningsformulär !
Din återkoppling är klar inom 10 sekunder!

9 Andel StrepA pos av alla antibiotikabehandlade tonsilliter
   Kan klickas fram, Mål 80% Bakgrund Den egna vårdcentralen visas med röd stapel de övriga med blå staplar

10 Journalgranskning Litet stickprov
Går ganska fort Stort nog att se trender Upptäcker sådant som ej kommer med i automatiska datauttag Inspirerar till bättre journaler Få indikatorer som räcker för att granska processen

11 Urininkontinens Kriterier Vad är viktigt för god kvalitet?
1.Basal utredning genomförd för att bedöma inkontinensens grad och orsak 2.Utredningen har resulterat i en diagnos av inkontinenstyp, ej endast diagnosen Urininkontinens (N39.4 P eller R32) 3.Patienten har erbjudits strukturerad bäckenbottenträning och/eller blåsträning. 4. Patienten har tillräcklig kunskap om urininkontinens och egenvård för att hantera sina besvär och därmed uppleva god livskvalitet. 5. Personalen genomför preventiva åtgärder genom information och enkel screening.

12 Indikatorer  Hur mäts kvalitet?
1.Andel patienter med inkontinenshjälpmedel där basal utredning genomförts 2.Andel patienter med diagnos av inkontinensens typ. 3.Andel patienter med inkontinens som genomfört handledd bäckenbottenträning och/eller blåsträning. 4.Andel patienter som upplever att omhändertagandet har förbättrat den egna förmågan att hantera besvären

13 Mätmetod Hur ta reda på hur vi ligger till?
Under några veckor. i samband med förskrivning av inkontinenshjälpmedel till kvinnor äldre än 18 år, fyller distriktssköterskan i registreringsformuläret. Notera ”ja” om Du anser att en tillräcklig utredning gjorts på vårdcentral eller på sjukhus! Hur omfattande utredning som bör göras varierar beroende på patientens ålder och allmänna tillstånd. Notera om diagnos finns i journalen och om patienten fått handledd träning av bäckenbotten och/eller blåsträning. För att dessutom mäta i vilken omfattning omhändertagandet förbättrat patientens förmåga att hantera sina besvär föreslår vi användning av enkäten Patient Enablement Instrument(PEI)

14

15 Patient Enablement Instrument

16 Andel som genomgått basal utredning
Bakgrund

17 Andel med typning av inkontinens
Bakgrund

18 Andel som genomgått handledd bäckenbottenträning
Bakgrund

19 pvkvalitet. se Resultat 2006-2010
I områden där registret använts systematiskt Kinoloner för UVI hos kvinnor 5%  <2 % Patienter med astma undersökta med spirometri senaste 24 mån 38%  62% Hjärtsvikt Patienter utredda med UKG / AII 65 %  81% Patienter beh med ACE / AII 71%  83%

20 pvkvalitet.se sept 2011 270 vårdcentraler deltar (= 25% av alla)
Ca vårdkontakter granskade = 1000 lokala förbättringsprojekt!